I ett sista försök att hitta Blomfeldts ursprung så skrev jag av detta testamentet, men det blev ingen napp där heller.
[...]
( egen anm. Anna Blom är Anna Henriksdotter Blom, dotter till lärftkrämare Henrik Mårtensson Blom och hans hustru Helena Jakobsdotter )
Stockholm rådhusrätt och magistrat FIA: 92 1724 bild 3820 / sid 373
Att lärftskrämaren Henrik Mårtensson Blom skulle vara släkt till en 'adlig' Kasper Fredrik talar ståndssamhället än mer emot.
Lärftskrämare var borgerskap och dessutom bland det lägsta av borgerskapet. Gifte sig adliga släkter utanför sitt stånd var det med prästerskapet. Att en adlig släkt dessutom skulle hamna i Stockholm som lärftskrämare är en mer otroligt. Hur hade den adliga släkten fått erfarenhet från lärftskrämeri i så fall? Hantverksborgarnas kunskap och verksamhet gick i arv från generation till generation och var det någon utomstående som kom in verksamheten var det genom lärlingsskap. Att en adlig släkt, eller släkt med "ädelt ursprung", skulle ha blivit lärftslärlingar i Stockholm för att sedan bilda egen verksamhet, finns liksom inte på kartan.
Fortfarande på 1800-talet och in på 1900-talet fanns lärlings-, gesäll- och mästareskapet ännu kvar.
Så även om adlig släkt eventuellt var barskrapade så satte de sig inte som lärlingar i lärftsskrået i Stockholm, kan jag slå vad.
Att Kasper Fredrik var dopvittne tillsammans med en lärftskrämardotter pekar mot det motsatta av "ädelt ursprung" för honom eftersom dopvittnen speglade föräldrarnas, inte bara släktingar, utan deras sociala position så väl som ståndssamhället. Man hade inte t.ex. inte baron som dopvittne jämte en lärftskrämardotter.
Ska man släktforska på 1600-talet måste man först och främst utgå från det faktum att på den tiden var ståndssamhället ännu väldigt starkt. Det mer eller mindre försvann på 1810-1820-talet men vi vet alla att ännu långt in på 1900-talet hade Sverige ett klassamhälle som hade sina rötter i ståndssamhället.