/.../ Kyrkoherden Måns Karlsson omnämns ej i Karl Laurenssons arvskifte från 1538. Varför?
Kan det möjligtvis bero på att kostnaderna för hans prästutbildning räknades som hans del i arvet?.
Det tror jag spelar in. Även deras bror herr Jöns, som levde 1537 åtminstone, saknas.
Samtidigt framgår det av brevet 1538 att Karl Larsson på Klockåsen hade mer än en son, trots att endast sonen Olof är omnämnd. Vi känner även till jord som Karl ägde som inte omnämns i detta brev. Vi måste tänka om här. Brevet är en arvsuppgörelse, men det är inte ett komplett skifte, utan ett testamente som omfattar en del av Karls egendomar.
Olof Holm skrev 2021-10-23 (ovan) (https://forum.rotter.se/index.php?topic=65271.msg1600299#msg1600299)
Citera
Kommentar om barnen: År 1538 uppgjorde Karl Larsson i Klocksåsen sitt testamente eller, som det sägs i det enda bevarade brevet härom, ett ”byte millom mynom barnom sønom ok døtrom”. Pluralformerna visar att han hade flera söner och flera (två, visar det sig) döttrar. Av sönerna nämns dock endast Olof i detta brev, vilket kommer av att brevet enbart rör Olofs del i arvskiftet. Olof och dennes barn skulle få överta och ärva faderns gård Klocksåsen, mot att han försörjde fadern fram till att denne dog, står det. Vad den andra sonen/de andra sönerna skulle få ärva eller redan hade erhållit i förskottsarv nämns inte och hur Karls jord i Skute och Håvdsjö m.m. skulle fördelas tas inte upp.
Endast en av sönernas namn framgår alltså av detta brev 1538. En annan son utpekas emellertid i yngre källor: kyrkoherden Måns Karlsson i Undersåker. Den äldsta, nu kända källan synes vara en marginalanteckning som gjorts av kh. i Undersåker 1663–77 P. N. Berghemius intill en avskrift av ett brev om Undersåkers kyrkas fasta egendom 1532, ett brev som kan antas ha utfärdats när herr Måns var nytillträdd. Anteckningen lyder: ”Herr Måns i Undersåker war född uthi Klaxåhsen och Nääs sochn. Hans sönner woro: 1. Herr Lars effter honom pastor i Undersåker. 2. Peder Månsson landzschrifware i Ångermanland. 3. Herr Bengt pastor i Gummundrådh. 4. Oluff Månsson, laxfougde i Ångerman[lan]dh och Soletta sochn.” (ÖLA Undersåker N I:1). – Oberoende av denna källa är en uppgift i "De Blixers Slegte-Register", en anonym genealogisk sammanställning författad i Tröndelag på 1690-talet, där det står att herr Måns far hette Karl och var ”boende i Bryndflod Sogn i Næs Annex” (en utgåva av den senare källan förberedes).
Ytterligare en son blir då herr Jöns Karlsson, som omtalas som vittne i ett brev 1537 vid sidan av sin bror herr Måns Karlsson i Undersåker.
Det finns mer som knyter herr Måns Karlsson och hans eftersläkt till Karl i Klockåsen:
BREVET 1593: FARSARV I HOVDSJÖ Det ska, senast för 100 år sedan, ha funnits ett brev från 1593 som tyvärr saknas idag.
Detta brev "ser vi konturerna av" eftersom senare forskare (Behm, Setterdal, Sollied och Bygdén) refererar till uppgifter från det, men ingen återger brevet i sin helhet. Det är samma brev som bland annat nämner att herr Måns hade en son Karl, vilket vi ser visst stöd för i domboken, samt en dotter gift med Olof Jonsson i "Kläppe i Lit", vilket är den icke bevisade, men mycket sannolika, mamman till Ölandsfogden Simon Olofsson Blix. "Kläppe i Lit" vill jag placera i byn Kläpp i (Ådals-)Liden, Ångermanland, där det vid mitten av 1500-talet fanns en kyrkoherde herr Jon Eriksson som är en möjlig far till Olof Jonsson.
En som har haft tillgång till brevet från 1593 är Viktor Behm (död 1915). Han nämner 1891 i "Bidrag till matrikel öfver Jemtlänningar och Härjeådalingar" att laxfogden Olof Månsson levde 1593, och är, vad jag vet, den första, men inte sista, forskaren som nämner detta årtal i samband med Undersåker-Blixarna. I skriften "Hackås och Näs socknar i bilder" sid. 196, skrev Behm 1913 att Måns Karlsson Blix var son till Karl i Klockåsen i Näs, samt refererar till ett "dokument af 1593" där Hovdsjö kallas herr Måns Karlssons "fasta fäderne".
Vi kan inte kontrollera källan eftersom vi saknar brevet. Behm var en flitig men slarvig läsare av äldre källor och bör hanteras med försiktighet, men varför skulle Behm fabricera (alternativt hur skulle han kunna feltolka) en sådan uppgift?
(Olof Holm misstänker, baserat på andrahandsuppgifterna om detta brev, att årtalet 1593 är fel och föreslår att det egentligen ska vara 1573, om jag minns rätt på grund av att en person som var död 1593 tycks omnämnas som levande.)
TIDIGA KÄLLOR Att Undersåker-Blixarna härstammar från en karl som hette Karl och bodde i Klockåsen, finns med i flera tidiga källor, om än inte de källor som de svenska adelsgenealogierna byggde på. Berghemius skrev runt 1670 (?) i "Undersåkersboken (http://fornskrift.se/wp-content/uploads/2021/04/Unders%C3%A5ker-NI_1.pdf)" att herr Måns kom från "Klaxåhsen och Nääs sochn", men inte att pappan hette Karl.
Från norskt håll finns uppgiften med dels i Blix-registret från 1600-talets slut (Karl placeras i korrekt i Näs men byn Klockåsen saknas) och, i formen "Carl Klingaasen", i Lassens familjeregister som här baseras på "Bernhofternes Familiebog", av Hans Borch (d. 1765) med tillägg av Ebbe Carsten Tönder (d. 1785). Att Blix-registret har rätt församling men saknar by, medan Lassen saknar församling men har ett namn som torde vara en version av Kluxååsen, ger intryck av att den yngre Lassen inte kan bygga direkt på Blix-registret.
Behm skrev på 1890-talet att Karl i Klockåsen nämns i flera brev åren 1487-1538. Behm och Setterdahl (troligen baserat på Behm) skrev senare att "Karl i Kluxås" var far till Peder Månsson Blix med flera. Ingen av dem hade något farsnamn på Karl.
KOPPLINGEN TILL LARS SVENSSON OCH MARGARETA JONSDOTTER Sollieds kartlade i sin gedigna artikel "Blix'erne av Jemtland" både Undersåker-Blixarna och andra Blix-familjer, som han ansåg var en och samma släkt (en tolkning även jag ansluter mig till för majoriteten av de Blixar jag har undersökt - men det återstår att bevisa). Han visade att Karl i Klockåsen var son till Lars Svensson och Margareta Jonsdotter därstädes.
Bygdén var först med att publicera uppgiften att Lars Månsson Blix i Undersåker med syskon härstammar från "Karl Larenson i Kluxås, en förmögen odalman, som omnämnes i flera handlingar från åren 1513-38 och utom Mogens hade sönerna Jens och Olof", men det finns skäl att misstänka att Bygdén kom fram till detta med Sollieds hjälp.