Titel: SV: Krabbe af Svaneby
Skrivet av: Jan Johansson skrivet 2021-12-12, 15:53
Hej igen,
Här följer mina kommentrarer, som hobby-släktforskare, av Jan Eric Almquists artikel Den äldsta kända släkttavaln över adliga ätten Krabbe (nr 46), utarbetad under 1740-talet av genealogen Johan Otto Åkerstein (Släkt och Hävd 1966 nr 1-2). Eftersom det här är ett diskussionsforum har jag tagit mig friheten att göra spekulationer, främst i sista delen av det här inlägget, baserade på mer eller mindre långsökta indicier. Ibland skenar tyvärr(?) min fantasi iväg. ;D Spekulatoner kan ofta leda till felaktiga slutsatser och min förhoppning och rekommendation är att de (i den här texten) ses endast som arbetsmodeller för eventuell fortsatt sökning efter uppgifter som bekräftar eller förkastar dem. Använda TAB-nummer nedan motsvarar de som användes av Åkerstein (se tex mitt inlägg den 2021-12-04 ovan). För mina kommentarer är den viktigaste informationen i Almquists artikel att det, enligt honom, saknas belägg för att (TAB 4) Bengt (Andersson?) Krabbe hade ett barn vid namn Lars (TAB 7).
En övergripande reflektion till Almquists artikel är att författaren ifrågasätter Åkersteins arbetssätt med kommentarer såsom "av honom själv hopdiktade bidrag" eller, som mer specifikt exempel, att Åkerstein "tämligen omotiverat" gjorde (TAB 18) Jonas Krabbes farfar (TAB 7) Lars Bengtsson till lagläsare i Sunnerbo härad 1690. Dessa kommentarer görs utan att reflektera över möjligheten att Åkerstein kan ha haft underlag för detta utan att hänvisa till källan. Avsaknad av källhänvisningar behöver inte alltid betyda att uppgifter saknar källor. Finns inte möjligheten att det på 1700-talet kan ha funnits mer skrivet källmaterial än på 1900-talet? Vidare står i artikeln att von Stiernman, samtida genealog med Åkerstein och hans förman vid riksarkivet, fann att (TAB 7) Lars Bengtsson (Krabbe) inte kunde ha varit lagläsare i Sunnerbo 1630, men det tycks inte finnas närmare förklaring till detta i Almquists artikel (möjligtvis i ref. 94).
Avsaknade av belägg för att (TAB 4) Bengt (Andersson?) Krabbe hade ett barn vid namn Lars, tolkar jag som att påståendet att Bengt hade en son Lars vare sig kan förkastas eller godtas. Av den anledningen har jag svårt att släppa tanken om osannolikheten att följande sammanträffanden, sedda tillsammans, är slumpmässiga: 1) (TAB 18) Jonas Krabbes pappa (TAB 12) Jonas Larsson var född på Grimmarp i Småland, relativt nära det Sveneby som (TAB 4) Bengt (Andersson?) Krabbe blev ägare till den 27/3 1587 (inte 1605 enligt Almquist), 2) (TAB 18) Jonas farfar (TAB 7) Lars hade patronymikonet Bengtsson precis som (TAB 6) Eric Bengtsson Krabbe, och 3) att Jonas farfar Lars tidsmässigt sett skulle kunna ha varit son till (TAB 4) Bengt (Andersson?) Krabbe.
I Almquists artikel står att Grimmarp blev sätesgård 1649 till annan person. Längre fram i artikeln står att "det är å andra sidan riktigt, att Lars Bengtsson bott på Grimmarp i Sunnerbo hd (Smål.), där hans son Jonas blivit född" den 12/5 1637 (felaktigt skrivet 2/5 1637 i mitt inlägg den 2021-12-04 ovan). Vidare står att (TAB 18) Jonas Krabbes farfar Lars Bengtsson var "enskild tjänare" (troligen fogde) åt Nils Siöblad, som fritt lät Lars disponera ett frälsehemman i Grimmarp. Denna information tolkar jag som att uppgifterna tillsammans bekräftar att (TAB 12) Jonas Larsson var född på Grimmarp före 1649, men att hans pappa, Lars Bengtsson, inte var adlig (eftersom Grimmarp då var ett frälsehemman och inte en sätesgård). Stämmer min tolkning? Det är synd, tycker jag, att det inte framkommer i korrespondensen mellan Åkerstein och (TAB 18) Jonas Krabbe vad anledningen var till att släkten hamnade i Frötuna socken och om det var hans pappa eller hans farfar (med familj) som flyttade dit från Småland (när?). Men Jonas kanske medvetet höll låg profil med förhoppningen om att "halka in i riddarhuset på ett bananskal". Eftersom han inte påstod, åtminstone inte i sin (inledande?) korrespondens med Åkerstein, att vare sig hans pappa eller farfar hade släktnamnet Krabbe kan man, emellertid, i alla fall inte påstå att han (då) medvetet hade som uppsåt att försöka missleda Åkerstein.
Almquist skriver "Det tycks alltså ha varit sonsonen [(TAB 7) Lars Bengtssons sonson] Jonas, som utan vidare usurperat namnet, då han började sin militära bana, och eftersom adliga ätten då ansågs vara utdöd på svärdssida, har han väl icke ansett sig ha förfarit oriktigt på något sätt". Jonas (TAB 18) uppges ha varit född 17/7 1682*. De två äldsta funna dokumenten i vilka släktnamnet Krabbe/Krabba har skrivits vid Jonas troliga familjemedlemmars namn härör från senare delen av 1697. Jonas var då 15 år och man kan undra om han började sin militära bana så ung. De två dokumenten är 1) Förtuna mtl 1698 där namnet Lorentz Krabbe för första gången är skrivet på raden med ort-namnet Humlö, vilket kan betyda att Lorentz flyttade dit då och eventuellt sammanfaller denna händelse med att han började använda/bli kallad vid släktnamnet Krabbe (länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v402078a?image=3210 , se också resonemang om Lorentz släktskap med Jonas nedan), och 2) Rådmansö födelsebok CI:1 och dopnotis den 30/9 1697 i vilken jungfru Sara Jonsdåtter Krabba är antecknad (länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=2925%2C956%2C3361%2C1594 ). Jonas uppgav att hans pappa (TAB 12 Jonas Larsson (Krabbe)) hade tjänstgjort som arrendator på kungsgården Rådmansö (även kallad Svinö) och att han avled den 13/7 1698, dvs mindre än ett år efter att de ovan nämnda dokumenten skrevs. Konstigt nog hittas inte Jonas Larssons dödsnotis i Frötuna dödbok (FI:1, 1690-1803), men det kan bero på att notisen skrevs i Rådmansö dödbok, som saknas för år 1698. I nämnda Frötuna dödbok finns emellertid notiser om andra personer, som bör ha tillhört Rådmansö socken när de avled under samma tidsperiod (och därför kan man tycka att även notis om Jonas Larssons bortgång borde ha blivit införd i Frötuna dödbok). Uppgiften om datumet för Jonas Larsson bortgång bekräftas dock delvis av Frötuna mantalslängder; i mtl 1698 (som bör ha skrivits i slutet av 1697, men datum har inte hittats och på första sidan av Petter Haags fögderi står "ankom medh kyrckioherden i Söderby d 22 sept: 698" och "uttogs af Olof Bergudd d 22 octob: och inkom å nyo d 3 novemb: 698 emedlertidh collationerat medh originalet af mantalscommissarien Karl[?] Bergh") är "Arrendatoren Jonas Larsson" (under "Svinöö") själv mantalsförd (med bla hustru och 2 döttrar), och i mtl 1699 (som bör ha skrivits i slutet av 1698, men datum har inte hittats) är "Arend.n Jonas Lars enk [änka]" (under "Svinöö") själv mantalsförd (utan make eller barn). Kanske kan man löst spekulera att Jonas Larssons barn började använda släktnamnet Krabbe strax innan (eller efter) Jonas Larssons död och att det finns en koppling mellan händelserna, men det är naturligtvis troligt att datumen sammanfaller av en slump eller att barnen började använda/bli kallade vid släktnamnet Krabbe långt före pappans bortgång. Tanken har i alla fall varit orsak till att min fantasi har byggt upp ett scenario där Jonas Larsson var emot användandet av släktnamnet Krabbe och att notisen i Norrtälje dödbok CI:1 om att en Jonas Larsson "med ähra förde sina grå hår i grafen" (död 7/11 troligtvis 1697) hade något att göra med denna "hopdiktade tvist" mellan pappan och barnen. :) (Förmodligen är det dock denne Jonas Larssons änka Karin Andersdotter, som dog den 16/11 troligtvis 1697 (Norrtälje dödbok CI:1), och alltså rör det sig troligtvis om andra personer. Länk till notiserna i Norrtälje dödbok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00214#?c=&m=&s=&cv=213&xywh=3193%2C2367%2C2800%2C1328 ) Man kan kanske ändå leka med tanken att det förekom menings-skiljaktigheter gällande användandet av släktnamnet Krabbe även om (TAB 12) Jonas Larssons pappa, (TAB 7) Lars Bengtsson, mot (Almquists) förmodan var bror till den adlade (TAB 6) Eric Bengtsson Krabbe. Var det inte så att endast den adlade personens ättlingar (på den sk svärdsidan) hade rättighet att använda sig av det adliga släktnamnet? Enligt uppgifter i Åkersteins släktavla över ätten Ankarklo tycks det ha förållit sig så med denna adliga släkt. TAB 12 Jonas Larssons hustru Anna Hägg hade en bror, som blev adlad med släktnamnet Anckarklo, men ingen av hans syskon tycks ha använt sig av det släktnamnet. Åkerstein skrev också, troligtvis efter uppgift av (TAB 18) Jonas, att (TAB 12) Jonas Larsson "lefde för sig sjelf och utan någon tjenst" vilket kanske kan tolkas som att Jonas önskade ge en bild av sin pappa Jonas Larsson som en ödmjuk person.
Förrutom (TAB 18) Jonas ovan nämnda låga ålder (15 år) då släktnamnet Krabbe senast började användas (1697) av/om hans syskon Sara och Lorentz/Lars finns en annan detalj, i Almquists artikel, vilken jag tolkar som ett möjligt indicium på att släktnamnet Krabbe kan ha haft en äldre bakgrund än att det var Jonas som hade "usurperat namnet, då han började sin militära bana". Jag syftar på begravningsverserna, tryckta 1707, till syskonen Krabbes faster Rebecka Schilts jordfästning (gm pappa (TAB 12) Jonas Larssons bror (TAB 10) Bengt Larsson) i vilka hon lär sägas ha varit änka efter Bengt Larsson Krabbe. Det tycks mig svårt att tro att Jonas (då 25 år gammal), eller hans syskon, påverkade vad som skulle skrivas i verserna. Almquist anser istället i sin artikel att detta förefaller vara sannolikt. Två av Rebecka Schilts döttrar var gifta med två bröder till Axel Anckarklo, som hade blivit adlad 1686 och introducerad 1689. Dessa två döttrar och åtminstone en av mågarna hade avlidit innan begravningen, men den adlade Axel levde och var då 52 år gammal och kan ha haft ett finger med i spelet vid utformingen av begravningsverserna (liksom hans bror, dvs den eventuellt då fortfarande levande mågen till Rebecka Schilts). Man bör förstås ta hänsyn till var de inblandade personerna geografiskt befann sig och tyvärr framgår det inte av Almquists artikel var Rebecka bodde innan hon dog eller var hon begravdes. Oberoende av vem eller vilka som var inblandade i valet att använda släktnamnet Krabbe i begravningsverserna 1707 bör de ha skrivits (långt) innan Åkerstein påbörjade utredningen av den introducerade adliga ätten Krabbe från Västergötland, vilket han beslöt sig göra vid 1740-talets början enligt Almquist. Åtminstone bör verserna ha skrivits långt innan Åkerstein kontaktade Jonas om uppgifter om dess släkt, och därför bör beslutet av att använda släktnamnet Krabbe i begravningsversen inte ha varit ett försök att missleda Åkerstein såsom Almquist spekulerar. Dessutom står i artikeln, i anslutning till texten om begravningsversen 1707, att det är möjligt att Jonas "sökt missleda Åkerstein genom att i sina till honom överlämnade släktanteckningar anakroniskt kalla sina förfäder för Krabbe". Detta framkommer dock inte av artikelns första del, där det står att Jonas uppgav "bl. a., att hans far hetat Jonas Larsson" ... "och hans farfar Lars Bengtsson". Om (TAB 18) Jonas kallade sina förfäder för Krabbe i senare brev till Åkerstein kan det i och för sig tolkas som att han ville missleda Åkerstein, men det tycks mig bevisat med begravningsverserna 1707 att någon/några redan då har kopplat släktnamnet Krabbe till Jonas farbror Bengt, dvs en generation före Jonas och hans syskons generation, och att användandet av släktnamnet Krabbe den gången inte bör ha varit ett försök att missleda Åkerstein (men kanske någon annan stackars släktforskare :D ).
*Enligt Niklas inlägg den 2121-12-05 i den här tråden var Jonas Jonasson Krabbe (kanske) född den 17/7 1682 kl 11 om morgonen på herrgården Sundby på Ornö i Österhaninge sn [kan eventuellt vara Ornö socken]. Enligt information på Wikipedia om Sundby på Ornö ( https://sv.wikipedia.org/wiki/Sundby,_Orn%C3%B6 ) köpte Erik Axelsson (Tott) gården 1467. I Åkersteins släktavla över ätten Ankarklo står att Anna Häggs pappa Ingemund Axelsson Hägg var befallningsman över Åke Totts gods i Livland 1638-1639. Även om det är många år mellan dessa händelser kanske informationen är intressant nog för att kontrollera om det finns en koppling mellan dessa uppgifter. Nedan finns länkar till Sundby i Ornö socken mantalslängder åren kring 1682, då Jonas Jonasson Krabbe var född. Sundby i Ornö mtl 1672 (det finns dock också "slåttet"(?) på sidan innan): https://app.arkivdigital.se/volume/v402151?image=6370 Sundby i Ornö mtl 1677 (det finns dock också "slåttett" på sidan innan): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003522_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=788%2C3440%2C3237%2C1536 Sundby i Ornö mtl 1689 (det finns dock också "slottet"(?) på sidan innan): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006059_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=597%2C1317%2C1783%2C845
Vad gäller (TAB 18) Jonas syskon tycks det mig finnas indicier om att han hade (åtminstone) två syskon utöver de tre nämnda i Almquists artikel. Det ena var Lars (Jonsson) Krabbe, vars namn dyker upp första gången i Frötuna mtl 1698 (som nämnts ovan) på raden med ort-namnet Humlö. I en födeslenotis i Rådmansö födelsebok den 29/4 1698 bör det vara han (pappan till tvillingarna Anna och Brita) som där kallas Lars Jonsson i Rådmansö (kungsgård), även om han då bör ha bott i Humlö, baserat på uppgift i mtl 1698 (troligen skriven i slutet av 1697). Enligt åldersuppgift när han dog (i Humlö den 16/12 1723) var han född circa 1670 och i dödsnotisen (Frötuna FI:1) är hans namn skrivet med både patronymikonet Jonsson och med släktnamnet Krabbe (länk till dödsnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=162%2C3628%2C2800%2C1328 ). Den andra personen som kan ha varit Jonas syskon var Magdalena Krabba (Krabbe; då jungfru), som var fadder åt ovan nämnda tvillingen Brita, dvs Lars Jonsson Krabbes dotter, enligt dop i Rådmansö socken den 29/4 1698 (länk till dopnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=-687%2C277%2C5808%2C2755 ). Anledningen till att Jonas inte nämnde dessa två personer i sin korrespondens med Åkerstein kan ha varit att de var döda då den inleddes. I det fallet bör brevväxlingen ha inletts efter 1723.
Som nämndes ovan är det synd att det inte framkommer när och varför (TAB 18) Jonas pappa och/eller hans farfar flyttade från Småland till Frötuna socken. När Jonas pappa och mamma, (TAB 12) Jonas Larsson och Anna Ingemundsdotter Hägg, gifte sig står i lysning- eller vigselnotisen (Jakobs församling i Stockholm den 6/9 1663) att Jonas Larsson var Peder Flemings bokhållare. Denne Peder bör motsvara Per (TAB 20) i släkten Fleming nr 4. Per/Peder Fleming lär ha gift sig i november 1661 med Gustaf Sperlings änka Märta Posse, som hade fått Rådmansö kungsgård i morgongåva av Gustaf när de gifte sig 6/2 1659. Enligt uppgifter i mantalslängder var Gustaf och Märtas barn Carl Gustaf Sperling ägare av Svinö (dvs Rådmansö kungsgård) de år (TAB 18) Jonas föräldrar/mamma (som änka) var antecknade som arrendatorer vid gården, ca 1696-1702. Tolkningen av dessa uppgifter kan lätt bli att (TAB 12) Jonas Larsson och Anna Hägg hamnade i Frötuna socken, och blev arrendatorer vid Rådmansö kungsgård, ett antal år efter deras vigsel i Stockholm eftersom Jonas arbetsgivares bonusbarn var gårdens ägare. Anna hade dock koppling till Rådmansö kungsgård sedan tidigare eftersom hennes pappa, enligt Åkersteins tabeller om släkten Ankarklo, blev arrendator där den 1/5 1647 (https://app.arkivdigital.se/volume/v910862?image=1410 ). Anna var då tre och ett halvt år gammal. Enligt samma källa blev hennes pappa arrendator av Björnö gods (troligen i Frötuna sn) den 1/5 1652 och sedan av Penningby (i Länna socken) den 6/7 1666 (se bifogad bild). Med andra ord växte Anna förmodligen upp i Rådmansö/Frötuna socken/socknar (på Rådmansö kungsgård och på Björnö gods). Även om det framkommer av Almquists artikel att (TAB 12) Jonas Larsson var född på Grimmarp i Småland är det oklart var han växte upp eller var han bodde åren innan han gifte sig (1663) med Anna Hägg. Eftersom hans dåvarande arbetsgivare hade gift sig (1661) före Jonas och Anna med Rådmansö kungsgårds ägare, Märta Posse, finns möjligheten att Jonas Larsson också hade koppling till (bodde i?) Rådmansö/Frötuna redan innan han gifte sig och att han och Anna lärde känna varandra där (och inte i Stockholm där de gifte sig/vigseln lystes).
Varning: här följer spekulationer! :o TAB 12 Jonas Larssons namn dyker upp första gången i Frötuna mantalslängder 1697 (Frötuna mtl 1696 tycks saknas), då som arrendator vid Svinö (Rådmansö kungsgård) med hustru och tre mantalsskrivna barn (1 son och 2 döttrar). Eftersom åtminstone hans hustru Anna Hägg hade koppling till Frötuna/Rådmansö redan innan paret gifte sig (1663) finns möjlighet att de bodde där även innan de flyttade till Rådmansö kungsgård (omkr 1696). I Frötuna mtl 1695 hittas inte namnet Jonas Larsson, men i mtl 1694 hittas det i anslutning till ort-namnet Görla. Denna Jonas Larsson har dock vare sig hustru eller något mantalsskrivet barn. Möjligheten finns kanske att eventuell hustru var mantalsskriven (med barn) på annan ort och att Jonas Larsson i Görla var samma person som tycks ha blivit arrendator på Svinö ca 1696. Det som är intressant med Görla är att det bör ligga på bara ett par kilometers avstånd från Björnö (gods), där ju Anna Häggs pappa hade varit arrendator några år tidigare (och han hade också varit arrendator på Svinö/Rådmansö kungsgård tidigare - se bifogad bild). Tyvärr kan Jonas Larsson i Görla inte följas väl bakåt i tiden i mantalslängder eftersom det tycks saknas sådana för Frötuna mellan 1680 och 1694. I mtl 1680 finns i och för sig namnet Jöns Larsson i Görla, men denne Jöns kan följas (troligtvis) i mantalslängder till 1655 (i mtl 1656 med namnet skrivet Johns istället för Jöns) och redan då hade han en mantalsskriven hustru. Om (TAB 12) Jonas Larsson var född 12/5 1637, som Åkerstein skrev, var han bara 17 år när mtl 1655 skrevs (förmodligen i slutet av 1654).
Den enda informationen som framkommer i Almquists artikel om (TAB 12) Jonas Larssons pappa är att han hette Lars Bengtsson, att han var Nils Siöblads "enskilde tjänare" och att han av Nils fått fritt disponera Grimmarp (i Småland) där Jonas var född (den 12/5 1637 enligt Åkerstein). Baserat på detta födelsedatum bör (TAB 12) Jonas Larssons pappa Lars Bengtsson ha varit född senast omkr 1615, blivit "pensionär" (dvs ej längre mantals-skriven) senast omkr 1678, och kan ha levat till senast omkr 1715. I Frötuna mantalslängder före 1678 hittas namnet Lars Bengtsson endast i en ort: Nordrona (då Nordron). Det eventuellt intressanta med honom är att det står "fougde" (fogde) om honom i Frötuna mtl 1671, vilket också är den mantalslängd i vilken namnet dyker upp första gången i Nordron. (länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v402150?image=4960 ). Nordrona ligger 5-6 km från Björnö, så kanske han var fogde där. I sammanhanget bör nämnas att Björnö (gods) lär ha köpts 1672 av änkan efter Gustaf Bonde (TAB 2 i släkten Bonde nr 20, gm Anna Christina Natt och Dag). Lars Bengtsson i Nordron hittas i Förtuna FI:1, begravd den 10/7 1698 vid en ålder av 65 år. Enligt åldersuppgiften skulle han alltså ha varit född ca 1633 och kan därmed inte ha varit pappa till (TAB 12) Jonas Larsson, som ju var född 1637 enligt Åkerstein. Uppgifter i mantalslängder pekar också åt att han var född ca 1633; Lars Bengtsson i Nordron är mantalsskriven i Förtuna mtl 1695 (då 61 år gammal om han var född 1633), men i mtl 1697 (skriven två år innan han avled) är hans hustru (ej änka) mantalsskriven i Nordron, men inte han själv. Det finns dock ett svagt indicium (förutom patronymikonet), som kanske kan berättiga en spekulation om en koppling mellan Lars Bengtsson i Nordron och (TAB 12) Jonas Larsson. Lars Bengtssons namn i Frötuna mtl 1698, jämfört med dito mtl 1697, tycks vara ersatt med namnet Nils Larsson i Nordron. Detta tillsammans med patronymikonet Larsson tycks tyda på att Nils var Lars barn. Enligt en födelsenotis den 9/11 1700 i Frötuna CI:1 hette Nils Larssons hustru Maria Sperling (länk till födelsenotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0024508_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=398%2C3554%2C2334%2C1107 ). Jonas Larsson levde inte år 1700, men enligt Frötuna mtl 1701 var hans änka Anna Hägg arrendator av Svinö/Rådmansö kungsgård, som då ägdes av Carl Gustaf Sperling (se bifogad bild). Tyvärr har jag dock inte hittat information huruvida det finns koppling mellan Maria Sperling och Carl Gustaf Sperling. Är det någon som vet?
Till sist önskar jag dela mina observationer angående en viss "Bengt Finne". I tillgängliga Frötuna mtl:er 1669-1674 finns i anslutning till ort-namnet Gillberga namnet Bengt Finne (i mtl 1672 Finnie). Tyvärr tycks Frötuna mtl 1675 och mtl 1676 saknas, men i mtl 1677 ser det ut som att namnet Bengt Finne i Gillberga är utbytt mot namnet Danil Bengtsson och gissningvis var Danil son till Bengt Finne. I Frötuna mtl 1678 hittas namnet Danil Bengtsson istället vid ort-namnet Åhlnäs, som idag bör motsvara Ålnäset, bara några hundra meter norr om Gillberga. Dessa två orter ligger på "simavstånd" från Rådmansö kungsgård. Arrendatorn av Svinö/Rådmansö kungsgård före (TAB 12) Jonas Larsson och Anna Hägg hette Sven Segerberg. I Frötuna mtl:er 1694 och 1695 står Sven som arrendator på Svinö. Därefter blev han omväxlande mantalsskriven i Gillberga och i Åhlnäs/Ålnäset fram till och med mtl 1710, men i mtl 1711 är han åter mantalsskriven i Svinö, nu som bokhållare där. Svinö ägdes då av Carl (Gustaf) Sperlings arvingar (han avled den 13/10 1708). Av denna information tycks det mig ha funnits en koppling mellan Ålnäset och Svinö/Rådmansö kungsgård, men jag håller med om att det blir en alltför spektakulär spekulation :D att ens misstänka en minst sagt långsökt koppling mellan Bengt Finne, Danil Bengtsson, Ålnäset, Svinö och Jonas Larsson (Krabbe). Det är blott en observation som eventuellt kan ligga till grund för vidare sökningar i antika och mindre gamla dokument.