Titel: SV: Blix
Skrivet av: Olof Holm skrivet 2021-10-23, 15:01
Ser att Annika Ericsson ovan har hänvisat till min forskning om Undersåkersprästen Måns Karlsson (Blix) och hans familj men att det finns svårigheter att ta del av den familjetabell som jag publicerat i Jämtlands lokalhistoriker och släktforskares forum på Facebook. Så jag återpublicerar den här, men ber läsarna observera att i Fb-tråden är detta ett levande dokument, som jag gör kompletteringar i efterhand när jag hittar något nytt, vilket jag antar inte är möjligt här.
Jag har utgått från scratch och bara tagit med uppgifter som jag själv har kunnat kontrollera i dokumenten och jag har utnyttjat källor som jag har kommit i kontakt med professionellt i mitt arbete som arkivarie vid landsarkivet i Östersund och även i andra sammanhang.
KARL LARSSON i Klocksåsen, Näs sn, omnämnd i bevarade handlingar från 1512, d. tidigast 1538. Bonde, ej adlig (vilket framgår av titulaturerna i breven). Ofta anlitad för att fylla en domsnämnd och från mitten av 1520-talet och framåt även när brev skulle beseglas. T.ex. var han 1513 domsman på skatteting i Revsund; 1533 ingick han och Nils Pålsson i Rise, Offerdals sn i en domsnämnd tillsatt av hövitsmannen Vincens Lunge på Bergs skatteting och i juni 1536 var han en av sju jämtländska bönder som vid sidan av sju präster var tillsatta av fogden för att rannsaka om prästgårdsjord i Undersåker. Sigill: ? (inget avtryck synes ha bevarats). – Föräldrar: bonden Lars Svensson (bomärkessigill) i Klocksåsen, n. tidigast 1465, d. 1515/16 och Margit Johansdotter. Lars ägde genom hustruns arv och egna förvärv hela Klocksåsen (motsv. Ytter- och Övergården 1528), Berge i Lockne sn, Skute i Näs sn samt Håvdsjö i dåv. Revsunds sn, egendomar som 1528 skiftades mellan hans söner Johan, Lars (Lasse) och Karl samt sonsonen Olof Svensson och dennes då ännu omyndiga bröder. Karls lott i detta arvskifte blev Yttergården i Klocksåsen åsatt 2 ½ skinn (hermelin) i skatt, en del av Skute åsatt 1 skinn i skatt och en tredjedel av Håvdsjö åsatt 1 skinn i skatt och 3 öre i avrad. Övergården i Klocksåsen tillföll brodern Lasse Larsson, som dock sedan länge bodde i Åsan, Näs sn (n. i livet 1499–1538). – Farfar: tydligen Sven i Tosåsen, Myssjö sn, omtalad bl.a. 1470, d. efter 1485. Morfar: Johan Sigurdsson (bomärkessigill) i Klocksåsen, d. efter 1465. Morfars far: Sigurd Johansson i Klocksåsen, d. 1441/47.
G. m. NN. Ingenting tycks vara känt om Karls äktenskap.
Kommentar om barnen: År 1538 uppgjorde Karl Larsson i Klocksåsen sitt testamente eller, som det sägs i det enda bevarade brevet härom, ett ”byte millom mynom barnom sønom ok døtrom”. Pluralformerna visar att han hade flera söner och flera (två, visar det sig) döttrar. Av sönerna nämns dock endast Olof i detta brev, vilket kommer av att brevet enbart rör Olofs del i arvskiftet. Olof och dennes barn skulle få överta och ärva faderns gård Klocksåsen, mot att han försörjde fadern fram till att denne dog, står det. Vad den andra sonen/de andra sönerna skulle få ärva eller redan hade erhållit i förskottsarv nämns inte och hur Karls jord i Skute och Håvdsjö m.m. skulle fördelas tas inte upp.
Endast en av sönernas namn framgår alltså av detta brev 1538. En annan son utpekas emellertid i yngre källor: kyrkoherden Måns Karlsson i Undersåker. Den äldsta, nu kända källan synes vara en marginalanteckning som gjorts av kh. i Undersåker 1663–77 P. N. Berghemius intill en avskrift av ett brev om Undersåkers kyrkas fasta egendom 1532, ett brev som kan antas ha utfärdats när herr Måns var nytillträdd. Anteckningen lyder: ”Herr Måns i Undersåker war född uthi Klaxåhsen och Nääs sochn. Hans sönner woro: 1. Herr Lars effter honom pastor i Undersåker. 2. Peder Månsson landzschrifware i Ångermanland. 3. Herr Bengt pastor i Gummundrådh. 4. Oluff Månsson, laxfougde i Ångerman[lan]dh och Soletta sochn.” (ÖLA Undersåker N I:1). – Oberoende av denna källa är en uppgift i "De Blixers Slegte-Register", en anonym genealogisk sammanställning författad i Tröndelag på 1690-talet, där det står att herr Måns far hette Karl och var ”boende i Bryndflod Sogn i Næs Annex” (en utgåva av den senare källan förberedes).
Ytterligare en son blir då herr Jöns Karlsson, som omtalas som vittne i ett brev 1537 vid sidan av sin bror herr Måns Karlsson i Undersåker.
Barn (S = säkra; T = troliga), baserat på ovanstående:
(S) Olof Karlsson, bosatt på fädernegården i Klocksåsen, nämnd tidigast 1533 (som vittne); d. efter 1552.
Dennes son: -- Erik Olofsson i Klocksåsen, n. från 1562 och ännu 16.... År 1562 hade han och (farfaderns brorsons son) Lars Olofsson i Berge, Lockne sn, köpt hälften i ett fiske i ”Giedsiø aaen” (tydl. nuv. Sönnerån mellan Gissjön och Håvdsjön) i Håvdsjö i dåv. Revsunds sn. År 1576 hade samma Lars Olofsson Skräddare i Berge väckt klander gällande det gamla arvskiftet (från 1528, se ovan), men lagmannen och 12 män stadfäste det på tinget och dömde att Erik Olofsson ska fortsätta besitta sin gård i Klocksåsen. År 1587 hade klander dessutom väckts av Eriks fränder Karl och Olof Jönssöner (bostadsorter anges inte), som tydligen vid denna tid ägde den andra gården i Klocksåsen (den som Eriks farfars bror Lasse Larsson i Åsan erhöll 1528, se f.ö. anm. 1 nedan). Fem män uppmätte jorden i Klocksåsen och efter att Erik betalat 100 mark och 13 daler till Karl och Olof var de förlikade. År 1613 konfiskerades Eriks gård i Klocksåsen av kronan och han blev landbo. 1622/23 övertog Olof Eriksson arrendet av gården (enl. bygsellängd). – En son till Erik var Jon Eriksson i Åkre, Brunflo sn, som 1635 skrev ett intyg om att fadern och farfadern (d.v.s. Olof Karlsson) under mer än hundra år innehade ödesbölet Bergböle som pant (JD 2 s. 75, 3 s. 45 f.).
(T) Måns Karlsson, kh. i Undersåker, nämnd första gången 1534, d. tidigast 1563 (RAp 24/2, brevet möjl. skrivet av honom själv). Omtalad med namnet Blix i yngre källor, bl.a. i en prästförteckning från 1660-talet (ÖLA Undersåker N I:1). Okänt om han själv ägde jord någonstans. Sigill: otydbar symbol i en (icke-adlig) sköld, omskriften okänd. – G. m. Ingrid Hansdotter från Norrala i Hälsingland (enl. sonen Peders likpredikan).
Måns barn (för källor, se anm. 2): -- Lars Månsson Blix, d. omkr. 1612 (begr. i Oppdal), kaplan hos fadern i Undersåker från senast 1561, kh. där 1563/66–1611. Ofta anlitad som sigillant och brevskrivare. Betalade 1566 städja till kronan för att få fiska i Medstugusjön i fjällen och arrenderade från senast 1567 kronans gård Hårsta, oklart hur länge. Fick 1568 fastebrev på ett hemman i Svensta som han köpt och förvärvade under följande decennier även flera andra fastigheter i Undersåkers pastorat. I tl 1600/01 skattar han för gårdar i Svensta och Eggen i Undersåkers sn; hur han kommit i besittning av den senare är okänt. Använder namnet Blix i fullmakterna vid kungahyllningen 1610. G. 1564/70 m. Kristina Eriksdotter, dtr till Jämtlandsprosten Erik Andersson i Oviken (för källor se Holm, "Prosten Erik Andersson och reformationen i Jämtland", kommande artikel), d. efter 1624 som änka på gården Svensta. -- Peder Månsson Blix, f. 1542(?) (enl. likpredikan i UUB Palmsk. 423), d. 1631 (enl. gravhäll i Styrnäs; i likpredikan, som är renskriven flera år efteråt, står årtalet "1632" men sista siffran är ifylld i efterhand och nog felaktig), stud. i Trondheims skola (enl. likpredikan), landsskrivare i Ångermanland 1569–85 (Nordlander 1909, Westin 1944), senare kostgärdsföreståndare i Norrland (Nordlander 1943; nämns som sådan åtm. i kronans räk. 1593). Bosatt på Styrnäsgården, Styrnäs sn men ägde flera hemman och även fiskeskär och andelar i skepp. 1589 erhöll han rätten till den tomt i Härnösand som hans svärfar och dennes änka tidigare besuttit (RA RR 13/2). 1600 klagade bönderna i Styrnäs och deras kh. Petrus Jonae hos hertig Karl över den stora orätt som 'den våldsmannen Per Månsson' dem tillfogat 'med osannfärdighet, list och lämpa' (RA Allmogens besvär enl. citat Nordlander 1943). G. 1 m. Elisabet Hansdotter (enl. likpredikan o. ett yngre epitafium), dtr till fogden i Ångermanland Hans Andersson (enl. ovannämnda brev 1589); 2 m. Anna Jonsdotter, d. 1634. Namnet Blix används om honom på makarnas gravhäll och barnen kallade sig också så. Äldsta kända barnet, Måns, f. 1576 (enl. Heyman 1931). -- Bengt Månsson Blix, d. efter 1606, prästvigd omkr. 1573/74 (hade tjänat i 23 år 1596, se Bygdén), kaplan i Nora pastorat från åtm. 1574 och möjl. även i Gudmundrå 1595 (se Bygdén), kh. i Ramsele från 1596 och i Gudmundrå från 1603/04. Kallar sig Blix i ett brev 1601 till (länsmannen) Jon Jonsson i Ammer i Ragunda ang. en gränstvist mellan Edsele- och Ragundaborna (ÖLA). -- Olof Månsson, d. efter ..., bosatt i Sollefteå, laxfogde i Ångermanland. (Levnadsdata om honom behöver kollas upp.)
(T) Jöns Karlsson, präst på okänd ort 1537.
(S) Två döttrar NN och NN, erhöll 50 mark vardera i förskottsarv av fadern 1538, varvid deras bror Olof gav dem 2 mark var för att de skulle avsäga sig sin arvsrätt till fädernegården i Klocksåsen. Av brevets uttryckssätt att döma var dessa de enda döttrarna som då var i livet.
Anmärkningar: Anm. 1. Karl Jönsson och Olof Jönsson, som omtalas som fränder till Erik Olofsson i Klocksåsen 1587, ägde egna sigill, men avtrycken är ej bevarade under brevet. De var trol. ättlingar till Eriks farfars bror Lasse Larsson i Åsan. Lasse hade enligt ett brev 1538 flera vuxna söner som redan då uttryckte missnöje med det arvskifte som hade ägt rum 1528; en av dem hette Erik och bodde i Håvdsjö, de övrigas namn framgår inte. – I ett brev 1601 omtalas en Karl Jonsson i Klocksåsen. Det är för mig f.n. oklart om det är samma person som Karl Jönsson 1587 (isf måste farsnamnet antas ha tecknats fel i endera källan).
Anm. 2. Källor rörande herr Måns Karlssons barn: Peder son till M. och Ingrid enl. likpredikan; Lars, Peder, Bengt och Olof söner till M. enl. ovannämnda ant. av Berghemius; Lars och Bengt bröder enl. brev 1601. F.ö. kan noteras att Peder övertog det hemman i Nässom i Bjärtrå sn som Bengt brukat åren 1591–95 (enl. Szabad 2001). Inga ytterligare barn har hittills kunnat beläggas, men i en saköreslängd 1567 omtalas en Karl Månsson i prästgården i Undersåker dömd för mökränkning och han kan ha varit en son till. – Ett par författare i äldre tid (Setterdahl 1913, Sollied 1931, möjl. även Behm 1891) hänvisar till ett brev "1593" som uppges handla om Måns fädernearv och där flera av barnen ska ha omtalats. Inga närmare uppgifter om denna källa har än så länge gått att få fram.