NULL
Skriv ut sidan - SV: Gravstenar i St Petri kyrka Söffren Christensens familj
Anbytarforum
Titel: SV: Gravstenar i St Petri kyrka Söffren Christensens familj
Skrivet av: Markus Gunshaga skrivet 2022-04-19, 13:06
Hej Anna-Carin!
Kanske har du redan fått svar på din fråga efter de 4,5 år som passerat, men jag ville ändå skriva ett litet svar. Upplägget i Einar Bagers bok är lite förvirrande, men Söffren Christensens fyra gravstenar som omnämns på sid. 64 i del I beskrivs närmare på sid. 12–14 i del II. Där omnämns en förteckning över kyrkans gravstenar från 1666, som berättar att gravstenarna mycket riktigt låg i mittgången:
”Meddelste gang nr 42.43.47.48 Sören Christensens arfvinger”.
Eftersom stenarna 47 och 48 inte beskrivs eller finns avritade i Malmöhistoria i sten gissar jag att de har förkommit, men stenarna 42 och 43 beskrivs och finns avritade på sidan 12–13 i del II:
”De båda gravstenarna äro helt släta och sakna utsmyckning. Mitt på dem bägge Jacob Rasmusens bomärke och initialer, överst gravstenarnas nummer, som dock på den mindre stenen stått på dess avsågade hälft. På den större stenen nedtill Jacob Rasmusens svärsons, borgmästaren Söffren Christensens bomärke och årtalet 1652. Längst ner till höger initialerna M H M = Martin Hartman, rådman och svärson till föregåendes dotter Kirstine i hennes äktenskap med borgmästaren Hermand Krutmeijer.”
Tyvärr omnämns alltså inga namn utöver bomärket och årtalet 1652, som tycks vara året då gravplatsen inköptes. Detta är i varje fall året då Söffren Christensens epitafium uppsattes i S:t Petri kyrka; det ståtliga epitafiet hänger ännu kvar högt upp på väggen i norra sidoskeppet, och när jag besökte kyrkan 2016 fotograferade jag noggrant epitafiet och särskilt texten i kartuschen som lyder såhär:
”ANNO 1652 Den 20 SEPTEMBRIS Haffuer Erlig Act och Velfornemme Mand Søffren Christessøn, forige Borgermester I Malmöe, Och Erlig Dyderige oc gudfryctige Matrone, Marne Jacobs datter begge deriss Samplige Epterlatte Börn oc Arffuinger ladet dette EPITAPHIUM forferdige oc opsette, deris kiere oc Salige Forældre til en Christelig Amindelse oc I Hukommelse Oc hensoff i Herren Forbemelte S: Borgemester Soffren Christenssön 1649 den 29 NOVEMBR: oc ligger her neden for i mod Funten begrafvet, Hans förste, Erlige oc Dydige Hustru Birrtte Povels datter Hensoff i HERRen 1614 den 27 Februarij, oc huiler her tuende ud fra Den anden Hans dydefulde Hustru Erlig oc gudfryctige Matrona Marne Jacobs datter I Herren hensoff 1651 den 13 Septemb: oc huiler hoss Hendis S: Hossbonde Oc en Part deris i Herren hensoffuede Börn, Gud forlene dem alle en glædelige Opstandelse”.
Tyvärr har man alltså inte gjort några tillägg i texten efter att epitafiet uppsattes 1652, och ”en part deras i herren hänsovna barn” tycks vara de två spädbarn (och kanske även den bortvända dottern) som avbildas på familjeporträttet på epitafiet, och som alltså hade avlidit före föräldrarna. Gravstenarna och epitafiet ger således inget svar på om även Hack Söffrensen vilar i familjegraven, men jag funderar på om kyrkoräkenskaperna kanske nämner något om detta? Jag tänkte först att gravsättningar i redan inköpta gravställen kanske uteslöts ur räkenskaperna, men kan konstatera att man bland 1649 års inkomster ”Aff Begraffuelse steder for Jord och Klocherne” finner att ”Den 4 Decembr Bleff begraffuit Salig Borgmester Söfren Christenssön” för vilket man betalade för jorden och klockorna (Malmö Sankt Petri kyrkoarkiv, vol. LIb:7, 1636–1654, sid. 10), så även Hacks begravning bör finnas med i dessa räkenskaper, ifall han fått sin sista vila i familjegraven i S:t Petri kyrka.