NULL
Skriv ut sidan - SV: Nils Nilsson fr Skellefteå gift 5 april 1761 i Nederkalix
Anbytarforum
Titel: SV: Nils Nilsson fr Skellefteå gift 5 april 1761 i Nederkalix
Skrivet av: Jörgen Tollesson skrivet 2022-01-02, 08:48
Piteå delades i en lands- och en stadsförsamling 1686. Stadsförsamlingens äldsta bevarade kyrkobok börjar dock först 1703. Det sägs i arkivförteckningen att också staden ingår i landsförsamlingens bok dessförinnan, vilket naturligtvis stämmer för tiden före församlingsdelningen, men det verkar vara si och så med det därefter (åtminstone vid en snabbtitt).
Men det finns kyrkoräkenskaper före 1703, närmare bestämt fr.o.m. 1694 (LIaa:1). Och där ser vi redan det första året att Anders Jonsson Bryggman den 29/6 köpt en lägerstad (alltså gravplats) och givit testamente (gåva till kyrkan) efter sitt barn (s. 94; https://app.arkivdigital.se/aid/v396841.b240.s94 - och bild nedan). Och den 23/3 1695 har samme man givit testamente efter sitt barn (s. 98).
Om vi så går till den första kyrkoboken, som alltså börjar 1703, så finner vi där sistnämnda år Anders Jonsson Bruggmans dotter Elisabeta döpt den 21/11 (f. 1r; https://app.arkivdigital.se/aid/v138718.b5.s1) och begravd den 19/12 (f. 1v). Men om vi går tillbaka till räkenskaperna, så finner vi (skrivit med en annan handstil än kyrkoboken) att Anders Jonsson Bryggman år 1703 givit testamente efter sin dotter samt betalat för gravens öppning (s. 136).
Så hoppar vi fram till 1714 i kyrkoboken, då salig Jon Bruggmans enka Margareta Olofsdotter begravdes den 21/3 (f. 9v - och bilden ovan i inlägget den 31/12 kl. 19.21). Och vad står det då i räkenskaperna? Jo, för sal. Bryggmans enka är betalt för gravens öppning samt bårklädet (s. 178).
Och 1716 hittar vi Anders Jonsson Bruggman själv bland de döda i kyrkoboken den 25/11, 56 år gammal (f. 12r). I räkenskaperna står det dock bara att Anders Jonssons enka har betalt för gravens öppning (s. 186).
Den äldsta bevarade husförhörslängden för Piteå stad (1720-1749) ingår i landsförsamlingen AI:1, där den finns längst bak i boken med egen sidnumrering. Där finns på n:r 2 i 2:a roten Johan Bryggman (s. 26; https://app.arkivdigital.se/aid/v138568.b250.s27). Jag vet inte hur han är släkt med Anders, men det är i vart fall en Bryggman i staden. Någon Bruggman hittade jag däremot inte (men den intresserade kan själv gå igenom denna hfl; jag kan ju ha missat någon.)
Då tar vi en titt i stadens handlingar, närmare bestämt en "Förteckning uppå Pitheå Stadz inwånare af borgarskapet" upprättad 1707 (Piteå RR och mag. DI:1; https://app.arkivdigital.se/aid/v618543.b40). Där finns som andra namn på andra sidan Anders Bryggman, som är över 40 år och rådmansson. Där finns också något som är överstruket och därför svårt att tyda, men troligen har det stått att han är född i Piteå stad.
Som redan tidigare konstaterats står det Anders Bryggman i 1705 års mantalslängd. Låt oss göra några stickprov till bland mantalslängderna. 1695 heter han Anders Johansson Bryggman (s. 877; https://app.arkivdigital.se/aid/v840640.b940.s877). Och 1710 Anders Bryggman (s. 1550; https://app.arkivdigital.se/aid/v840654.b950.s1551). Och dessa tre mantalslängder är alla skrivna med olika handstil.
Summa summarum: Det är den som skrev stadsförsamlingens kyrkobok i början av 1700-talet som fick för sig att skriva Bruggman, men i andra samtida källor (inkl. stadsförsamlingens egna räkenskaper) står det Bryggman.
Detta bevisar det som jag skrev i mitt tidigare inlägg: Hur namn stavas i gamla handlingar beror på vem som höll i pennan. Det går alltså inte att säga att en person eller släkt "heter" si eller så bara för att en viss skrivare valt att stava namnet på det viset.
Bruggman är överhuvudtaget inte ens svenskt. Men att släktforskare som skrivit om Piteå stad och Piteå socken, gett alla i den släkten efternamnet "Bryggman", och undlåtit att påpeka att de hette Bruggman under en lång period och då bland borgargrenen av släkten, har gjort både släktens härkomst och historia och släktforskning om Piteå stad och socken en otjänst.