NULL Skriv ut sidan - SV: Varför sparades gamla kyrkböcker?

Anbytarforum

Titel: SV: Varför sparades gamla kyrkböcker?
Skrivet av: Markus Gunshaga skrivet 2021-12-27, 10:31: Hej Lennart!

Jag har också funderat över detta, för kyrkolagen hade ju sina särskilda punkter och paragrafer – men som du säger, fanns det någon diskussion inom kyrkan eller mellan kyrkan och andra myndigheter rörande bevarandet av kyrkoarkivalierna? Tyvärr har jag inte gjort några sådana fynd under min genomgång av Lunds domkapitels protokoll 1655–1860, men däremot har jag hittat några fall rörande sockenbor eller andra som av olika anledningar efterfrågar uppgifter ur kyrkoböckerna m. m.

I ett fall var det en adelsman som 1770 vill bli befriad från skatt, ett adligt privilegium. Han lyckades dock inte bekräfta att ätten verkligen var adlig, och bad därför domkapitlet att leta fram en viss kyrkobok från 1722 där han farfars far titulerades ”välborne” vid sin död, som ett bevis på att ätten verkligen var adlig.

Ett annat fall från 1820-talet rör en förmögen kvinna som dog barnlös, varpå man kontaktade pastorsämbetet i hennes hemförsamling Ystad och i princip bad dem släktforska i stadens kyrkoböcker för att hitta hennes okända arvingar. Liknande fall har jag även funnit i domböcker från både 1600- och 1700-talet, där häradsrätterna behövt utdrag ur födelse- och dopböcker för att bekräfta arvingars myndighetsålder osv.

Ett intressant exempel på detta med ålder finner man för övrigt i Lunds domkyrkoförsamlings födelse- och dopbok 1746–1772, där en lös inbunden lapp har lagts mellan 1750 och 1751 års notiser (Lunds domkyrkoförsamling CI:3, sid. 138a). På lappen läses ”Anhålles om mit ålders bevis ifrån Lund / faderen var Sneckaren Matias Åhrlin moderen Sicelia, född ungefär år 1749 eller 1750. Bengta Marja Åhrlin”. Tydligen har Bengta Marias födelsenotis förgäves eftersökts bland dessa års födelsenotiser, varpå man i marginalen på löslappen har skrivit ”icke funnen” – men faktum är att hon faktiskt finns med i denna kyrkobok, dock inte 1749 eller 1750 utan 1746 5/11. Bengta Maria Åhrlin var alltså 3–4 år äldre än vad hon själv trodde / hade hört sägas, ett intressant exempel på hur dålig koll dåtidens svenskar kunde ha när det gällde den egna åldern.

Många gånger har jag även sett födelse- och dopböcker omnämnas i domböckerna i samband med att hantverkarlärlingar ska skrivas in i ett skrå, och därför behövde ett bördsbrev från sin gamla hemförsamling via den lokala härads- eller rådhusrätten.

Nu rör ju fallen ovan ministerialböckerna, men jag har även sett ett fåtal andra kyrkoarkivalier omnämnas på liknande sätt. Några gånger har det rört personer som flyttat från en församling utan att anmäla flyttningen till pastorsämbetet, och sedan har personen ifråga hört av sig flera år senare angående sin hinderslöshet till äktenskap, senaste nattvardsgång eller kristendomskunskap för att kunna admitteras till nattvarden. Då har prästen plockat fram äldre husförhörslängder eller nattvardslängder, och lämnat dessa gamla uppgifter på en ny prästsedel.

Ett flertal gånger har jag även sett ärenden rörande klockares löneförmåner, där klockaren har bett om att få undersöka kyrkoarkivet för att se i särskilda längder och förteckningar om en viss äng eller torvmosse tillhörde klockargården under 1500-talet osv.