NULL
Skriv ut sidan - SV: Barbro Mårtensdotter Le Brun gift 1709 i Stockholm
Anbytarforum
Titel: SV: Barbro Mårtensdotter Le Brun gift 1709 i Stockholm
Skrivet av: Jan Johansson skrivet 2023-03-15, 18:57
Hej igen,
I mitt inlägg i den här tråden den 2022-12-13 nämnde jag: gardeskarlen(?) Mårten Brun, handelsmannen Mårten Bruhn och kommissarien Mårten Bruun. Av dem kan troligen handelsmannen uteslutas som pappa till Barbro Mårtensdotter Le Brun. Handelsmannen bör ha varit bror till den tidigare nämnde Johan Daniel Brun (se mitt inlägg 2023-02-25) och uppgifter i Stockholms Tyska S:ta Gertruds kyrkoarkiv volym CI:1a, sida 44, tyder på att de var från Tyskland. Den 27/7 1669 vigdes i Tyska församlingen herr ”Johan Daniel Braun, Kauff- und Handelsman von Franckfurt am Maijn, mit Frau Christina Marskalckia”. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=817%2C1156%2C2809%2C1328
I stället misstänker jag alltmer att den eventuella gardeskarlen och kommissarien är en och samma person, och att han var Barbro Mårtensdotter Le Bruns pappa. Resonemanget tar oss tillbaka till uppgiften att pigan Barbro Mårtensdotter Le Brun och herrtjänare Ander Andersson Berg vigdes i ” bryggarens salige Pukens gård” den 14/10 1709 och att Lars Pukes änka gifte sig med handelsman Jacob Murman (se mitt inlägg den 2022-11-25). I Riddarhusets von Schantz genealogier (2.G-P, sida 190b, https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=3840) hittas handelsman Jacob Meurman, född 10/3 1632. Troligen var det han som gifte sig med Lars Pukes änka (vigda mellan 1687 och 1693 enligt tolkning av information i Stockholms bouppteckning F1A:45, sida 583). På adelsvapen.com om släkten Stierncrantz nr 852 står att en dotter, Anna Maria Meurman, till Jacob Meurmans storebror hade varit gift med ”kommendanten på Tavastehus Anders Berg” innan hon gifte sig med (TAB 2) Arvid Stierncrantz (som hade studerat i Holland). Om dessa sekundära uppgifter stämmer kan Barbro Mårtensdotter Le Bruns make Anders Andersson Berg ha varit son till Anna Maria Meurman och Anders Berg. Vidare framkommer, av Riddarhusets Åkersteins genealogiers antavla över släkten Stierncrantz, att Arvids faster Maria (f 1631, d 1681) var gift med Gudmund Ehrencrantz (12.Sp-Sö, AD:s bild 2180, https://app.arkivdigital.se/volume/v910872?image=2180). Förhoppningsvis blir släktförhållandena tydligare av den bifogade bilden nedan. På adelsvapen.com om släkten Ehrencrantz nr 823 står att Gudmunds son Jakob (fc 1663) blev pikenerare vid livgardet den 10/3 1687 (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrencrantz_nr_823). Den uppgiften är intressant eftersom Barbro Mårtensdotter Le Bruns pappa skulle kunna vara den eventuella gardeskarlen/kommissarien Mårten Bruun och hon var troligen född omkring 1687. Släktnamnet Ehrencrantz nämndes i mitt inlägg den 2022-12-02, kopplat till sekreterare Tobias Soltner och hans hustru Christina Brun (felaktigt kallad Helena Brun i mtl 1705). Den 1/8 1708 vigdes ryttare Hendrick De Boo (Dubois) och hustru Kierstin Persdotter i sekreterare Soltners änkas gård (Maria Magdalena EI:1, sida 33) vilket tyder på att Christina Brun hade koppling till valloner, men innan jag skriver mer om henne följer här text (som redan var skriven när jag fick se kopplingen mellan ”Pukens gård”/Meurman och släktnamnet Ehrencrantz) om en annan Brun i Maria Magdalena församling i Stockholm.
Krögare och bokhållare Johan Bruun i Maria Magdalena församling i Stockholm
Krögare och bokhållare Johan Bruun dog den 13/6 1716 enligt uppgift i bouppteckning efter honom (daterad 26/6 1716, Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:83, sida 458). (Vidare används i texten endast volymers beteckning för Stockholms bouppteckningar.) Den 15/6 1716 begravdes, i Maria Magdalena (MM) församling i Stockholm, amiralitetsbokhållare Johan Bruhn (FI:1, RA:s bild 20, notis nr 157). I bouppteckningen, och i bilaga till den, står att; 1) Johan hade varit krögare, men också bokhållare/amiralitet-skrivare, 2) hans trolovade hette Anna Berg, 3) hans styvson hette Hindrich Wernick, och 4) man inte visste något om hans arvtagare. I bouppteckningen står också att Johan Bruun hade ägt en gård vid Bastugatan. Vid Bastugatan ligger bl.a. det lilla kvarteret Tofflan, som även vetter mot Lilla Bastugatan (idag Pryssgränd). Tomterna i kvarteret Tofflan sträckte sig mellan dessa två gator enligt Holms tomtbok från 1679 (då kallade Lilla Badstuge gattan respektive Måns Brincks gränd). I MM mtl 1705 står att ”bryggare salige Bruns hus” stod öde i kvarteret Tofflan nr 175 (BA:9/1, RA:s bild 30) och i MM mtl 1711 står att ”för detta bryggarens Bruns gambla stenhus” stod öde i kvarteret Tofflan nr 175 (BA:10/16, RA:s bild 88). Uppgiften i mtl 1711 om Tofflan nr 175 stämmer med informationen i bouppteckningen efter krögare och bokhållare Johan Bruun. I bouppteckningen står i och för sig att Johan Bruun hade varit krögare, inte bryggare, men någon gårdsägare ”krögare Brun”, ”bokhållare Brun” e.dy. hittas inte, i mtl 1711, i något av de andra kvarteren vid Bastugatan där ju gården låg enligt bouppteckningen daterad 26/6 1716. Den ”salige bryggaren Brun” i mtl 1705 kan ha varit Johans släkting (tex bror), eller kan ha syftat på bryggaren Claes Brun, även om han inte ägde en gård i kvarteret Tofflan, utan i det intilliggande kvarteret Lappskon (på andra sidan av Lilla Bastugatan/Pryssgränd), enligt Holms tomtbok 1679. Exempelvis kan skifte av gårdar mellan de intilliggande kvarteren Tofflan och Lappskon ha blivit gjort.
Yrket och gårdens geografiska placering tyder på att krögare och bokhållare Johan Bruun var son till bryggare Claes Bruun. I bouppteckning, daterade 24/4 1668 (F1A:9, sida 716), efter bryggare Claes Bruun står att ett av hans barn hette Johan och var 12 år (fc 1656). Mamman till sonen Johan hette Catharina Beskijns/Beskyns (möjligen det polska släktnamnet Beksinski). I bouppteckningen står att dödsboet ägde en gård ytterst på berget vid Bastugatan. I Holms tomtbok över kvarteren i MM (1679) hittas salige Clas Bruuns änkas tomt på fol: 20, i kvarteret Lappskon vid Badstuge gatan (senare kallad Lilla Bastugatan och idag Pryssgränd). I MM församling mtl 1705 står att kvarteret Lappskon nr 162 var grevinna B. E. Königsmarks hus och där bodde bl.a. vinskänk Erik Kusboms(?) änka Catrina Brun (BA:9/1, sida 43, RA:s bild 27). Catrina Brun kan ha varit bryggare Claes Bruuns dotter Chatarina, 10 år (fc 1658) då bouppteckningen efter honom skrevs.
En annan hypotes är att krögare och bokhållare Johan Bruuns pappa hette Johan (alternativt att han blev felaktigt registrerad, endast en gång, med patronymikonet Johansson och egentligen var son till tex bryggare Claes Bruun). Om Johan Bruuns pappa hette Johan finns kanske möjligheten att han var son till Johan le Brun (tabell 3 i Kjell Lindbloms Nordisk Vallongenealogi (NV) om släkten Le Brun, del 1 sida 107) vars barn Daniel fick burskap som krögare i Stockholm den 7/4 1704. Hypotesen baseras på följande resonemang, som berör även andra personer med vallonsk bakgrund.
Den 26/10 1700 lät slotts-uppsyningsman Johan Johansson Bruhn begrava sitt barn på MM kyrkogård (LIa1:51, sida 141). I MM mtl 1705 står att sekreterare Tobias Soltners änka Helena Brun (egentligen hette hon Christina Brun) ägde och bodde i en gård i kvarteret Ormen nr 47 (BA:9/1, sida 16). Bland hennes husfolk fanns pådrivare Johan Brun (sida 17), som kan ha varit slottsuppsynings-mannen. (Jämför ”pådrifwaren på Kongl. slåttet Matthias Biörk” i kvarteret Katthuvudet nr 214 i MM mtl 1711 (BA:10/16, sida 176, RA:s bild 98).) Vid dop i MM den 18/10 1681 (av en gardeskarls barn) var Tobias Soltners hustru (som då var Christina Brun) fadder tillsammans med tre personer med släktnamnet Ehrencrantz (CIa:3, sida 165). Troligen rör det sig om tre barn till Gudmund Spak, adlad Ehrencrantz, död 1683 (se sekundär källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrencrantz_nr_823). Vidare lät sekreterare Tobias Soltner, respektive hans änka Christina Brun, begrava i MM: 1) sitt barn den 17/7 1700 (LIa1:51, sidorna 90 och 91), och 2) sin piga Christina Eriksdotter den 25/8 1707 (LIa1:58, sida 105), båda i Ehrencrantzs grav. I den sekundära källan står att Gudmund Spak/Ehrencrantz tjänstgjorde, bla som assessor, vid amiralitetskollegiet 1654-1679. Av Holms tomtbok 1679 framkommer att assessor Ehrnecrantz [Ehrencrantz] ägde två gårdar i kvarteret Sankta Maria och i MM mtl 1702 står att salige herr Ehrenkrantz ägde en gård, bebodd av jungfru Ehrencrantz, i kvarteret Sankta Maria nr 126 (BA:8/1, sida 46). I samma mtl 1702 står att ägaren till gården intill, dvs Sankta Maria nr 125, var skeppare Mårthen Frantzs son och där bodde änkan Margaretha Frantz samt kopparslagare mäster David Rode. I bouppteckning/inventarium daterad 6/6 1701, efter skeppare Mortin Frantzon, står att; 1) han hade dött två år tidigare (dvs 1699), 2) hans hustru hette Maria Köhn, 3) hans son Martin då var 24 år (fc 1677), och 4) dödsboet ägde en gård vid Hornsgatan på Maria kyrkas tomt, dvs i kvarteret Sanka Maria (F1A:58, sida 525). I en annan bouppteckning daterad 22/3 1706, efter Margaretha Köön, framkommer att; 1) hon avled 1705, 2) hennes make var skrivare vid kungliga amiralitetet Johan Brün, 3) hennes son från ett tidigare äktenskap var student Martin Frantsson 28 år (fc 1678), och 4) dödsboet ägde en gård vid Hornsgatan samt en ”annan [fast] egendom [som,] sedan mannen en ringa fördehl aftagit hade[,] berättades eij wara att upteckna” (F1A:65, sida 533). Den icke upptecknade fasta egendomen bör ha varit Johan Bruns gård vid Bastugatan. Bokhållare Johan Bruns hustru begravdes i MM den 23/2 1705 (LIa1:56, sida 67). Johan Brun och Margaretha Köön bör alltså ha gift sig efter registrering av mtl 1702, men före Margarethas bortgång 1705 (bg 23/2 1705). I MM mtl 1705 står på sidan 1 att den skrevs mellan den 28/7 och den 9/8 (1705), dvs efter Margareta Kööns bortgång. I samma mtl 1705 står felaktigt att sekreterare Tobias Soltners änka hette Helena i stället för det rätta namnet Christina och, kanske lite långsökt, kan det kanske vara möjligt att även (den nyanställda) amiralitet-skrivaren Johan Brün felaktigt blev registrerad med sitt tidigare yrke, pådrivare, men det kanske är mer troligt att han fick jobbet som bokhållare vid amiralitetet efter uppförandet av mtl 1705 (dvs efter den 9/8 1705), men före inventeringen (den 22/3 1706) av dödsboet efter Margareta Köön. Vidare kan man spekulera över; 1) betydelsen av Tobias Soltner och Christina Bruuns koppling till släkten Ehrencrantz för vigseln mellan Johan Brun och änkan Margaretha Köön, som ju var granne med jungfru Ehrencrantz, och 2) betydelsen av släkten Ehrencrantzs (tidigare) koppling till amiralitetskollegiet för att Johan Brun (ev. pådrivaren) fick jobb som amiralitetsbokhållare.
I MM mtl 1711 står att; 1) amiralitetsbetjänt Johan Bruun var änkling och bodde i sin egen gård i kvarteret Sanka Maria nr 124 (den ovan nämnda vid Hornsgatan, BA:10/15, sida 145/146), samt 2) bokhållare Johan Bruns gård i kvarteret Bocken nr 33 stod öde och att han bodde i sin andra gård vid Hornsgatan (BA:10/16, sida 28). Det bör röra sig om samma person Johan Brun. I en bouppteckning daterad 18/3 1712, efter Scharlotta Wernick, framkommer att; 1) hon dog i oktober 1710, 2) hennes make var skrivare vid kungliga amiralitetet Johan Bruun, 3) henne son i tidigare äktenskap var Hindrich Wernick 8 år (fc 1704 och den omnämnde styvsonen i bouppteckningen efter Johan Bruun), som bodde hos sin halvbror mässingslagare David Wernick, 4) Johan Bruuns styvson var student Martin Frantzon, och 5) dödsboet ägde två gårdar: en vid Hornsgatan och en annan vid Bastugatan (F1A:76, sida 367). I MM mtl 1705 står att glashandlare Henrick Vernerts änka Scharlotta Vernert bodde i sin egen gård i kvarteret Bocken nr 33 (BA:9/1, sida 9). Johan Brun och Scharlotta Wernick bör alltså ha gift sig efter registrering av mtl 1705 (samt efter begravningen av Margaretha Köön den 23/2 1705) och före oktober 1710, då Scharlotta Wernick avled. I mtl 1705 är Scharlotta Vernerts/Wernicks gård den sista gården i kvarteret Bocken och låg därför troligtvis i ett av kvarterets hörn vid Hornsgatan. I Holms tomtbok 1679 framkommer att hörntomt-ägarna i kvarteret Bocken vid Hornsdagan då var; 1) en guldsmed mäster (troligen Johan Schick som ägde en annan tomt vid Hornsgatan i kvarteret Bocken (och som troligtvis var pappa till Lucia Johansdotter Schick gift 1663 med bryggare Claes Lampa – jfr guldsmed Gottfrid Dubois vars son var bryggare), och 2) bagare mäster Anders Buller, vars granne då var krukmakare Hindrik Tim (jfr Matias Timsson Erling, från Elinge/Åkerby i Österlövsta socken (där ovan nämnda tabell 3 Johan le Bruns hustru avled 1677 enligt NV), gm Maria Hindricksdotter Brun här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=191503.msg1644058#new).
Släktnamnet Köhn/Köön och, framför allt, ett annat släktnamn, Scharenberg, har tillsammans visat sig vara gemensamma nämnare för de ovan nämnda personerna: krögare/bokhållare Johan Bruun, bryggare Claes Brun, Daniel Johansson le Brun (trolig son till Johan le Brun, tabell 3 i NV), sekreterare Tobias Soltner och hans hustru Christina Brun, samt en viss Gunilla Bruun, en viss krögare Petter Bruun, och till och med Barbro Mårtensdotter le Brun (även om hennes koppling är ganska svag).
1) Vid dop den 27/1 1668 i MM av järnbärare Johan Nilsson Berg (granne med bryggare Claes Bruuns änka enligt Holms tomtbok 1679) och hustru Karin Eriksdotters barn Maria var bokhållare mäster Elias von Köhn och Clas Bruns dotter faddrar (CIa:1, sida 13). Enligt dopnotis i MM den 2/12 1670, då även vinskänk Lukas Stigs(?) hustru Anna Maria Bryna var fadder, hette kassör Elias von Kiöns hustru Kirstin Göransdotter (CIa:1, sida 118). Den 20/7 1670 var linvävare Jokim Köns hustru Maria Göransdotter fadder vid dop i MM (CIa:1, sida 93).
2) Den 23/4 1676 vigdes en annan person som också arbetade med lin; ”lind kiöpman” (troligtvis lin-köpman) Nils Helgesson (Lind), som då gifte sig (enligt min tolkning) med bryggare Claes Bruuns dotter, jungfru Margareta Brun (fc 1654), i MM (CIa:1, sida 251). Den 12/7 1679 döptes i MM bryggare Nils Helgessons barn Catrina, vars en fadder var Clas Bruns änka (CIa:3, sida 28). I MM CIa:3, sida 92, står att bokhållare Johan De Besches barn Johannes döptes ”hemma på Badstufwegatun i sahl. Nils Hällgesson bryggares änckias hus om torsdagen klåckan 3 eftermiddagen” den 30/9 1680, men ”saliga” bör inte stämma eftersom Nils Helgesson Lind och hustru Margareta Bruuns barn Maria döptes den 2/11 1689 i MM (CIa:4, sida 299). I en bouppteckning daterad 22/6 1711, efter bokhållare Hans Carstens hustru Margareta Lind, framkommer att; 1) hennes mamma hette Margareta Brun (troligen Nils Helgesson Linds hustru/änka), och 2) hennes bror hette Hellge Helgesson Lindh och att han vistades i Holland (F1A:70, sida 371). Troligen är Hellges patronymikon felaktigt eftersom hans pappa bör ha hetat Nils Helgesson Lind. Vidare står i bouppteckningen att en besiktning och värdering gjordes av vissa föremål den 2/8 1711 i Margareta Bruuns hem vid Luntmakargatan på Norrmalm, samt att dödsboet var skyldig madame Scharenberg pengar.
3) Möjligtvis, eller kanske troligtvis, var ovan nämnda madame Scharenberg samma person som madame Catharina Scharenberg (Katarina Alten-Eck enligt adelsvapen.com om TAB 10 i släkten Wattrang nr 848), som var fadder vid dop i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm; 1) den 17/7 1694 av Ingemar Fredbohm och hustru Anna Maria Fredbohms (Brun i digitaliserat register) barn Margareta (CIa1:5, RA:s bild 200) då även madame Gunilla Bruun var fadder (troligen gm vinhandlare Anders Brun, mer om dem senare), 2) den 30/8 1706 samt den 16/5 1708 av krögare Petter Bruun och Annicka Albrechtsdotters två barn Anna Catarina resp. Johanna Maria (CIa1:6, RA:s bilder 40 och 41 resp. CIa1:6, RA:s bild 79), och 3) den 4/2 1705 av krögare Daniel Johansson Librun (le Brun, trolig son till tabell 3 i NV) och hustru Catterina Hansdotters barn Anna Cattarina (CIa1:6, RA:s bild 10). Även Daniel le Brun och Catterina Hansdotters nästa barn, Johan döpt den 20/1 1706 i Storkyrkoförsamlingen, hade ”en Scharenberg” som fadder: salige herr Johan Schiarenbergs jungfru. I Holms tomtbok 1679 framkommer att en handelsman Scharenberg ägde en tomt i kvarteret Ormen den större. Sekreterare Tobias Soltner och Christina Brun ägde en gård i kvarteret Ormen där ju pådrivare Johan Brun var husfolk enligt uppgift i MM mtl 1705. I samma mtl 1705 står att; 1) Scharenbergs änka ägde en gård i kvarteret Gropen nr 59, och 2) pergamentsmakare Erik Soltner ägde en gård i Gropen nr 58 (BA:9/1, sida 20). Troligtvis var Tobias Soltner och Erik Soltner släkt med varandra. Erik Soltners hustru hette Margaretha Sivertz. Kommissarie Mårten Bruun var skyldig Olof Sivertz pengar (se mitt inlägg den 2022-12-21).
4) Slutligen var jungfru Anna Helena Scharnberg (Scharenberg) och Jacob Murman (Meurman) faddrar vid samma dop i MM den 25/11 1690 av mätare Per Johansson och hustru Elsa Eriksdotters barn Anna Helena (CIa:4, sida 328). Jacob Murman bör då ha varit gift med bryggare Lars Pukes änka (vigda mellan 1687 och 1693 enligt tolkning av information i bouppteckning F1A:45, sida 583). Barbro Mårtensdotter le Brun och herrtjänare Anders Andersson Berg (jämför krögare/bokhållare Johan Bruuns trolovade Anna Berg i bouppteckningen daterad 26/6 1716) vigdes den 14/10 1709 i bryggare salige Pukens gård i MM (EI:1, sida 46). Mätare Per Johansson kan jämföras med en mätare Johan Johansson Brun vars hustru hette Catharina Albrechtsdotter, som i sin tur kan jämföras med ovan nämnda Annicka Albrechtsdotter, gift med krögare Petter Bruun, men för att inte göra denna redan krångliga text alltför invecklad skriver jag mer om dessa personer i ett annat inlägg. Mätare Johan Johansson Brun (död 1713 på Norrmalm) kan ha varit slotts-uppsyningsmannen Johan Johansson Bruhn (bg sitt barn 1700 på Södermalm), men han kan inte ha varit den samtida krögaren/bokhållaren Johan Bruun (död 1716 på Södermalm), som enligt resonemanget i texten ovan mer troligt var slotts-uppsyningsmannen.
De ovan nämnda kvarteren Gropen (Scharenberg och Erik Soltner), Ormen (Tobias Soltner, Christina Brun och pådrivare Johan Brun) och Bocken, där krögare och bokhållare Johan Buun ägde en gård enligt mtl 1711 (se ovan), ligger alla mellan de två parallella gatorna Hornsgatan och dagens Brännkyrkagatan. Ett annat kvarter som ligger mellan dessa två gator är kvarteret Överkikaren*. I mtl 1705 (BA:9/1, sida 8 ) och i mtl 1711 (BA:10/16, sida 18) står att skinnare mäster Johan Pelikan ägde en gård i kvarteret Överkikaren nr 18. I NV del 1, sida 297, står att Jean Guilheame (tabell 2) hade en dotter, Johanna, som var gift med Eric Pelican. Johannas bror, Johan Giliuum (tabell 3), hade ett barnbarn Johan Maniette (född 1687 i Skäfthammar), som enligt sekundär källa var gift med Anna Catharina Soltner. Möjligtvis var hon dotter till sekreterare Tobias Soltner och Christina Brun i kvarteret Ormen. Deras barn Anna Catharina döptes i MM den 10/3 1686 (CIa:4, sida 153). I bouppteckning daterad 19/11 1708, efter Erik Soltner, framkommer att han (och hustrun Margaretha Sivertz) inte hade någon dotter med namnet Anna Catharina. Tobias Soltner hade en trolig släkting (bror?) Petter Soltner, som var fadder vid dop av Tobias och Christina Bruns barn Tobias, döpt 15/2 1684 i MM (CIa:4, sida 57), då en annan fadder var Adam Leijels hustru (bör ha varit Helen Radou, dotter till Adam Radou), som även bar barnet. Tyvärr har jag inte hittat uppgifter huruvida Petter Soltner hade en dotter vid namn Anna Catharina.
* För några dagar sedan publicerades på internet en kort filmsekvens med två personer som åkte slalom nedför Brännkyrkagatans backe just vid kvarteret Överkikaren.
Mer information om andra Brun i Stockholm är på väg!