Jag har nu undersökt saken vidare, och ifall protokollen har förkommit eller om rättegången mot förmodan hölls vid en annan häradsrätt än Onsjö så finns det ytterligare en väg att gå.
Efter att häradsrätten fällde sin dom skickades den ju som synes till Göta hovrätt, men när hovrätten sedan fastställde domen så återsändes den inte till häradsrätten utan till landshövdingen i Malmöhus län. I min egen forskning har jag sett att hovrätternas brev brukar innehålla sammanställningar av domen, där man kan läsa hur hovrätten har resonerat utifrån vittnesmål o.s.v., och eftersom det ju framgår i fånglistorna att Kierstina dömdes av Göta hovrätt den 1 november 1802 så bör alltså hovrättens skrivelse till landshövdingen i Malmöhus län återfinnas i Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIa:86 (bland skrivelserna nr. 49–166). Det finns även en anteckning i NAD om att hovrätternas brev från detta år även kan ha hamnat i den fuktskadade volymen Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIIIa:191 (innehållande 1802 års ”Brefvar som funnits oregistrerade och oinbundne för År 1802”). Tyvärr har dessa volymer ännu inte digitaliserats, utan går endast att beställa fram på Arkivcentrum Syd i Lund.
Nu sände ju Kierstina dessutom en böneskrift till kungen, och eftersom även svaret på denna sändes till landshövdingen så bör den finnas i Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIa:87 (”1803 Års Kongl. Maijts och Collegiernes Bref”), som tyvärr inte heller har digitaliserats och därför bara går att beställa fram på Arkivcentrum Syd.
När man via dessa (mest sannolikt Göta hovrätts brev) har fått fram det exakta datumet och häradsrätten för rättegången så bör man kunna hitta en ordagrann avskrift av häradsrättens rättegångsprotokoll i Göta hovrätts arkiv (Göta Hovrätt. Huvudarkivet -1948) som förvaras på Landsarkivet i Vadstena. Tyvärr blir jag inte klok på vilken serie och volym man ska kika i, men jag gissar att det är volym BVa:112 som innehåller domar 1802. Det finns även en serie EVbb (”Handlingar till vademål, fr o m 1920 kallad handlingar till domar”), men eftersom denna börjar först 1803 så misstänker jag att handlingarna till hovrättens domar före 1803 har bundits in i volymerna tillsammans med själva utslagen.
När det gäller bouppteckningarna så instämmer jag i att det är låter märkligt att det saknas bouppteckningar efter bägge föräldrarna, särskilt med tanke på det omyndiga barnet – men då slog det mig att Jöns Gram kanske var anställd som smed under Rönneholm, och att hans och hustruns bouppteckningar därför istället kan ha hamnat i Rönneholms godsarkiv. Jag kikade därför i arkivförteckningen över Rönneholms godsarkiv, och mycket riktigt innehåller serien A2B fem volymer som ”omfattar bouppteckningar efter anställda under Rönneholm” åren 1714–1835. Det är alltså inte helt osannolikt att Jöns Grams och / eller hustruns bouppteckningar finns i någon av volymerna Rönneholms godsarkiv, volym A2B:3 (1790–1799) eller A2B:4 (1800-1811), som också förvaras på Arkivcentrum Syd i Lund.
Angående släktnamnet Gram så har jag också märkt att de flesta som bar detta namn befann sig lite högre upp i samhället, men i trakten kring Lund finns det faktiskt några andra Gram som nog är lämpligare kandidater (och som jag för övrigt är ganska säker på att jag är släkt med). Det är kronolänsmannen Dominicus Gram som får ett par barn i Görslövs socken 1711–1715, och som jag misstänker även är far till borgaren i Lund, sedermera ryttaren Christian Gram (ca 1713–1766) som slutar sina dagar i Södra Åkarps socken. Han fick i varje fall sönerna Göran Gram (född 1738 i Lund), Peter Gram (född 1743 i Stora Råby), Dominicus Gram (född 1746 i Stora Råby, som väl bör vara identisk med den smedgesäll med samma namn som gifter sig i Trelleborg 1768) och Hans Gram (född 1750 i Stora Råby).
Lite senare fanns det även en annan herre i Lund, en bryggare vid namn Lars Persson som var gift med Ingeborg Sassarsdotter. Jag har inte fått fram var de kom ifrån, eller var de sedan flyttade, men de fick i varje fall åtta barn i Lund åren 1774–1783 och mot slutet av lundavistelsen började Lars Persson kalla sig Gram i efternamn. Inget av deras barn hette dock Jöns, men det kan ju vara så att de hade en son Jöns som var född i någon annan församling före 1774, eller att Jöns Gram var släkt (son eller brorson?) till den ovanstående Dominicus Gram som sägs vara smedgesäll 1768?
Hej igen Markus,
tack för ditt väldigt informativa svar!
Jag har avvaktat med att svara då jag väntar återkoppling från Riksarkivet men det verkar aldrig komma...
Det var nytt för mig att gods kunde ha sina egna arkiv för bouppteckningar :)
Jag måste ta mig bort till Landsarkivet i Lund och bläddra i dessa böcker verkar det som, problemet är att de bara har öppet under arbetstid så jag jobbar på någon lösning för tillfället.