Hovrättsnotarie var väl då som nu en form av utbildningsanställning, dvs ett steg på domarbanan för den som hade en juristexamen.
Om lön eller arvode räckte till att försörja en familj är förstås relativt. Jag har inte hittat några uppgifter om lönenivå, men en gissning är att lönen var högre än för yrkesskicklig arbetare som ju i allmänhet kunde försörja familj och barn. Men förstås förväntades en ung jurist i karriären leva på en annan nivå än en arbetare (bostad, kläder osv).
Social bakgrund spelade då, i ännu högre grad än nu, roll för val av akademisk utbildning. Det var nog inte ovanligt att en hovrättsnotarie kom från en välbärgad familj som kunde bidra (även om det förstås inte gällde för alla).
Eftersom det rörde sig om en anställning som led i karriären kan jag också tänka mig att många hovrättsnotarier var ogifta och bildade familj när de kommit lite längre på yrkesbanan.
Tack. Anledningen till att jag undrar över detta är att jag med hjälp av DNA och arkiv har lyckats forska fram min fars tidigare okända biologiska morföräldrar. Modern Ingrid kom från en relativt välbärgad släkt i Uppsala och fadern var en jur. kand och Hofrättsråd Fredrik Nilsson från Visby. De förlovade sig och Ingrid blev gravid efter 5 månader, men de gifte sig aldrig. Jag kan inte heller se att de någonsin levde under samma tak. När barnet föddes upptogs det direkt som fosterbarn i Skellefteå. Kanske var det så att de inte fick gifta sig innan Fredrik kunde försörja familj och barn. Modern dog tragiskt i forsforförgiftning år 1900 då hon försökte fördriva fostret från en andra graviditet. Huruvida Fredrik var far till det barnet vet jag inte.