Beträffande Stora Djulö och den tidigare historien finns kortfattade uppgifter att söka på webben. Idag ägs Stora Djulö herrgård och närmsta omgivningar av Katrineholm.
Stort tack för den fina bilden, anträdet är verkligen ett mästerverk från barockens tid! Det är en helt annan upplevelse att få se det i färg, exempelvis ser man ju nu tydligt de ”tre blå rutor” som omtalas i vapnet för den yngre Bese-ätten (nr. 5 i min lista). Tyvärr lyckas jag inte komma längre på de vapensköldar som har svår- eller oläsliga namn, men jag instämmer i det du nämner om Laxman och Svan.
Jag fann några uppgifter om detta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, band 2, C-F (1859–1870), sid. 113, som jag även citerar ovan angående Karin Gyllenhorns morfars morfars far Peer Biörnsson, om vars son Josef Pedersson det sägs att hans ”slägtnamn af somliga uppgifves varit Björn, af andra Pinaur”. Nu har ju denna bok några år på nacken, men på samma sida står det även mycket riktigt att Jöran Knutsson till Djulö (som dock kallas ”Jeran Persson” i det målade anträdet?) var ”efter en uppgift af släkten Svan, men mera sannolikt benämd Laxman” (http://runeberg.org/hgsl/2/0117.html).
Beträffande Stora Djulö och den tidigare historien finns kortfattade uppgifter att söka på webben. Idag ägs Stora Djulö herrgård och närmsta omgivningar av Katrineholm.
Roger Axelsson <Roger.Axelsson@riksarkivet.se> 8 dec. 2016 13:11 till mig
Hej! Mauritz Jöransson (Svan, d 1611) kallade sig aldrig Laxmand, inte heller hans far. Denne hette Jöran Knutsson och bodde 1546 på Stora Djulö i Södermanland. Enl Almquists Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (s 124) avled han 1561. Skulle inte tro att det finns någon trovärdig koppling till danska ätten Laxmand. Detta är något som obelagt hävdats i litteraturen åtm sedan Schlegel & Klingspors dagar (utg 1875).
Vill tillägga att jag vanligtvis inte har möjlighet att besvara frågor som inte rör innehåll, rättelser och tillägg i SBL:s artiklar. Detta svar utgör alltså ett undantag.