Tusen tack Mikael, Niklas och Ann-Marie för era uppgifter och källhänvisningar, som jag upptäckte först nu! Det ser mycket intressant, och jag har nu med största tacksamhet infogat allt i min forskning kring släkten Rumohr. Sedan jag sist skrev i denna tråd har jag för övrigt fått svar på några av de frågor som Mikael ställde här ovan den 2 april 2021:
- Det finns i nuläget inga planer på att digitalisera makarna Martinssons material på biblioteket i Olofström, så pärmen med ”Prosten Henrik Nissenius von der Wettering – hans anor och efterkommande” kan man än så länge bara ta del av i bibliotekets släktforskarrum. Som jag förstått är någon av makarna Martinsson, som båda är i livet, ättling till prosten von der Wettering.
- När det gäller avlidna i Sønderborg 1602–1649, så kommer dessa uppgifter tydligen inte från någon regelrätt kyrkobok utan från kyrkans räkenskaper. Som omnämns ovan har ju registret till denna volym, ”Alfabetisk register over dødsfall i Sønderborg. efter kirkens regnskabsbøger. 1602–45, 1648–1649”, digitaliseras och gjort tillgängligt hos ArkivalierOnline. Själva räkenskaperna har dock ännu inte digitaliserats, utan finns än så länge bara tillgängliga på Rigsarkivet i Aabenraa, i Sønderborg sogns arkiv.
I övrigt har jag gjort ett mycket intressant fynd, som jag inte alls blir klok på. I en artikel av Gustav Nilsson i Skånes hembygdsförbunds årsbok 1941, ”Västanå – ett försvunnet skånskt säteri”, finner man massor av intressanta uppgifter rörande prosten Henrik Nissenius von der Wettering och hans släktkrets. Artikeln refererar ofta till en ”Copie-Book” som ska ha tillhört prosten von der Wettering, och som tycks innehålla avskrifter av släktens bouppteckningar, inkommande och utgående brev, adelsbrevet, jordeböcker m. m. Tyvärr saknar artikeln källförteckning, och i själva texten framgår det aldrig var kopieboken förvaras.
Jag har sökt på alla tänkbara ställen och frågat personer med kunskap om Trolle-Ljungby och dess historia, men har än så länge kammat noll. Kopieboken omnämns inte heller av författarna till prostens biografi i Lunds stifts herdaminne, så inte heller de tycks ha lokaliserat den. Jag funderar därför på om kopieboken kanske är i privat ägo, och att Gustav Nilsson var en av prostens ättlingar och därför innehade den 1941?
Jag har dock gjort ett fynd som kan vara intressant för oss som har prostens barn i släktträdet, nämligen födelse- och dödsdatumen för sonen Peter. Som innehavare av faderns gods Västanå i Näsum fick han tydligen sin sista vila i denna sockens kyrka, och som adelsman lät han enligt tidens sed tillverka ett huvudbaner som bars i begravningståget och sedan sattes upp i kyrkan efter begravningen. Detta huvudbaner hängde kvar i kyrkan ännu 1830, fullt läsligt, och vid inventeringen den 30 augusti samma år antecknade kyrkoherden följande om huvudbaneret (avskriften förvaras idag i Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIja:45):
”På södra wäggen i Choret är uppsatt ett Epitaphium med vapen, föreställande uti, till hälften förgylldt till hälften blått fält, under ett draperi med 4 nedhängande dofsar, 3ne rosor på en kulle och följande underskrift: ’Ädle och Wälborne Herr Petrus von der Wettring, född Anno 1660 den 10 Augusti, blef död 1709 den 9 Februari och är ledsagat till sitt villorum den 23 Mars här i Näsum.”
Det kan noteras att varken dödsfallet eller begravningen har antecknats i Näsums kyrkobok, och ingen von der Wettering omnämns över huvud taget som dopvittnen i Näsum 1708–1710. Huvudbaneret fanns sannolikt kvar i kyrkan ännu trettio år senare, för man får väl anta att det är det som åsyftas när Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige (femte bandet. M-R, Stockholm, 1863, s. 304) skriver följande om Näsums kyrka:
”Den företer ingenting märkvärdigt, utom ett vapen efter prosten Nissenius i Ljungby, hvilken af konung Carl XI adlades, med namnet von der Wettering, och i socknen inköpte en del frälsehemman, för att sammandraga dem till ett fideikommiss, hvilket dock aldrig hann till fullbordan.”
Tyvärr finner jag ingen information om att huvudbaneret har bevarats till våra dagar, men tack vare avskriften 1830 finns i varje fall sonen Peter von der Wetterings födelsedatum 10 augusti 1660 och dödsdatum 9 februari 1709 kvar.
Sedan tidigare har jag även studerat epitafiet i Trolle-Ljungby kyrka och undersökt Muncks avhandling De Willandia, och genom att kombinera epitafiets ännu bevarade textstycken med Muncks avskrift 1751 och avskriften från 1830 i Lunds domkapitels arkiv (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIja:45) lyckas jag rekonstruera följande:
(I)N (DEI) TER OPT(IMI): MAX(IMI): H(O)N(ORE)M (TEMPLI) OR(NAM)ENTUM
SUI SUORUM(QUE) MEMOR(IAM) HENRICUS NISSENII SONDERMURG(O)
HOLSATUS, PASTOR (HUJUS LOCI ET PR)ÆPOSITUS IN Willandts
Her(r)edt DIGNISSI(M)US, (UT) ET CONIUX EJUS P(I)ENTISSIMA,
HELENA R(UMOR ITIDEM) SONDERBURGO HOLSATA HOC EPITAPHIMM
SIBI SU(ISQUE ET POSTERITATI VIVI PO)SUERE, MORTUUS EST
ILLE, AN(NO 16 ) HÆC VERO ANNO 16
QVORUM ANIMÆ SINT IN BENEDICTIONE
POSTERI SI QVI FUTUBI BENE MERIVIS BENE PRECAMINI
OSSA ET MONUMER A NON LACESSITE, BENE VALETE
Det verkar som att epitafiet har renoverats i senare tid, då man även tycks ha gjort ett försök med texten. Detta har lett till vissa tokigheter, för man kan konstatera att det på rad två ursprungligen stod ”Sonderburgo” (inte ”Sondermurgo”), ”epitaphium” (inte ”epitaphimm”) på rad fem, ”futuri” (inte ”futubi”) på rad nio, samt ”et monumenta non” (inte ”et monumer a non”) på sista raden.