NULL
Skriv ut sidan - SV: Nils Nilsson fr Skellefteå gift 5 april 1761 i Nederkalix
Anbytarforum
Titel: SV: Nils Nilsson fr Skellefteå gift 5 april 1761 i Nederkalix
Skrivet av: Karin Desirée Granqvist skrivet 2021-12-31, 19:21
Vad gäller Bryggmansläkten i Piteå stad, samma släkt som Bryggman i Pitholm, så heter släktens män i staden "Bruggman" i efternamn. Att det inte noterats av släktforskare utan de har istället skrivit "Bryggman" på släktens män i Piteå, är inte bra alls ur vare sig historiskt hänseende eller ur släktforskarperspektiv.
Jon Bruggman hette en i släkten i Piteå stad (se bifogad bild). Sonen Anders Jonsson heter också Bruggman i efternamn vid hälften av de tillfällen han och hustrun döper barn i Piteå stad och hans efternamn användes; ex dottern Elisabeth döpt 21 november 1703 och dottern Britadöpt 24 februari 1708. När Anders inte står som "Bruggman" vid dop står han som "Anders Jonsson". Att eventuellt ge faktumet med användningen av "Bruggman" en förklaring som "prästen var så korkade att han inte kunde skriva in rätt efternamn" skulle bara bli dumt, bland annat för att Bruggman används gång på gång på gång i dopböckerna och för fler män än en, och dessutom från en generation till en annan. Och hur svagtänkt kunde en präst vara och ändå få fortsätta vara präst..?
Bruggman är överhuvudtaget inte ens svenskt. Men att släktforskare som skrivit om Piteå stad och Piteå socken, gett alla i den släkten efternamnet "Bryggman", och undlåtit att påpeka att de hette Bruggman under en lång period och då bland borgargrenen av släkten, har gjort både släktens härkomst och historia och släktforskning om Piteå stad och socken en otjänst. Ingen i släkten handlade heller med humle eller hade bryggeri vilket annars hade förklarat efternamnet "Bryggman". Gästgiveriet i Pitholm fanns på hemman nr 4 Västgård.
Bruggmans var dessutom borgare, och större delen av borgarna i Norrbotten blommade inte ut från någon tuva på en skogsäng någonstans i inlandet och sedan begav sig in till stan för att börja handla. Handel och köpskap med seglatser till Stockholm, Livland, Torneå, Åbo osv. var en alltför stor apparat och alltför kostsamt för att någon på ett nybygge i Norrbotten skulle kunna hoppa in i det bara så där. Därför kom många köpmän i norr söderifrån. Det finns ju böcker om det som Nils Fribergs bok.
Så Olof Andersson hade inte så lite kött på benen när han menade att Bryggman i varje fall inte var en piteåsläkt överhuvudtaget.
Jag kallar min släkt Bruggman i Piteå stad som det står i dopböcker. "Bryggman" kallar jag de av släkten som bodde i Pitholm.
Hej Desirée Det var flera intressanta påståenden om Bryggmansläkten som omedelbart anmäler ett antal frågeställningar: 1. 1. Vad heter den Bryggman som gift sig med en Elisabeth Häggman från Skellefteå socken? 2. 2. Uppgiften att släkten Bryggman skulle komma från Öregrund skulle må bra av hänvisningar var uppgiften finns att belägga; annars är det bara en vandringssägen. 3. 3. Var finns uppgiften att släkten kom år 1600 till Piteå socken? 4. 4. Var framgår det att han var skattebefriad? 5. 5. Finns något belägg att släkterna Bryggman i Piteå och Brugman i Nederländerna hade gemensamt släktskap? (utöver namnlikheten) /Ulf Holmberg.