Titel: SV: Geting
Skrivet av: Jan Johansson skrivet 2023-04-25, 21:29
Tabell 25
Petter (Persson?) Geting, född före 1690.
Enligt uppgift i bouppteckning, daterad 28/4 1711, efter makarna Petter Geting och Anna Fassin (död 9/12 1710) var Petter styrman, hans mamma var bondehustru Anna Larsdotter i Skälby gård i Säbrå sn stax utanför Härnösand och hans syster, Märta Persdotter, var piga hos rådman Stenort (Stockholms F1A:74, sida 1179). Enligt adelsvapen.com har släkten Bure nr 126 rötter i Säbrå sn, men släktskapet mellan den och Sara Buhre, gm handelsman Lars Joensson Gedingh (tab 19), är oklart. Enligt sekundära källor var Sara Buhres farfar född i Nora sn, som ligger ca 3 mil norr om Säbrå sn. ------------------------------------------------------
Tabell 26
Nils Geting, född före 1705, trolig släkting till skeppare Erik Geting (tab 13) och till Maria Geting (tab 27), möjligen släkting till (son till?) Olof Gieting i Sundsvall (tab 9).
Den 28/9 1723 lystes i Katarina församling i Stockholm för vigsel mellan borgare Nils Geting och jungfru Elisabet Pährsdotter (EI:1, Riksarkivets bild 116). I notisen står att Nils var född i Ångermanland och att hans kautionist var Erik Geting (troligen tab 13, skeppare Erik Geting (död 1759) i Härnösand i Ångermanland). Paret vigdes den 20/10 1723.
Före detta hökare Nils Gieting blev registrerad i kvarteret Gripen (förr Grisen) nr 133 i Stockholms kronotaxeringslängd 1737 (AA:35, sida 269v). Kvarteret Gripen ligger i Maria Magdalena församling (MM) på Södermalm. I MM mtl 1730 står att sergeant-änka Gertrud Holmsten bodde i sin lilla stuga i kvarteret Gripen nr 133. Vid jämförelse mellan registrerade namn i kvarteret Gripen i mtl 1730 respektive i kronotaxeringslängd 1737 bör fastigheterna där ha fått samma numreringar i de två volymerna. Nils Gieting bör därför ha bott i Gertrud Holmstens lilla stuga omkring 1737. Gertrud hade samma släktnamn som de troliga sönerna Mathias och Isaac Holmsten (födda på 1740-talet) till skeppare Erik Geting (tab 13). Möjligen finns ett släktskap mellan dem och/eller med bokhållare i kungliga räntkammaren Andreas Holmsten och kammarskrivare Nils Holmsten, som båda blev registrerade, i MM mtl 1721 (BA:12/11, uppslag 5 och 6), i kvarteret Överkikaren nr 6. I samma mtl 1721 framkommer att Eva Leijel, dotter till brukspatron vid Älvkarleö Jacob Leijel och då änka efter brukspatron Robert Petre, bodde i Överkikaren nr 5 och att Daniel Lampa (fc 1697), son till Catharina Larsdotter Geding (tab 20), bodde i Överkikaren nr 17. Dessa tre familjer var grannar i kvarteret Överkikaren redan då mtl 1705 skrevs (BA:9/1, sidor 3, 4 och 7), men på den tiden bodde där Daniels farfar, bryggare Claes Lampa. I Överkikaren nr 11 bodde, under samma tidsperiod, även kopparslagare Johan Petre (död januari 1722), som gifte sig före ca 1713 med Christina Bruun (död 22/5 1738). Christina Bruun var trolig svärmor till skeppare Johan Hysing (död 4/5 1719), som var bror till Margaretha Hysing, gm skeppskapten Urban Geding (tab 18).
I MM mtl 1730 blev alltså sergeant-änka Gertrud Holmsten registrerad i kvarteret Gripen nr 133 där fd hökare Nils Gieting bör ha blivit registrerad i kronotaxeringslängd 1737 (se ovan). I samma mtl 1730 blev fiskköpare Simon Matsson och hans hustru Anna Johansdotter samt fiskköpare Jonas Österman och hans hustru Botila Carlsdotter registrerade i kvarteret Gripen nr 126. Fiskköpare Simon Matsson motsvarar troligen fiskköpare Simon Matsson Österman, som var hyresvärd åt Maria Geting (tab 27) omkring 1750.
Möjligtvis blev Nils Geting skeppare liksom Erik Geting (tab 13). I Vaxholms mantalslängder 1739-1742 och 1744-1746 hittas namnet ”skeppare Gieting”. Eventuellt blev skeppare Gieting registrerad även i mtl 1743, men i sådant fall som ”skeppare” utan namn. Endast i mtl 1745 blev skeppare Gieting registrerad med ett förnamn, Nils. I de nämnda mantalslängderna blev en hustru till skeppare Gieting registrerad i mtl 1742, 1744, 1745 och 1746 (och utan hustru 1739-1741). Uppgifterna om hustru stämmer bra med (tab 13) skeppare Erik Getings söners födelseår (ca 1746 respektive ca 1749), så det kan ha varit han som blev mantalsförs i Vaxholm (utom i mtl 1745 då det står Nils Gieting). Skeppare Erik Gietings dotter (fc 1740) är inte omnämnd i bouppteckning efter hans änka vilket kan betyda att hon inte var mamma till Eriks dotter, eller att dottern dog före sin mamma. Skeppare Gietings namn i Vaxholms mantalsängder blev oftast registerat på raden ovan den med namnet kapten Ingemund Hägg, vars namn finns i Vaxholms mantalslängder både tidigare och senare än ”skeppare Gieting”. Namnet Ingemund Hägg är kopplat till den adliga släkten Anckarklo och finns även i Maria Magdalenas mtl 1702 (BA:8/1, sida 105) i vilken det står att hustru Christina Stöök bodde i Ingmund Heggs änkas gård i samma kvarter, Gripen (nr 337), där Nils Gietings namn blev registrerat 1737. Möjligen rör det sig om far (död före 1702) och son (död efter 1747) med samma namn, Ingemund Hägg, vilka möjligen (troligen?) var släkt med den Ingemund Hägg vars son adlades och sedan hade släktnamnet Anckarklo.
Informationen om att Nils Geting var född i Ångermanland och den eventuella kopplingen till släktnamnet Hägg tyder på att Nils var son till Olof Gieting i Sundsvall (tab 9) och att han kan ha varit dotterson till Nils Hägg i Sundsvall (se tab 9).
Namnet Nils Geting har noterats i ett par bouppteckningar och möjligen rörde det sig om denna hökare (och ev skeppare) Nils Geting: • Nils Getinghs obligation av den 16/5 1707 fanns i (tab 19) handelsman Lars Joensson Gedinghs dödsbo (Stockholms F1A:67, sida 724) • handelsmannen Nils Giöding var skyldig pengar till perukmakare mäster Lorens Gahms dödsbo (Stockholms F1A:115, sida 438v) ------------------------------------------------------
Tabell 27
Maria Geting, född före 1707, halvsyster till fänrik Bengt Gieting (tab 30), möjligen dotter till betjänt (och livdragon?) Johan Geetingh (tab 15), samt trolig släkting till kronobåtsman Thomas Larsson Gieting (tab 24), hökare (och skeppare?) Nils Geting (tab 26) och till Niclas Geting (tab 28).
Den 18/4 1725, efter lysning den 13/3 1725 i Maria Magdalena församling (MM) i Stockholm (EI:1, sida 290), vigdes under-styrman Roeloff [Rolof] Petterson Höffner (Hoffner) och piga Maria Geting i kryddkrämare Rudkers hus vid Södermalmstorg. Det bör ha rört sig om kryddkrämare Joacim Rydker i vars hus (”Saltfruuns gård”) även kronobåtsman Thomas Larsson Gieting (tab 24) bör ha gift sig 6/3 1715. Rolof Hoffner dog före 29/5 1744 enligt inventering av Marias halvbrors, fänrik Bengt Gieting (tab 30), dödsbo (Stockholms F1A:2, sida 544).
Den 1/11 1747, efter lysning den 4/10 1747 i MM (EI:2, sida 280), vigdes snickare mäster Matthias Rundström och hustru Maria Geting på Repslagargatan, som då gick förbi kvarteret Jupiter där kryddkrämare Joacim Rydker hade bott tidigare. Troligen var hustru Maria Geting samma person som ovan nämnda piga Maria Geting, änka efter Rolof Hoffner. Matthias Runström avled den 10/6 1771 enligt bouppteckning efter honom (Stockholms F1A:221, sida 216).
I Stockholms kronotaxeringslängd 1750 framkommer att Mattias Runström hyrde bostad i kvarteret Glasbruket nr 21 i Katarina församling (AA:53, sida 696) av fiskköpare Simon Matsson Österman. Simon själv bör ha bott i kvarteret Gripen (Grisen), där han var granne med fd hökare (och skeppare?) Nils Gieting (tab 26) omkring 1737.
Maria Geting dog efter den 11/7 1771 då bouppteckning efter hennes make, snickare mäster Mathias Runström, skrevs. De hade inga gemensamma barn. ------------------------------------------------------
Tabell 28
Niclas Geting, fc 1716, trolig släkting till hökare (och skeppare?) Nils Gieting (tab 26) och till Maria Geting (tab 27).
Gossen Niclas Geting blev mantalsförd hos bagare Reimert i kvarteret Suggan nr 125 i Maria Magdalena mtl 1730 (BA:13/4, sida 326). Bostaden bör ha legat nära de två gårdar där fiskköpare Simon Matsson (Österman) respektive fd hökare (och skeppare?) Nils Gieting (tab 26) bodde på 1730-talet. Fiskköpare Simon Matsson Österman var hyresvärd till Maria Geting (tab 27) omkring 1750. ------------------------------------------------------
Tabell 29
Sigrid Gieting, fc 1710, trolig släkting till Catharina Larsdotter Geding (tab 20).
I Stockholms Maria Magdalena församling mtl 1730 står att Ziegried [Sigrid] Gieting var född i Norrland. Hon var då piga hos kamrer vid Drottningholms och Ulriksdals slott, Nils Widing, i kvarteret Saturnus mindre nr 44 (BA:13/4, sida 81-83). Vid samma gård hyrdes bostad då av kapten vid Södermanlands regemente, herr Lampa, som var ogift. Enligt sekundära källor om släkten Lampa var kaptenen förmodligen Jakob Lampa, som dog barnlös i Stockholm 1740. Han var kusin till syskonen Lampa, barn till Catharina Larsdotter Geding (tab 20). ------------------------------------------------------
Tabell 30
Bengt Gieting, möjligen döpt 23/9 1681 i Maria Magdalena församling (MM) i Stockholm och var i sådant fall barn till betjänt (och livdragon?) Johan Geetingh (tab 15) och Ingrid, halvbror till Maria Geting (tab 27), samt möjligen släkting till handelsman Lars Joensson Gedingh (tab 19), kronobåtsman Tomas Larsson Gieting (tab 24) och till Maria Geting (tab 27).
I Stockholms Ladugårdslandets mtl 1740 står att änklingen och avskedade fänriken Bengt Gieting bodde med sin son 19 år i egen gård i kvarteret Rudan nr 48 och att han livnärde sig med mjölsäljande (BA:17/3, sida 391 1/2). Han hade då två hyresgäster i gården; mjölnare änka Anna Schmitt och blinda änklingen och avskedade fänriken N. (”N.” kan avse ”namn”, dvs namn okänt) Lang, som möjligen var släkting till handelsman Sven Lång, gm (tab 19) handelsman Lars Joensson Gedinghs änka Sara Buhre, och/eller till Anna Margaretha Lång i vars gård kronobåtsman Tomas Larsson Gieting (tab 24) och Maria Geting (tab 27) gifte sig 1715 respektive 1725. Enligt samma mtl 1740 ägde handelsman Johan Classon två gårdar i kvarteret Rudan: nr 44 och nr 47. Rudan nr 44 hyrdes av extra myntdräng Jonas Krabbe vars farmor, Anna Hägg, bör ha varit syster till till Axel Hägg, som adlades med namnet Anckarklo (jämför hökare (och skeppare?) Nils Geting, tab 26).
Fänrik Bengt Gieting dog den 15/5 1744 enligt inventering av hans dösbo (daterad 29/5 1744, Stockholms F1B:2, sida 544). I inventeringen står att Bengts halvsyster var sjöman Rolof Hoffners änka, Maria Gieting (tab 27). Dödsboet ägde en gård vid Seved Båths gata (idag Nybrogatan) i kvarteret Rudan den mindre.
Fänrik Bengt Gietings barn omnämnt i inventeringen av dödsboet: • Bengt Gieting, fc 1720, fältskär gesäll, reste utomlands 1741/1442 ------------------------------------------------------
Tabell 31
Mathias Geting, född före 1719.
Den 20/3 1737 vigdes, efter lysning den 29/1 1737 i Katarina församling i Stockholm (EI:2, sida 10), timmerman Matthias Gieting och piga Christina Ström. Kautionist var uppsyningsman Johan Ahlgren.
I bouppteckning, daterad 15/7 1778, efter Mathias Geting står att han hade varit kvartersman, att hans efterlevande hustru hette Catharina Lundh och att han hade en dotter med sin förra hustru Christina Ström (Stockholms F1A:251, sida 166). Dödsboet ägde en gård i kvarteret Halsen på Kungliga Djurgården i Stockholm.
Timmerman Mathias Getings barn omnämnda i bouppteckning efter honom (daterad 15/7 1778): • Maria Christina Geting, dotter till Christina Ström, gm fältskär gesäll Johan Petter Pippenbrinck • Johanna Catharina Geting fc 1767, dotter till Catharina Lundh • Anna Christina Geting fc 1770, dotter till Catharina Lundh Mathias Getings änka, Catharina Lundh, avled den 7/4 1796 enligt uppgift i bouppteckning, daterad 26/7 1796, efter henne (Stockholms F1A:322, sida 123). I bouppteckningens sida 126 står att Catharina hade en fosterson, Carl Gieting, som tycks ha blivit testamenterad en fjärdedel av gårdens värde i kvarteret Halsen. Vidare framkommer av bouppteckningen efter Catharina Lundh att hennes dotter Johanna Catharina var gm kofferdi-skeppare Jacob Röning, som var på utrikes sjöresa, och att hennes dotter Anna Stina var gm styrman Johan Peter Möller. ------------------------------------------------------
Tabell 32
Jonas Gieting, född före 1715, trolig släkting till Anna Geting (tab 33) och till Margareta Geting (tab 34) samt möjlig släkting till hökare (och skeppare?) Nils Geting (tab 26) och/eller till skeppare Erik Geting (tab 13).
Den 20/11 1733 vigdes, efter lysning den 14/10 1733 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (EIa:2, sida 8), kofferdi-sjöman Jonas Geting och piga Ingrid Norberg i handelsman Portmans hus. Kautionist var Ingrids bror Petter Norberg.
Kofferdi-sjöman Jonas Geting blev mantalsförd med hustru och två små barn i egen gård i kvarteret Kattrumpan nr 147 i Stockholms Maria Magdalena församling (MM) mtl 1740 (BA:17/6, sida 496). Gården bör ha köpts, eller ärvts, 1739 eftersom det i mtl 1739 står att Kattrumpan nr 147 då ägdes av myntdräng änka Margaretha Barcks arvingar och att Jonas Geting med familj hyrde bostad av dem (BA:16/1, sida 403).
I Stockholms kronotaxeringslängd 1744 står vid kvarteret Kattrumpan nr 147 att kofferdi-sjöman Jonas Gieting bebodde sin gård där, men det står också att han var borgare i Vaxholm (AA:43, sida 1083v). Han hittas inte i Vaxholms mantalslängder omkring 1744. Jämför dock med skeppare Gieting i Vaxholms mantalslängder på 1740-talet under tabell 26 (hökare (och skeppare?) Nils Geting). Jonas Getings namn blev registrerat i kvarteret Kattrumpan nr 147 även i Stockholms kronotaxeringslängd 1748 (AA:50, sida 845v). Då Jonas Gieting och Ingell Norbergs son Erik döptes 1742 (se barn nedan) blev Jonas registrerad som skutskeppare.
Jonas Gieting dog i augusti 1770 enligt bouppteckning efter honom (Stockholms F1A:219, sida 347). I bouppteckningen står att han var dykeri-inspektor, att hans hustru Ingrid Norberg levde då den skrevs den 19/11 1770 och att dödsboet ägde en gård i kvarteret Kattrumpan nr 147. Gården låg vid Stora Skinnarviksgatan, som idag troligen motsvarar Kattgränd. Dödsboet var skyldig lön till pigan Christina Dahlberg. Möjligen var hon släkting till köpman Petter Dahlberg i Sundsvall. Petter Dahlberg var svåger till Elisabeth Geting (tab 10).
Vidare framkommer av bouppteckningen efter dykeri-inspektor Jonas Gieting att dödsboet var skyldig sockerbagare Bromans änka pengar. Det bör ha rört sig om sockerbagare Johan Broman, död i december 1769 enligt uppgift i bouppteckning efter honom (Stockholms F1A:218, sida 669). I denna senare bouppteckning står att alla Johan Bromans syskon (Jonas Broman, Maria Broman och Catharina Broman) skulle bo i ”Wålstad i Norrland”. Möjligen avsågs Vålsta i Forsa socken nära Hudiksvall. Johan Bromans efterlevande hustru hette Brita Christina Norman. Möjligen var hon släkt med bryggare Anders Johansson Norman, gm Margareta Geting (tab 34), som därefter var gm bryggare Olof Broman. Möjligen finns även en koppling mellan Jonas Gieting, sockerbagare Johan Broman och den sockerbagare Theodor Geting i Härnösand, omnämnd i Per Sundins inlägg i den här tråden den 2006-12-30.
Dykeri-inspektor Jonas Gieting och troligen även Ingrid Norbergs barn: • barn omnämnt i mtl 1740, ej omnämnt i bou efter Jonas (daterad 19/11 1770) • barn omnämnt i mtl 1740, ej omnämnt i bou efter Jonas (daterad 19/11 1770) • Erik, dp 1/1 1742 ”hemma” i MM (CIa:6, sida 483), hans faddrar var hustru Malin Norberg, jungfru Anna Gieting (tab 33), skeppare Jonas Hellèn och Malin Norman, i bou efter Jonas (daterad 19/11 1770) står att Erik då vistades på utrikes sjöresor ------------------------------------------------------
Tabell 33
Anna Geting, född omkring 1720, syster till Margareta Geting (tab 34) och trolig släkting till skutskeppare/dykeri-inspektor Jonas Gieting (tab 32), möjlig dotter till Olof Gieting i Sundsvall (tab 9).
Anna, utan släktnamnet Gieting, 18 år blev registrerad i Stockholms Maria Magdalena församlings (MM) mtl 1740 hos sin syster, brännvinsbrännare änka Greta Broman, som var samma person som Margareta Geting (tab 34), i kvarteret Kattrumpan nr 159-160 (BA:17/6, sida 505). Kofferdi-sjöman Jonas Geting (tab 32) bodde samtidigt i kvarteret Kattrumpan nr 147.
Jungfru Anna Gieting var fadder vid dop i MM den 1/1 1742 av skutskeppare Jonas Gieting (tab 32) och Ingrid Norbergs barn Erik.
Anna, utan släktnamnet Gieting, 23 år blev registrerad i Stockholms kronotaxeringslängd (ktl) 1744 hos sin svåger, bryggare Johan Wessman, i kvarteret Kattrumpan nr 159-160 (AA:43, sida 1086). Johan Wessman var gm Annas syster Margareta Geting (tab 34). I samma ktl 1744 blev ”släcktingen Johan Dubois på 15de året” (fc 1729) registrerad hos bryggare Johan Wessman. Johan Dubois bör ha varit son till guldsmed Gotfred Dubois (1688-1745), som omnämns i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del I, sida 210. Efter släktforskning kring bryggare Johan Wessman tycks det troligt att Johan Dubois var (närmare) släkting till Margareta Geting (tab 34) och ingift släkting till bryggare Johan Wessman. För mer information om bryggare Johan Wessman, se inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=188406.0.
Anna Geting gifte sig den 29/11 1747 ”neder wid sjön i Skinnarwiken” i MM med skräddare mäster Erik Stenwall (EI:2, sida 282). Vid lysningen den 15/11 1747 var hattmakare mäster Johan Crom och bryggare Johan Wessman kautionister. Johan Crom hade gift sig en månad tidigare, den 25/10 1747 i MM, med Johan Wessmans halvsyster Elisabet Sundström.
I Stockholms ktl 1745 står att skräddare mäster Erik Stenwall bodde i bryggare Olof Ströms hus i Östra kvarteret nr 77 (i Gamla Stan) (AA:44, sida 94v) och i dito ktl 1761 (AA:62, sida 66) står att skräddare mäster Erik Stenwall bodde i bryggare ålderman Ströms hus på samma adress. I ktl 1762 (AA:63, sida 43) står att skräddare änka Anna Stenwall bodde i bryggare ålderman Ströms hus i Stockholms östra kvarter nr 77.
Anna Getings make, skräddare Eric Stenvall, dog den 31/8 1761 enlig bouppteckning efter honom (Stockholms F1A:191, sida 69). Av bouppteckningen framkommer att Erik hade varit gm Greta Elisabeth von Beck (utan "von" i register till lysningar i Storkyrkoförsamlingen, vigda 11/5 1740) med vilken han hade en dotter, Christina Elisabeth (fc 1743). Vidare framkommer att Anna Geting inte hade några barn med Erik samt att dödsboet var skyldigt bryggare Johan Westman pengar.
Anna Geting blev registrerad som änka Anna Stenwall på adressen Stockholms östra kvarter nr 77 fram t.o.m ktl 1776 (AA:97, sida 85v), men i ktl 1777 blev hon registrerad på adressen Stockholms östra kvarter nr 72, som då ägdes av Märta Christina Leuchovis arvingar (AA:99, sida 88v). I Stockholm mtl 1780 (BA:24/13, sida 225) och i ktl 1780 (AA:105, sida 100) står att "skräddare enckan madame Anna Stenwall" var 63 år, dvs fc 1716 och att hon bodde i kvarteret Pegasus nr 149 (staden inre/östra), hus nr 472, som då ägdes av skräddare gesäll Jonas Nordberg 39 år (fc 1740). Det står att han "arbetar för nedan nämda encka madame Stenvalls räkning". Möjligen var Jonas Nordberg släkting till Ingrid Norberg (även stavat Nordberg), som var gm skutskeppare/dykeri-inspektor Jonas Gieting (tab 32). Vidare står i mtl 1780 att Anna ska finnas på sida 1441 och att hon höll krog nr 600 (sida 438, men dessa två sidor finns inte i BA:24/13). I ktl 1781 (AA:107, sida 60v) står vid Pegasus nr 149: "skräddare gesälls enckan madame Cathar: Norberg". I död-/begravningsnotisen står att skräddare gesäll Jonas Norberg (ej Nordberg) avled den 25/4 1780, att han då var 38 år och 3 månader gammal (fc januari 1742) och att han hade bott i Bollhusgränden nr 149 (Stockholms Storkyrkoförsamling FIa:2, Riksarkivets bild 212). ------------------------------------------------------
Tabell 34
Margareta Geting, född före 1716, syster till Anna Geting (tab 33), trolig släkting till skutskeppare/dykeri-inspektor Jonas Gieting (tab 32) och till Catharina Larsdotter Geding (tab 20), samt möjlig dotter till Olof Gieting i Sundsvall (tab 9).
Den 30/8 1734 lystes i Katarina församling i Stockholm för brännvinsbrännare Anders Johansson Nordman (kautionist handelsman Nordman) och jungfru Margaretha Geting (EI:1, Riksarkivets bild 222). Borgare och bryggare Anders Johansson Norman dog den 16/1 1736 enligt uppgift i bouppteckning efter honom (daterad 15/10 1736, Stockholms F1A:115, sida 1244). Anders Normans syster var då i tjänst hos skeppskapten Fischer i Stockholm (troligen i Gamla Stan). Dödsboet var skyldig handelsman Wellam Grubb för ett halvårs hushyra.
Den 28/8 1737 lystes i Maria Magdalena församling (MM) i Stockholm för bryggare Oluf Broman och hustru Margareta Gieting varpå bryggare Petter Ströman (gm Elisabeth Lampa enl sek källor) och mjölnare Carl Schog [Skog?] kaverade (EI:2, sida 107). Paret vigdes den 18/9 1737 ”neder i Skinnarwiken uti kiöpmannen h:r Grubbs malmgård” i MM. Troligen var det Margaretas make, Oluf Broman, som ägde en gård i kvarteret Krukomakaren nr 340 enligt MM mtl 1721 (BA:12/10, sida 128v). I samma mtl 1721 var Margaretas blivande svärmor, Cattarina Wessman, registrerad i Krukomakaren nr 344. Bryggare Olof Olofsson Broman dog den 10/1 1739 enligt uppgift i bouppteckning efter honom (daterad 6/3 1739, Stockholms F1A:122, sida 95). Bryggare Anders Nohrman var Margaretas gode man vid inventeringen.
Den 22/6 1740 lystes i MM för bryggare Johan Westman och hustru Margareta Geting varpå brudgummens styvfar, Erik Sundström, och bryggare Petter Ströman (gm Elisabeth Lampa enl sek källor) kaverade (EI:2, sida 157). Paret vigdes den 9/7 1740 ”neder wid siön på Skinnarwiksgatan uti kiöpmannens h:r Grubbs malmgård” i MM. Eftersom bryggare Petter Ströman, gm Elisabeth Lampa, kaverade i samband med två av Margareta Getings vigslar hade han troligen koppling till henne, och inte till de två brudgummarna. Detta tyder på ett släktskap med Catharina Larsdotter Geding (tab 20), som var gm en Lampa.
Margareta Geting bodde troligen i samma gård med de tre makarna. Enligt uppgifter i mantalslängder och kronotaxeringslängder låg den i kvarteret Kattrumpan nr 159+160 i MM och ägdes av handelsman Welam Grubb. I samma kvarter bodde kofferdi-sjöman och dykeri-inspektor Jonas Geting (tab 32) på 1740-talet. Margareta Geting bodde kvar med sin make, bryggare Johan Westman/Wessman i Kattrumpan nr 159+160 tills branden 1751 förstörde all egendom. De flyttade då till Johans mamma, Catharina gm bryggare Erik Sundström, i kvarteret Krukomakaren nr 147 i MM.
Margareta Getings make, bryggare Johan Westman/Wessman, dog den 24/4 1762 i MM (FI:2, Riksarkivets bild 238). Han var då 45 år och 8 månader gammal, dvs fc september 1716, gift och hade (haft?) fyra barn enligt dödsnotisen. Margareta blev registrerad som änka Margaret Wessman i MM:s kvarter Mullvaden nr 148 i kronotaxeringslängd (ktl) 1764 (AA:67, sida 683), men inte i ktl 1765 (AA:71, sida 1497v). ------------------------------------------------------
Tabell 35
Caisa Geting, född före 1721.
Soldathustru Caisa Geting blev mantalsförd i kvarteret Katthuvudet nr 58 i Stockholms Maria Magdalena församlings mtl 1739 (BA:16/1, sida 361). Hennes man låg i garnison och hon (bland många andra personer) hyrde bostad av fd hökare Jacob Lamb och hans hustru. ------------------------------------------------------
Tabell 36
Ingrid Geiting (ev felstavning av Geting/Gieting), född före 1733.
Den 1/9 1751 vigdes, efter lysning den 3/8 1751 i Katarina församling i Stockholm (EI:3, Riksarkivets bild 10), ullmelerare Erdwinun Henrich Kohlmeijer och piga Ingrid Geiting. Kautionist var (löjtnant?) Bengt Bergsten. ------------------------------------------------------
Tabell 37
Olof Nilsson Gedingh, född före 1680.
Enligt information i bouppteckning, daterad 20/3 1711, efter Olof Gedingh hade han varit saltfiskhandlare (Stockholms F1A:75, sida 691).
Saltfiskhandlare Olof Gedinghs efterlevande hustru hette Annicka Danilsdotter. Dödsboet ägde en gård på Norrmalm vid Sankt Johannes gränd.
Saltfiskhandlare Olof Gedingh dog under fastan 1710 enligt uppgift i bouppteckning efter honom. Hans hustru, Anna Danielsdotter, dog i december 1740 enligt information i inventering av hennes dödsbo (kvitterad den 28/2 1744, Stockholms F1A:134, sida 210). I inventeringen framkommer att Olof hade patronymikonet Nilsson.
Saltfiskhandlare Olof Nilsson Gedingh och Annika/Anna Danielsdotters barn, som är omnämnt i bouppteckning efter Olof och även i inventeringen inlämnad den 28/2 1744: • Daniel Geding (Giöding i inventeringen), f/dp 22/12 1698 i Jakob/Johannes församling i Stockholm (CIa:11, sida 142, i vilken Olof blev registrerad som ”Nilsson hökare”), var slaktare ålderman i Stockholm då inventeringen inlämnades till myndighet den 28/2 1744