Här är lysningshandlingen för Brita van Gardens morföräldrar från Nikolai fs daterad den 12/6 1652 (HVa:1).. Brita Andersdotter var kokerska hos apotekaren Philip Magnus Schmidt, som stod i godo för henne. Noterbart är att arbetsgivaren avled redan 3,5 månader efteråt, den 23/9.
En bara så där kommentar. Det här var tiden för ett ståndssamhälle. Så hur en kokerskas ättling bara två generationer längre fram skulle gifta sig adlig övergår mitt förstånd. Brita Andersdotter var uppenbart tjänstefolk.
Det hände förstås att människor gifte sig över ståndsgränser, men vanligt var det överhuvudtaget inte speciellt inte i en så stor stad som Stockholm med många adliga personer och många adliga som kom resande. Så en påstådd adlig släkt från kontinenten - jag minns nu inte varifrån och jag har inte kollat upp tråden - gifte med tjänstefolk när de kom till Sverige? Verkar högst otroligt socialt sett. Inte ens i norra Sverige med en begränsad del av högre stånden gifte sig folk på det sättet, man tog istället båten till Stockholm och gifte sig. Eller gifte sig med inflyttat stockholmsfolk eller folk från större städer i mellansverige.
Att Brita Andersdotter var kokerska som här visat, motsäger den teorin som Widell ihärdigt presenterat. Och "möjliga släktingar" bör hanteras mer som omöjliga anser jag när det gäller saker som giftermål över sådana gapande ståndsgränser. Närt ingen adlig ståndsperson i Stockholm skulle gifta sig med tjänstefolk. Det är liksom så långt borta från hur samhället på den tiden var systematiserat och uppbyggt. Vad kunde en kokerska ex. om uppgifter i en adlig familj, uppgifter en adlig kvinna hade? Inte mycket kan jag tänka.