Titel: SV: Edhelius
Skrivet av: Annika Ericsson skrivet 2021-09-18, 14:08
Visst är det kul med många pusselbitar, där ett problem brukar vara att sålla ut vilka bitar som verkligen hör till det pussel vi lägger. De två bitarna skräddare Källmans hustru Helena Johansdotter Edelia och bokbindaren Jacob Ivarsson Edhman känner jag mig i alla fall trygg med.
Jacob Edman och hans tidiga gynnare Visserligen står det inte uttryckligen att bokbindaren var son till prästen Ivar Olofsson, men i och med att namnet Ivarus Olai är latiniserat medan mäster Bendicht Larsson Thuring, Jacob Iwersson själv och kanslisten Elias Andersson inte latiniserats, kan vi utgå från att det gäller prästen - vilket förstås stöds av att Jacob använder namnet Edhman.
Jag håller med om att Elias Andersson är en stark kandidat som svärfar till magister Jonas Ivarsson Edhelius, som ju äktade en Eliasdotter året efter detta omnämnande. Vi får vända och vrida lite på den pusselbiten och se om han även har ett finger med i spelet vid Per Ifvarssons yrkesval. Någon form av nära relation till familjen Edhelius hade ju Elias Andersson redan 1649, annars skulle han inte ha en sådan roll.
Jag vill även veta mer om mäster Benedikt Larsson Thuring, eftersom det rimligen bör finnas en koppling till herr Ivars familj innan prästens pojk blev hans lärgosse. Det står att BLT kom till Uppsala, och att Jacob 1668 lämnade Stockholm. Kan Jacob ha följt efter sin gamle mästare? (Se BLT på sid 175 f Stockholms bokbindare 1460-1880 (https://digital.ub.umu.se/resolve?urn=urn:19a_000203:0180).)
Varför köpte en kyrkoherde på landsbygden en fastighet i staden? Det är en mycket intressant fråga. Motsatsen, att en stadsbo behövde en fastighet på landsbygden för sin försörjning, är fullt logiskt - men vilka fördelar var det för en präst att investera i "en övernattningslägenhet"?
Köpte han ut sina/hustruns släktingar eller saknas det en relation mellan prästen och säljarna? Vem hyrde han ut den till och vad hände sen med fastigheten? Frågor vi kanske kan besvara (men jag är inte helt bekant med hur man forskar på Stockholm vid denna tid).
Johan Bjugg och hans styvfar Hans Israelsson
Citera
Men vad är känt om Johans förmodade styvfader Hans Israelsson utan känd vistelseort - skulle denne kunna passa in som fader till Ivar Ivarsson Edhelius första hustru Maria Hansdotter, måtro...?
Spontant känner jag att det inte finns något som talar emot det - men heller inget som direkt pekar åt det hållet. Hans var ett mycket vanligt namn och jag skulle tro att Ivars första svärfar var kyrkoherde i en grannförsamling eller en högre präst i ärkestiftet.
Det band som jag tror fanns mellan Johan Bjugg och Edhelius-släkten går via Per Ivarssons änka Dorotea Jönsdotter. Det var tre gode män vid skiftet efter Per Ivarsson: Petrus Carling var där för att den äldre kullens intressen skulle bevakas (deras ingifte morbror) och herr Ivar var från Pers sida (farbror till barnen i båda kullarna). Den tredje gode mannen bör ha varit utsedd för att i första hand bevaka den yngre kullens, Dorotea Jönsdotters barns, intressen.
Dorotea Jönsdotters familj Doroteas familj är dåligt kartlagd. Hennes far Jens Hemmingsen var "från Norge", och var i början av karriären verksam i Beitstad (Tröndelag). Ungefär där tar kunskapen om honom slut. På hans sida kan det finnas kopplingar som sträcker sig till Johan Bjugg i Stockholm, men det är mer troligt att vi ska leta antingen på Doroteas mammas sida, eller genom ett syskon till henne som gått under radarn.
Mamman Ingeborg Andersdotter var dotter till en likaledes dåligt kartlagd präst "från Norge", Anders Henriksen, och hans hustru Ingeborg Larsdotter (Blix). Hon hade minst en syster och tre bröder, som alltså var Dorotea Jönsdotters moster och morbröder. Ordningen på dessa syskon är osäker:
Ingeborg Andersdotter, d. 1656. Gift med kh Jens Hemmingsson i Oviken. Rika. Förutom Dorotea hade de en son Hemming/Henning som jag tror dog som student. Kan ha funnits fler barn.
Margareta Andersdotter, d. 1675. Gift med faderns efterträdare som kh i Rödön, Ericus Claudius Holbeccius (dansk). Förmögna. En till namnet okänd dotter var gift med Holbeccius efterträdare Israel Eliæ Thelaus, och hamnade omsider i Arnäs. Kan ha funnits fler barn än denna dotter.
Erik Andersson Blix d. 1642, så vitt jag vet barnlös, som faderns hjälppräst. Porträttgravsten finns bevarad (https://kringla.nu/kringla/objekt?referens=raa/dokumentation/671d09d4-6a8f-45b5-a4d7-c92aa54ee3bf). (Spana in de snygga skorna!)
Hans Andersson Blix, vid tullen i Duved. Gift. Omnämnd i Palmskiöldska samlingens Blix-akt (https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0001&pid=alvin-record%3A435870&dswid=3097), bild 13 - pagineringens 619 (tillgänglig på Alvin tack vare forskaren Constantinus Lindfors) där det står att han blev tillfångatagen vid en av de frekventa svensk-danska konflikterna. Hustrun och eventuella barn tror jag är okända.
Kristoffer Andersson Blix, bosatt i Rödön, gift med prostens dotter Anna Olofsdotter (Drake), hade barn i plural, lämnade Jämtland för Norge på 1670-talet (om jag minns rätt) på grund av ekonomi körd i botten. Trolig son dragonen Johan Kristoffersson Blix.
Alltså många mycket lösa trådändar att nysta från, men om någon av dessa leder åt Bjugg-hållet, så är det av stort intresse för min Blix-forskning!