Gissningsvis rör det sig om samme lådmakargesäll, men att den första mantalslängden upprättades före eller i samma veva, som hans bröllop i november 1743. Då hette lådmakargesällen möjligen alltså:
Johan/Jöns Peter Jacob Bruse
vilket ytterligare skulle kunna indikera tyskt urspung eller tyskinfluerad familj, vilket verkar ha vanligt vanligt i städerna. Två namn var med vissa undantag (Johannes ofta på egen hand) det vanliga i Tyskland och det förekom även tre namn på vissa individer. Johann (efter Johannes Döparen) var dessutom ett av de allra vanligaste namnen på tyska mäns skyddshelgon (möjligen det vanligaste).
Om lådmakargesällen år 1744 var hans storebror Peter Bruse, så hette lådmakargesällen därefter troligen istället 'bara':
Johan/Jöns Jacob Bruse
Mycket talar dock för att lådmakargesällen år 1744 också var Jacob Bruse (eller mer exakt Johan/Jöns Peter Jacob Bruse), eftersom han skall ha efterträtt en Peter Dahlquist, som dessutom var gift i 1740 års rulla.
I 1696 års rulla för artilleriet i Malmö (upprättad den 9 januari 1697) angavs den förmodade farfadern, 'Tygewachtare Petter Bruse', vara en 52 år gammal, gift västgöte och således född runt år 1644.
Mannen, som en gång antog Peter Bruse stammade f ö också från Västergötland och var son till kyrkoherden i Lena socken, Andreas Matthiae (apropå teorin om Andreas Matthias Bruse, se svar #19 ovan). Det är sannolikt bara en slump, men kanske fanns någon form av koppling.
Vidare hade Peter Bruse antagits af Wärnschiöldh såsom konduktör i läran 1666 ( Bruse till Krk. den 13. mars 1674. Krk. brefb.)...