NULL Skriv ut sidan - SV: Kyrkoherden vid Nora

Anbytarforum

Titel: SV: Kyrkoherden vid Nora
Skrivet av: Kalle Birgersson skrivet 2022-06-21, 20:50

En son till probsten och kyrkoherden
vid Nora sockn i Upland. Herr Mag.
Eric Berg, och fru Anna ? Arrhenia.
Född därstädes d: 7 maij 1728. Wäl
upfostrad i dessa sina föräldrars hus
och med sorgfällighet underbygd i sina
studier, kom han under privat informa-
tion till Upsala academie år 1740, och
blef då därstädes inskrifven bland de stu-
derandes andel af Uplands landskap.
Efter förut aflagde specimina antog
äfwen där magister graden 1755. Ordi-
nerades till präst år 1757, på högvälborne
herr gen: maij: Baron Sparres till Frösvik
kallelse, att vara e: ordin: vid kong: up: Re-
gemente, jämte högbem: herres huspräst.
Geck samma år ut med commedderingen af
Up: Regem. till Pommern, vistades där i 5 år
och uthärdade alla sommar och vinter cam-
pagner. Benådades 1758 med kong.
majts. fullmagt, att vara ord: bataillons
präst vid förenämde regemente. Efter
hemkomsten från Pommern 1763 för-
ordnades af Max: Ven: Consist. i Upsala
att förestå Häggeby försam. hwaräst
både pastor och comminister woro döde. För-
flyttades 1764 till Lislena, att såsom vice
pastor försam. förestå, emedan båda prä-
sterna därstedes lågo i tvist med försam.
Hugnades 1767 af Cons: Up: med förslag till
Thensta pastorat, och 1769 till dessa Tuna och
Stafby försam: efter afledne probst mag.
Pehr Alno, hwarpå äfwen för honom ut-
färdades fullmagt d. 25 sept. samma år. Gifte
sig 1771 med Cath. Soph: Ekeberg från
Wattholma bruk, och haft med Denna
sin fru 7 barn, allesammans döttrar,
af hwilka 3 äro döde, men fyra lefwa, och den
yngsta ej årsg. vid denna sin faders död.
Haft beständigt god hälsa, men blef
fjorton dagar för sin död angripen af
häftig gickt, som jemte en tillstötande
frisel hastigt ändade hans lif d. 14 junii
i en ålder allenast af 55 år.
Sal. herr kyrkoherden har af allom va-
rit känd för vaksam och nitisk i sitt ar-
bete, hjelpsam mot nödlidande, ordentelig
i sin lefnad, förnöjsam i sitt hus, mun-
ter och behaglig i sällskap och umgänge
samt vänlig mot hwar man, hwarföre
ock hans bortgong här allmänt saknad
och verkligen af mongom med up-
ricktiga tårar beklagad.