Titel: SV: Blix
Skrivet av: Annika Ericsson skrivet 2023-04-06, 10:08
I likpredikan framgår att Peder Månsson hade sju barn i sitt första äktenskap och tretton i det andra. Från det senare äktenskapet var tio i livet när predikan skrevs.
Med bunden namngivning menas att barnens namn valdes efter vissa regler. Reglerna var verkligen ingen absolut sanning. Även i familjer där bunden namngivning förekom, fanns det ofta undantag, men ungefär så här uppfattar jag reglerna:
Son född efter pappans död respektive dotter där mamman dött vid födseln, fick den döda förälderns namn.
En änka/änkling som bildade ny familj, namngav första sonen/dottern i nästa gifte efter den döda partnern (om detta namn inte getts till ett barn enligt punkt 1)
Därefter (eller om punkt 1 och 2 inte var aktuella) gavs namn efter barnets far- och morföräldrar. Den förste sonen uppkallades vanligen efter farfar och nästa son efter morfar medan den första dottern uppkallades efter farmor och nästa efter mormor
Därefter är det mer varierat, men namnen valdes i allmänhet relativt jämt fördelat från båda sidor av släkten. Anhöriga som på något vis hade gynnat föräldrarna prioriterades, liksom nära anhöriga som nyligen hade dött.
Strikt bunden namngivning var nog ovanligare i verkligheten än vad det är i våra släkttabeller, för om vi inte vet ordningen på barnen i en syskonskara, drar vi ju gärna till med att de med farföräldrars och morföräldrars namn är bland de äldre ...
Min erfarenhet (med fokus på 1600-talet, så hur den håller på 1580-talet går jag inte i god för) är att punkterna 1 och 2 var mycket väl etablerade. Att Annas första dotter fick samma namn som Peders avdöda hustru är därför helt förväntat.
Intressant nog verkar denna familj, åtminstone för första kullen, verkligen ha bunden namngivning. Den äldsta dottern är Ingrid, och vi vet att hennes farmor hette Ingrid Hansdotter. Dotter nummer två hette Elin, vilket nog var mormoderns namn, i och med att morfadern, fogden Hans Andersson, tycks ha haft en änka med detta namn, se "Beskrifning öfver Styrnäs socken i Ångermanland (https://digital.ub.umu.se/relation/452278)",
De fyra äldsta sönerna har fått namn efter:
farfar Måns Karlsson
morfar Hans Andersson
farfars far Karl Larsson
morfars far Anders N.N.
Den femte sonen ska, enligt bunden namngivning, få farmors fars namn, men han hette Hans N.N. - och Hans var ju redan använt för son nummer två, efter morfadern. Den femte sonen fick istället namnet Augustinus, som vi inte vet varifrån det kommer. Om det är ett namn från familjen, vilket är högst sannolikt med tanke på den konsekvens som visats upp innan, kan det ha hämtats från "näste man på tur" som var mormors far, vilket skulle innebära att fogden Hans Anderssons hustru hette Elin Augustinsdotter.
Ett annat alternativ är att namnet togs från "näste man på den överhoppade farmors fars sida", alltså farmors farfar, vilket skulle ge att pappan till Ingrid Hansdotter från Norrala, hustrun till herr Måns Karlsson i Undersåker, skulle ha hetat Hans Augustinsson. Ett tredje alternativ är att Ingrid Hansdotter hade en styvfar Augustinus.
Med ett ovanligt namn som Augustinus bör det finnas förutsättningar att hitta vilken av dessa kopplingar som är mest sannolik. Men, som jag skrev, är bunden namngivning troligen vanligare i släktforskares databaser än vad det var i verkligheten, så även om namnet Augustinus är ett lockande spår att följa upp, kan det vara ett namn pojken fick av helt andra anledningar än släktskap.