Titel: SV: Geting
Skrivet av: Jan Johansson skrivet 2023-05-05, 20:52
Hej igen,
Att Johan Nilsson Geting i Härnösand hade en bror Olof är en bra början i alla fall! :)
Min fråga om det eventuella släktskapet mellan saltfiskhandlare Olof Nilsson Gedingh (tab 37, född före 1680, d 1710) och borgare Johan Nilsson Geting i Härnösand (fc 1664, dc 1717) baserades bara på det gemensamma patronymikonet, det gemensamma släktnamnet (såvida det rör sig om två stavningsformer), och på de samtida levnadsperioderna.
Dessutom fanns en del andra ”norrlänningar”, eller andra personer med koppling till Härnösand/Sundsvall, med släktnamnet Geting i Stockholm på 1700-talet vilket också bidrog till min fråga:
• tab 10, Elisabeth Geting (fc 1715) från Sundsvall, till Stockholm/Ladugårdslandet ca 1750 • tab 13, Erik Matsson Geting (fc 1696) ev kautionist i Stockholm/Katarina 1734, död i Härnösand 1759 • tab 19, Lars Joensson Gedingh (ff 1660, d 1708 troligen i Stockholm/Maria Magdalena) gm3 Sara Buhre (d 1732) vars farfar var född, enl sek källa, 11/12 1587 i Nora sn norr om Härnösand och 3 mil norr om Säbrå sn där släkten Bure nr 126 har rötter • tab 20, Catharina Larsdotter Geding (ff 1675, d 1701 troligen i Stockholm/Maria Magdalena) levde gift i Stockholm med bryggare Johan Lampa vars anor/anors släktingar, enl sek källa, bodde i Härnösand och i Sundsvall • tab 25, Petter (Persson?) Geting (ff 1690) bou 1711 i Stockholm (och troligen död där 1710), men mamma och syskon i Säbrå sn nära Härnösand • tab 26, Nils (Johansson) Geting (fc 1664) född i Säbrå sn, ev gift 1723 i Stockholm/Katarina
En än mer långsökt gemensam nämnare, som förmodligen är en observation påverkad av mitt intresse av 1600-talets vallon-svenskars inbördes släktförhållanden och därför har ”krystats fram” av min hjärna :) (och av den anledningen troligen inte har med saken att göra), är att både saltfiskhandlare Olof Nilsson Gedinghs son Daniel och två av de ovan nämnda ”norrlänningarna i Stockholm” tycks ha haft någon form av relation (direkt eller indirekt) till personer med vallonska rötter. Den ena ”norrlänningen” var handelsman Lars Joensson Gedingh (tab 19) vars dödsbo förvarade(?) en obligation tillhörande Christina Brun. Hon hade ett par nära kopplingar till personer med vallonska rötter; ryttare Hindrich Dubois gifte sig i hennes gård 1708 och Christinas troliga dotter gifte sig (på 1720-talet?) med mjölnare Johan Maniette. (Yrket mjölnare återkommer längre ner i texten.) Christina Brun var dessutom granne med skeppskapten Urban Geding(s änka) (tab 18). Urbans svåger, Johan Hysing, var troligen måg till en annan Christina Bruun med möjlig vallonsk bakgrund och dödsboet efter Urbans efterlevande hustru, Margaretha Hysing, ägde dessutom hemmanet Stinbärga, som möjligen var Stynsberga nära Ullfors bruk (se bifogad karta) där ”valloner” och ett antal personer med släktnamet Gieting bodde i början av 1700-talet (tab 5, tab 6 och tab 7).
Den andra ”norrlänningen” med koppling till ”valloner” var hökare (och skeppare?) Nils (Johansson) Geting (tab 26). Han bör ha bott i sergeant-änka Gertrud Holmstens lilla stuga på 1730-talet. Hennes släktnamn, samma församling och tidsperiod i Stockholm är indikationer om att hon var släkt med bokhållare Andreas Holmsten och kammarskrivare Nils Holmsten, som var grannar till Eva Leijel, dotter till brukspatronen vid Älvkarleö bruk Jacob Leijel, och till den Christina Bruun som troligen var svärmor till Urban Gedings svåger, Johan Hysing.
Även Margareta Geting (tab 34), utan hittills bekräftad koppling till Härnösand eller Sundsvall (hon var endast ”möjlig” dotter till Olof Gieting (tab 9) i Sundsvall), hade en relation till en person med vallonsk bakgrund eftersom hon var (ingift?) släkting till bryggare Johan Dubois. Möjligtvis var även Margareta en ”norrlänning”, men det är bara en gissning (och jag har erfarenhet av att mina gissningar ibland är fel!) :) .
Slaktare Daniel Gedinghs/Giödings relationer till personer med vallonsk bakgrund är också ganska långsökta. Han tycks ofta ha bott, och/eller ägt fastigheter, i närheten av platser i Stockholm där personer med någon slags koppling till ”valloner” bodde. Det rör sig om fastigheter i kvarteren Torkan, Stuten, Väderkvarnen och Johannes mindre på Norrmalm i Stockholm (Jakob och Johannes församling, se bifogad bild).
Kvarteret Torkan
• I mtl 1711 står att (tab 37, död våren 1710) Olof (Nilsson) Giödings son Daniel Giöding ägde och bebodde Torkan nr 81 (BA:10/10, sida 55). Vidare framkommer av mtl 1711 att Daniels förmyndare var hans styvfar, mjölnare Erland Nilsson. Här återkommer alltså yrket mjölnare (se mjölnare Johan Maniette ovan).
• I mtl 1721 står att Torkan nr 82 var slaktare dräng Daniel Giädings gård, som beboddes av slaktare Thomas Ryss med hustru vilka hade i tjänst gesäll Daniel Giöding 22 år (fc 1698) (BA:12/6, sida 30). Möjligen (troligen) var drängen och gesällen samma person. Vidare står i mtl 1721 att Annicka Andersdotter bodde i Torkan nr 81 och att hon var i tjänst hos rådman Leijel. Det bör ha rört sig om Johan Leijel, son till David Leijel, som var brukspatronen vid Älvkarleö bruk tillsammans med sin bror, Jacob Leijel. Rådman Johan Leijel och ovan nämnda ”grannen etc” Eva Leijel var alltså kusiner.
• I mtl 1730 står att Torkan nr 25 (fortfarande) ägdes av slaktare Daniel Göding (BA:13/2, sida 75-76). Gården beboddes av slaktare Petter Wessman, hans hustru Stina Jönsdotter och Petters bror(?) Anders Jansson född i Roslagen (fc 1715).
• Enligt uppgifter i mtl 1740 ägde slaktare Daniel Giöding inte längre någon gård i kvarteret Torkan (BA:17/3, sida 135 1/2).
Kvarteret Stuten
• I mtl 1721 står att Stuten nr 334, som bör ha motsvarat nr 337 i mtl 1729 (se nedan), ägdes av assessor Abraham Adelhielm, som adlades 1719 enligt adelsvapen.com (BA:12/4, sida 277).
• I mtl 1729 står att slaktare Daniel Göding med hustru bodde i eget hus i Stuten nr 337 (nr 334 i mtl 1721) (BA:12/13, sida 131). Hos dem blev dräng Petter Westman registrerad. Troligen var drängen den slaktare Petter Wessman, som bodde (enligt mtl 1730) i Torkan nr 25, då ägd av slaktare Daniel Göding (se ovan). I Stuten nr 346 bodde, enligt mtl 1729, den trolige ”vallonen” vedbärare Frants Goffeng med sin hustru. De bodde husfritt hos gårdens ägare, skomakare mäster Lars Edberg med hustru. Möjligen var släktnamnet Edberg taget efter Edebo socken där Olof Andersson Geting (tab 2) var ryttare 1708-1729, men sannolikheten för att denna möjlighet stämmer med verkligheten misstänker jag är låg.
• I mtl 1740 framkommer att slaktare ålderman Daniel Giöding, hans hustru, två barn och hans svärmor Maria Norling (fc 1680) bodde i Stuten nr 59, som Daniel också ägde (BA:17/3, sida 106). Hos familjen bodde också informator Olof Giöding, som var student i Uppsala, samt dräng Johan Gietting.
Kvarteret Väderkvarnen
• I mtl 1721 står att Väderkvarnen nr 7 och nr 8 ägdes av (Daniel Giödings styvfar) mjölnare Erland Nilssons arvingar. Bland arvingarna bör Daniel Giödings mamma, Annika/Anna Danielsdotter (död december 1740), ha funnits (se kvarteret Torkan och mtl 1711 ovan) (BA:12/4, sida 5-6).
I samma mtl 1721 står att Väderkvarnen nr 12 ägdes och beboddes av (”vallonen”) stadstjänare Staffan Boniever (Bonnevier, tabell 17A i Kjell Lindbloms tillägg till NV). Enligt Kjell Lindblom var Staffan Bonnevier trolig son till André Bonivier (tab 16 i NV del 1, sida 73) och trolig bror till Christina Bonnervier, som var gift med Johan (Persson) Gieting (tab 7) vid Ullfors bruk. Staffan blev registrerad i mtl 1721 med hustru samt ett litet barn och familjen hade hos sig Elisabeth Boniever, ”som säger sigh wara förlåfwat med herrtienaren Samuel Gidion Hörhane(?) ock är angifwit wid södre kiämnerrätt”.
Vidare framkommer av mtl 1721 att Väderkvarnen nr 13 ägdes och beboddes av slaktare Johan Persson med sin hustru och två söner: Anders Westman (fc 1700) och Petter (fc 1707). Möjligen var det dessa söner, som blev registrerade i Daniel Giödings fastighet i Torkan nr 25 i mtl 1730, men i sådant fall bör deras namn ha blivit förväxlade med varandra (förslagsvis i denna mtl 1721).
Slutligen framkommer av mtl 1721 att Väderkvarnen nr 18 ägdes och beboddes av mjölnare Lars Andersson Berg med sin hustru (troligen mjölnare Erland Nilssons syster, se nedan) och två barn.
• I mtl 1730 framgår att Väderkvarnen nr 25, som bör ha motsvarat nr 7 i mtl 1721, fortfarande ägdes av avlidna mjölnare Erland Nilsson(s arvingar, dvs Daniel Giödings mamma och eventuellt andra personer) (BA:13/2, sida 10-11). Gården hyrdes av slaktare Thomas Ryss, som troligen var samma person hos vilken Daniel Giöding var dräng/gesäll i sin egen gård, Torkan nr 82, enligt mtl 1721.
Väderkvarnen nr 26 (nr 8 i mtl 1721) ägdes av mjölnare Anders Nilsson och hyrdes av mjölnare Lars (troligen Andersson) Berg och hans hustru Märta Nilsdotter. Hos dem blev släktingen och fosterbarnet Brita Geting 8 år (fc 1721) registrerad. Eftersom både nr 7 och nr 8 ägdes av mjölnare Erland Nilssons arvingar enligt mtl 1721, är det troligt att mjölnare Anders Nilsson och hustru Märta Nilsdotter var syskon (och därmed arvingar) till Erland, som var gift med Daniel Giödings mamma, Annicka Danilsdotter (även hon arvinge).
Vidare står i mtl 1730 att Väderkvarnen nr 28 hyrdes av bla båtsman Gillius med det vallonska släktnamnet Duhan och att Väderkvarnen nr 30 (nr 12 i mtl 1721) ägdes och beboddes av stadstjänare Stephan Bonewirs (Bonneviers) änka Catharina Wretman och hennes dotter Anna Catarina (fc 1722).
Slutligen framkommer av mtl 1730 att Väderkvarnen nr 31 (nr 13 i mtl 1721, då med slaktare Johan Perssons söner Anders och Petter Westman) ägdes och beboddes av slaktare Didrich Kirkhoff, hans hustru Rebecka Horn och sonen Jacob, samt att piga Brita Eriksdotter (fc 1681 vid Wattholma bruk) var registrerad hos boktryckare gesäll Johan Fredric Geriko (Jerikou) i Väderkvarnen nr 32.
• I mtl 1740 står att Väderkvarnen nr 25 ägdes av slaktare ålderman Giöding och beboddes av bla mjölnare ålderman Lars (troligen Andersson) Berg, hans hustru och hos dem flickan Brita Gieting (fc 1721) (BA:17/3, sida 121).
Även Väderkvarnen nr 26 ägdes av slaktare ålderman Giöding och beboddes av fd bryggare Jan Hultén, hans hustru och fyra barn.
Väderkvarnen nr 31 ägdes och beboddes fortfarande av handelsman och slaktare Didrich Kirkhof med hustru och tre barn.
Slutligen framgår av mtl 1740 att boktryckare gesäll Christian Miener (möjligen det vallonska släktnamnet Mineur) var registrerad hos boktryckare gesäll Johan Fredrik Jerikou i Väderkvarnen nr 32.
Kvarteret Sankt Johannes (Johannes mindre)
• I mtl 1721 står att Sankt Johannes (Johannes mindre) nr 55 ägdes och beboddes av mjölnare Erland Nilssons änka, Annika Danielsdotter, och hennes dotter Judit Olofsdotter (fc 1704) (BA:12/6, sida 17-18). Judit är inte omnämnd i bouppteckning, vare sig efter saltfiskhandlare Olof Nilsson Gedingh (tab 37), eller efter hans efterlevande hustru Annika/Anna Danielsdotter, men hon ska alltså ha varit deras dotter enligt uppgift i mtl 1721. Annika ägde också en väderkvarn, som arrenderades av mjölnare Lars Andersson Berg, som troligen var gift med Erlands syster, Märta Nilsdotter (se kvarteret Väderkvarnen nr 26 i mtl 1730 ovan).
• I mtl 1730 framkommer att Sankt Johannes (Johannes mindre) nr 2 (tidigare nr 55) ägdes av slaktare Giöding och beboddes av hyresgäster (BA:13/2, sida 52).
Sankt Johannes (Johannes mindre) nr 10 ägdes (och eventuellt också beboddes) av timmerman Jacob Dubbo (Dubois) och hyrdes av bla ryttare vid adelsfanan Gustaf Broberg. Jag har (ännu) inte letat efter det eventuella släktskapet mellan timmerman Jacob Dubois, bryggare Johan Dubois (släkting till (tab 34) Margareta Geting) och/eller ryttare Hendrick Dubois, som gifte sig 1708 i Christina Bruns gård i Maria Magdalena församling i Stockholm.
• I mtl 1740 står att Sankt Johannes (Johannes mindre) nr 2 ägdes av handelsman och hökare Johan Boberg och ej längre av slaktare Daniel Giöding (BA:17/3, sida 130). Möjligen var Johan Boberg släkting till ryttare Gustav Broberg, som hyrde av timmerman Jacob Dubois enligt mtl 1730 och mtl 1740.
Sankt Johannes (Johannes mindre) nr 10 ägdes och beboddes fortfarande av slottstimmerman Jacob Deboe (Dubois) och hans hustru vilka även drev krog nr 369. Avskedade ryttare Gustav Broberg (jämför hökare Boberg i nr 2) och hans hustru hyrde fortfarande bostad hos Jacob Dubois.
Beskrivningen ovan av slaktare Daniel Giöding och några av kvarterens invånare tycks mig ge indikationer om ett eventuellt släktskap mellan saltfiskhandlare Olof Nilsson Gedingh (tab 37) och de Getingar som höll till i norra Upplands brukstrakter (se bifogad karta). Vore han släkt med (bror till?!) borgare Johan Nilsson Geting i Härnösand skulle det ge en antydan om släktskap mellan Getingarna i norra Uppland och Getingarna i ”Norrland”, men då misstänker jag att släktskapet går tillbaka i tiden till åtminstone början av 1600-talet och kanske före Anders Larsson Geting (tab 1) som fick barn 1665-1686 i Göksnåre (se bifogad karta).
Eftersom en person med släktnamnet Kirkhoff bör ha bott i Hedesunda socken på 1720-talet (se Hedesunda A:2, sida 10) och en annan(?) person med släktnamnet Kirkhoff bodde i kvarteret Väderkvarnen på 1730-talet tittade jag lite hastigt i Hedesunda lysnings- och vigselbok (C:1, har tittat endast i 1700-tal). Där hittade jag ett par (andra?) Getingar:
1) Soldat (ev livregementet) Per Larsson Geting och Ingeborg Andersdotter i Ölbo vigdes i Hedesunda den 30/12 1716.
2) Den 8/5 1726 lystes första gången för soldat Olof Giting och hustru Anna Jonsdotter ifrån Ulanda. Möjligen kan soldat Olof Giting ha motsvarat ryttare Olof Andersson Geting (tab 2), men eftersom det tycks mig osannolikt att en ryttare blev registrerad som soldat tror jag det rörde sig om två olika personer.
Slaktare Daniel Giödings fastighet i kvarteret Johannes mindre ägdes i slutet av 1700-talet av stolmakare Erik Öhrmark enligt mina tolkningar av Stockholms stad Stadsarkiv Fastighetsregister 1675-1875. Min ana, Per Brun-Gryting, var lärling hos honom 1807. Pers farmor hette Anna Kirkhoff/Körkhoff och var född ca 1723, eventuellt omkring Hedesunda socken. Pers farfars pappa hette Lars Bonevier och var trolig kusin till Staffan Bonnevier, som bodde i kvarteret Väderkvarnen på 1720-talet.