Titel: SV: Geting
Skrivet av: Jan Johansson skrivet 2023-04-25, 21:25
Hej,
Efter att ha blivit intresserad av ett släktskap (se tabell 33 nedan) mellan Stockholmarna bryggare Johan Wessman/Westman, gm Margareta Geting (tabell 34 nedan), och Johan Dubois började jag surra runt efter information om andra Getingar, som skulle kunna ge ett svar om släktskapet. I förhoppning om att lösa gåtan lägger jag upp den information som hittills har hittats om ett antal personerna med släktnamnet Geting. De bodde i östra delen av Sverige, mellan Härnösand och Stockholm. Tidsperioden är ca 1650-1750.
Finns mer information om dem? Fanns fler personer med släktnamnet Geting där och då? Hittas felaktigheter i texten nedan? Alla kommentarer och bidrag uppskattas!
Vänliga hälsningar, Jan Johansson ------------------------------------------------------
Tabell 1
Anders Larsson Geting, född före 1647, pappa till ryttare Olof Andersson Geting (tab 2).
Anders Larsson Geting bodde åtminstone 1665-1686 i Göksnåre i Hållnäs socken i Uppsala län enligt uppgifter i församlingens födelse- och dopbok, volym C:1. I Uppsala län jordebok 1680 är namnet Anders Larsson Gietingh registrerat vid det femte halva skattehemmanet i Göksnåret i Hållnäs socken (sida 1963, SE/RA/55201/55201.03/67). Hemmanet var köpt av Louis De Geer och ägdes 1680 av Emanuel De Geer enligt tolkning av information i jordeboken. I jordebok 1666:3 är de halva skattehemmanen i Göksnåret registrerade på sidorna 1701 och 1702, men inget av namnen Anders Larsson eller Geting hittas i något av dem (SE/RA/55201/55201.03/50). Vid det femte hemmanet finns namnet Lars Pärsson, som enligt patronymikonet Larsson kan ha varit Anders pappas namn.
Anders Larsson Getings barn (alla födda i Göksnåre i Hållnäs sn, kyrkoarkivets volym C:1): • Lars f/dp 17/12 1665 • Erik f/dp 29/3 1668 • Anders f/dp 2/10 1670 • Johan f/dp 29/12 1672 (pappans namn ”Anders Larsson i Giöxnåre” utan ”Geting”) • Isach f/dp 28/3 1675 • Olle f/dp 1/4 1677 (tab 2) • Älin [Elin] f/dp 22/8 1680 • Pähr f/dp april 1682 (pappans namn ”Anders Larsson i Giöxnåre” utan ”Geting”) • Anna f/dp 5/4 1686 (pappans namn ”Anders Lars Gieting i Giöksnåre”) ------------------------------------------------------
Tabell 2
Olof Andersson Geting/Gieting, f/dp 1/4 1677 i Göksnåre i Hållnäs sn, son till Anders Larsson Geting (tab 1) och trolig pappa till dagakarl Anders Gieting (tab 3) samt till Maria Gäting (tab 4).
Olof Andersson Geting blev registrerad som ryttare (Georg de Besches arvingars tjänare) vid rusthåll nr 92 i generalmönsterrulla (GMR) 1712 (men inte i GMR 1707) vid livregementet till häst och Roslags kompani. Rusthåll nr 92 låg i Hammarby i Edebo sn (Frösåkers härad). I GMR 1713 (mönstring gjord 28/9 1713) står att Olof var ”barnfödd i Rooslagen och hållnäs s: [socken], antagen till ryttare i junio 1708, samma åhr commendered till Riga, 1709 in octob:r här för ryttare införd, 36 åhr g: [gammal] kan läsa” samt ”karlen god; rider den g:a cass [gamla kasserade] hästen, som är odugelig” och ”rytt: [ryttaren] fått sin löön”.
Ryttare Olof Andersson Geting bör ha gift sig mellan september 1713 och mönstringen utförd 1714; i GMR 1714 står att han var gift.
Rusthållet där ryttare Olof Andersson Geting tjänstgjorde, samt dess augment, blev brända av ryssar 1719 enligt uppgift i GMR 1720. Olofs häst var då 10 år gammal, gul och dess högra bakfot var vit. I jordebok 1720 framkommer att Anders Larsson och Erik Andersson brukade Georg De Besches arvingars hemman i Hammarby, där Olof Andersson Geting då var ryttare. Möjligen var de hans pappa respektive bror. Hans pappa bör ha varit minst 74 år då, och hans bror Erik 52 år gammal - såvida de levde år 1720.
Ryttare Olof Andersson Geting var oduglig vid mönstring 1729 och han fick avsked den 17/3 1729 enligt uppgift i GMR 1736. Han var då fortfarande Georg de Besches arvingars sventjänare vid rusthåll nr 92 i Hammarby i Edebo sn.
Olof Getings namn finns registrerat i Forsmarks bruk från och med mtl 1726; då med en ”etta” i kolumnen för ”son”, men utan ”etta” vare sig i kolumnen för ”man” eller för ”hustru”. Enligt sekundär källa ägdes Forsmarks bruk då av familjen de Besche (lansstyrelsen.se). Olof fyllde 49 år 1726 och den registrerade sonen bör ha varit minst 16 år, dvs född före 1710. I mtl 1727 och mtl 1729, men inte i mtl 1728, är även en dotter registrerad på raden med Olof Getings namn i Forsmarks bruk. Såvida det rör sig om samma dotter bör hon ha varit född före 1711. Dessa födelseuppgifter om de två barnen tyder på att ryttare Olof Geting hade varit gift tidigare när han tycks ha gift sig 1713/1714.
Från och med mtl 1734 blev Olof Gieting inte längre mantalsförd, åtminstone inte med sitt namn i Forsmark sn. Han fyllde 57 år 1734.
Den 9/9 1749 dog kyrkvaktare Olof Getings hustru i Forsmark (C:2). Tyvärr blev vare sig hennes namn eller ålder registrerat i begravningsboken. Den 26/4 1755 dog gamla ryttaren Olof Gieting, 80 år, i Forsmark (C:2).
Ryttare Olof Andersson Getings troliga barn (förmodligen ej födda i Forsmark eller i Edebo sn): • Anders född före 1713 (tab 3) • Maria född före 1714 (tab 4) ------------------------------------------------------
Tabell 3
Anders Gieting, född före 1713, trolig son till ryttare Olof Andersson Geting (tab 2). Anders första dotter hette Brita (f 20/10 1736 i Forsmark) vilket kan tyda på att hans mamma hette Brita.
Den 1/11 1731 vigdes i Forsmark sn unga Anders Geting och Anna Martinell (C:2). Året sammanfaller med uppgift i Forsmark mtl 1732 att en sonhustru blev registrerad första gången på raden med namnet Olof Andersson Geting. Anna Martinell avled i Forsmark den 30/9 1734.
Den 12/10 1735 ingick dagakarl Anders Gieting andra giftet med piga Anna Johansdotter i Forsmark (C:2). Enligt uppgift i Forsmark hfl (AI:1, sida 47) var Anders Getings änka (trol Anna Johansdotter) född 1705.
Verkstadskarl Anders Geting dog den 2/6 1746 i Forsmark sn (C:2). Möjligen blev Anders registrerad som byggmästaredräng i Forsmark mtl 1745. ------------------------------------------------------
Tabell 4
Maria Gäting, född före 1714, trolig dotter till ryttare Olof Andersson Geting (tab 2).
Den 28/12 1732 vigdes i Forsmark sn dräng Anders Krus och Maria Gäting (C:2). Anders Kruse tycks ha varit kolare och paret bodde i Björnbo i Forsmark sn.
Maria var dopvittne/fadder vid dop i Forsmark sn den 20/12 1738 och den 31/5 1743 (C:2). ------------------------------------------------------
Tabell 5
Claes Gieting vid Ullfors bruk, född före 1688, trolig släkting till bokare Per Gieting (tab 6) och till bokare Johan (Persson) Gieting (tab 7).
Claes Gieting var hyttdräng och blev registrerad första gången vid Ullfors bruks mtl 1706 i vilken det står att han var ogift. Förmodligen var han inte änkling eftersom det står noterat ”änkling” om vissa andra personer. Claes Gietings flytt till Ullfors bruk sammanfaller tidsmässigt med byte av bokhållare där. I mtl 1705 står att bokhållare Nils Psilander ”tager afsked ifirån Bruket” och i mtl 1707 står att bokhållare Nils Psilander gav avsked ifrån Ullfors bruk den 1/3 1707.
Claes Gieting kan ha gift sig 1712 eftersom han blev registrerad utan hustru vid Ullfors bruk i samtliga mtl:er 1707-1712 och sedan med hustru 1713. ------------------------------------------------------
Tabell 6
Per Gieting vid Ullfors bruk, född före 1692, trolig släkting till hyttdräng Claes Gieting (tab 5) och till bokare Johan (Persson) Gieting (tab 7).
Per Gieting var bokare och blev registrerad, utan hustru, vid Ullfors bruk i mtl:er 1710-1712, men inte i mtl 1709 eller mtl 1713. ------------------------------------------------------
Tabell 7
Johan (Persson) Gieting vid Ullfors bruk, född före 1695, trolig släkting till hyttdräng Claes Gieting (tab 5) och till bokare Per Gieting (tab 6).
Johan Gieting var dagsverkskarl och sedan bokare.
Dagsverkskarl Johan Gieting och bokare Mårten Martelleur blev registrerade första gången i Ullfors bruks mtl 1713. Möjligen tog Mårten över jobbet som bokare efter Per Gieting (tab 6). Några år senare blev även Johan bokare och bör ha jobbat tillsammans med bokare Mårten Martelleur vid Ullfors bruk.
Bokare Johan Gieting gifte sig troligen 1721; i mtl 1721 (undertecknad den 6/2 1721) blev han registrerad utan hustru och i mtl 1722 (undertecknad den 5/2 1722) blev han registrerad med hustru (båda vid Ullfors bruk). Enligt Kjell Lindbloms "Tillägg N V del I och II" hade Johan patronymikonet Persson och var gm Christina Bonnevier, dotter till André Bonivier (Bonnevier Tabell 16, sida 73 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del I).
Möjligen blev Johan Gieting ryttare. Christina Bonneviers bror, Jacob Andersson Bonjer (Bonnevier Tabell 21 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del I, sida 75) blev antagen (som soldat?) vid Livgardet till fot år 1712. Vid mönstring i Stockholm den 3/10 1743, av Livkompaniet vid regementet Svenska Adelsfanan (Generalmönsterrulla 1743, sida 33), blev ryttare Johan Geting (eller Boting?) registrerad vid rusthåll nr 4, som ägdes av major Ambjörn Ulfhielm (se adliga ätten Ulfhielm nr 1479). En klammar förenar rusthållen nr 1-5 som fältlag nr 1. Rusthåll nr 5 ägdes av: hovjunkare Claes Buhre, kornett Bengt Ulfhielm (ovan nämnda Ambjörns son), brukspatron Silfverstråle (möjligen adliga ätten Silfverstråle nr 1372, men ingen brukspatron hittas i sekundär källa), kommendör Ernest [Ernst] Ekestubbe (se adliga ätten Ekestubbe nr 285), kapten Elgenstierna (trol. adliga ätten Elgenstierna nr 1618 och Johan Vilhelm Ulf, som gifte sig 1735 med bruksägare vid Åkers styckebruk Johan Jakob Wattrangs dotter Anna Christina Wattrang) samt major och baron Hans Mörner. Enligt (kompani?)-brev daterat 21/2 1743 fick ryttare Johan Geting (eller Boting?) och hans persedlar gott omdöme, med undantag av tofflorna(?), som var av vaxläder istället för smorläder. Dessutom saknades fäng-nålen! Hästen var en brun valack med bläs, 9 år gammal. ------------------------------------------------------
Tabell 8
Mats Månsson(?) Gieting född före 1679.
I Österlövsta kyrkoarkivs volym över räkenskaper för kyrka och församling 1592-1709 (LIa:1) finns en notis, daterad 27/12 1697, om Mats Mansson (Månsson?) Gietings vigsel. I notisen tycks det stå att Mats var från Gräsö (socken). Gräsö ”gränsar” till Öregrund stad med ett ca 500 m brett grund mellan platserna. Tiden för bröllopet sammanfaller med handelsman Carl de Besches bortgång, ca 1696 enligt von Schantz genealogier. Carls morfar (och därför troligen även hans mamma) var från Öregrund, men Carl de Besche och hans hustru Barbro Berens tycks ha bott i Maria Magdalena församling i Stockholm, där deras barn döptes i andra halvan av 1680-talet. I församlingens födelsebok (CIa:4, tidsomfång 1683-1690) blev Carl de Besche registrerad som bokhållare, inte som handelsman. Troligen är dessa uppgifter irrelevanta för Mats Gietings vigsel i Österlövsta. De visar dock att det fanns kopplingar mellan Gräsö/Öregrund, Österlövsta och Maria Magdalena församling i Stockholm i slutet av 1600-talet. ------------------------------------------------------
Tabell 9
Olof Gieting i Sundsvall, född ca 1678, möjlig pappa till Elisabeth Geting (tab 10), möjligen släkting till (pappa till?) hökare (och skeppare?) Nils Geting (tab 26), Anna Geting (tab 33) och Margareta Geting (tab 34).
I Sundsvalls Gustav Adolf församlings hfl AI:1, sida 25 (med uppgifter som tycks vara skrivna 1714 varpå födelseår är beräknade) finns Olof Gietingh 36 år (fc 1678) registrerad med hustru Cicilia Hägg 34 år (fc 1680), barn (se nedan) och med Cicilias syster Catharina Hägg 32 år (fc 1682). Namnet Olof Gieting finns även registrerad i Sundsvall stads samtliga mtl:er 1723-1728. Möjligen var Cicilia Hägg dotter till Nils Hägg, fc 1656 enligt åldersuppgift i hfl AI:1, sida 98 (beräknat på åldersuppgift registrerad 1714). Nils bör ha fyllt 65 år ca 1721, men namnet Nils Hägg hittas i samtliga Sundsvall stads mtl:er 1723-1728. Eventuellt kan det röra sig om två olika personer eller felaktigt beräknat födelseår.
Olof Gietings barn omnämnda i Sundsvalls Gustav Adolf församlings hfl AI:1 (trol även Cicilia Häggs barn): • Margaretha (ev tab 34) • Cathrina ev fc 1705 (hennes 1:a husförhör tycks ha varit 1715), trol samma person som Catharina Geting gm Sven Sund (Sundin?) son till Märta Starck (Gustav Adolfs hfl AI:1, sida 144v) • Tore ev fc 1707 (hans 1:a husförhör tycks ha varit 1717), trol samma person som klockaren Thore Geting gm Brita Sundsten (Gustav Adolfs hfl AI:1, sida 131) • Maria trol samma person som Maria Geting gm Petter Dahlbom (Gustav Adolfs hfl AI:1, sida 161v där även Marias mamma är registrerad, dvs Petter Dahlboms svärmor hustru Cicilia) • Anna ev fc 1718 (hennes 1:a husförhör tycks ha varit 1728) (ev tab 33) Dessutom följande möjliga/troliga barn: • trolig/möjlig son: Nils Geting född i Ångermanland före 1705, eventuella kopplingar till släktnamnet Hägg (tab 26) • möjlig dotter: Elisabeth Geting fc 1715 (tab 10) ------------------------------------------------------
Tabell 10
Elisabeth Geting i Sundsvall och sedan i Stockholm, född ca 1715, möjlig dotter till Olof Gieting (tab 9).
Lisa Getings och hennes makes, mäster Anders Bagge, namn blev registrerade på 1750-talet i Sundsvalls Gustav Adolf församlings hfl AI:1, sida 140v. Det står dock ”i Stockholm” om dem, möjligtvis skrivet 1753.
I Stockholms kronotaxeringslängd 1750 finns skeppskvartersman Anders Bagge antecknad i kvarteret Styrmannen nr 112 i Ladugårdslandet/Hedvig Eleonora församling (AA:53, sida 444v). Han hyrde där bostad av skeppare änka Anna Buhre, som kan ha varit släkting till Sara Buhre gm Lars Joensson Giedingh (tab 19, död 1708). Troligen jobbade Anders vid Grills skeppsvarv, som ägde gården nr 115 i samma kvarter.
I Stockholms mtl 1754 framkommer att Anna Buhre, men inte Anders Bagge, bodde kvar i Styrmannen nr 112 (BA:19/1, sida 115). I nr 115 hyrde David Bagge 48 år (fc 1706) bostad av Grills skeppsvarv Terra Nova (sida 116). David var troligen Anders bror (se bou nedan).
I Stockholms mtl 1755 blev mästare Anders Bagge 40 år (fc 1714) och hans hustru (Lisa Geting) 39 år (fc 1715) registrerade bland fabriksfolk hos grosshandlare och bandfabrikör Mathias Kuhlberg i kvarteret Fikonträdet nr 76 på Kungsholmen (BA:20/5, sida 53).
Anders Bagge dog den 11/1 1756 enl bou efter honom (Stockholms F1A:166, sida 711). Elisabeth Geting levde då bou skrevs den 10/5 1756 och i bou står att Anders Bagges bror, David Bagge, var skeppsbyggmästare. Av bou framkommer också att Elisabeth Geting stavade sitt efternamn Geting och att hennes svåger var köpman Petter Dahlberg ifrån Sundsvall. Möjligen var det samma person som Petter Dahlbom, måg till Olof Gieting i Sundsvall (tab 9). I sådant fall var Elisabeth dotter till Olof Gieting.
Elisabeth Geting och Anders Bagges barn omnämnt i bou efter Anders (daterad 10/5 1756): • Carl Christian fc 1746 ------------------------------------------------------
Tabell 11
Mats Geting i Sundsvall, troligen född före 1696.
I Sundsvalls Gustav Adolfs församlings hfl AI:1, sida 78, som tycks innehålla uppgifter från 1714, finns namnen Mats Geting med hustru Anna. I samma hfl, sida 152, framkommer att Mats Geting dog 1752 och att hans hustru Anna dog 1755 samt att Mats (och Annas?) dotter Cattarina var gm Olof Holm och att dottern Brita Geting bodde hos familjen Holm.
David Geting och hans hustru Ingrid Norström blev registrerade i Sundsvalls Gustav Adolf församlings hfl AI:1, sida 178 med uppgifter från 1752-1756. David tycks ha varit båtsman och sedan borgare.
David Getings (och Indrid Norströms) barn enl ovan nämnda hfl: • Brita fc 1754 ------------------------------------------------------
Tabell 13
Erik Geting i Härnösand, född före 1722, trolig släkting till hökare Nils Gieting (tab 26) i Stockholm.
I samband med vigsel i Katarina församling i Stockholm mellan hökare Nils Gieting (tab 26, född i Ångermanland) och jungfru Elisabet Persdotter var hökare Erik Geting kautionist (lysning den 28/9 1734 i Katarina församling, EI:1, Riksarkivets bild 116). Troligen var hökare Erik Geting samma person som nedan beskrivna borgare Erik Geting i Härnösand i Ångermanland, gm Catharina Nederberg. I sådant fall var han född före 1716 eftersom han bör ha varit minst 18 år då han var kautionist 1734.
Enligt tolkning av uppgift i bouppteckning, daterad 29/12 1759, ägde borgare Erik Geting en gård och en tomt i Härnösand stad (Härnösands stads FI:2b, sida 77 och sida 86). Han ägde också två vretar i Vangsta strax utanför Härnösand.
Borgare Erik Getings efterlevande hustru hette Catharina Nederberg. Hon kan ha varit släkting till Catharina Nedellberg (död 19/1 1711), gm bokhållare (vid Lövsta bruk enligt Arkiv Digitals bouppteckningsregister) Jonas Ranbeck (död 21/2 1709), enligt inventarium efter dem (daterad 27/7 1716, Stockholms F1A:83, sida 896).
Bouppteckning efter Erik Getings änka, Catharina Nederberg (död 17/9 1773), fördes den 27/9 1773 vid Härnösands stad rådhusrätt och magistrat (FI:4a, sida 50). I den framkommer att Erik Geting hade varit skeppare och att Catharina hade två (då levande) barn: landtull-besökare Mathias Holmsten och sockenskomakare i Gudmundrå (strax söder om Kramfors) Isac Holmsten. Förnamnen på barnen motsvarar namnen på Erik Getings två söner, som omnämns i bouppteckningen efter Erik. Möjligen (troligen) rör det sig om samma personer, som bytte efternamn från Geting till Holmsten. De kan ha varit släkt med sergeant-änka Gertrud Holmsten, som tycks ha ägt den lilla stuga, i kvarteret Gripen (även registrerat med namnet Grisen) nr 133 i Stockholm, där fd hökare Nils Gieting (tab 26) bodde omkring 1737.
Borgare Erik Geting dog den 29/3 1759 enligt uppgift i bouppteckning efter honom (daterad 29/12 1759). I den är följande barn omnämnda: • Lisken fc 1740 • Mathias fc 1746 • Isaac fc 1749