Titel: SV: Käng
Skrivet av: Olle Elm skrivet 2021-09-13, 18:14
Först vill jag säga tack till Johannes Hansson för att uppmärksamma namnet i GF:s FB-grupp. Därefter tack till Bo Persson för inlägget ovan vilket har refererats med ditt namn när jag ställde frågan till Svenska Medeltida Personnamn (SMP). Här kommer svaret därifrån:
"Hej! Trevligt med frågor med inbyggda svar. Du har angivit den litteratur i ämnet som jag har kunnat hitta. Alla är rätt knapphändiga. (Fredriksson 1974 har också en hallänning som kunde föras hit, s. 19.)
Det bör alltså sannolikt handla om Thiæghn, som förekommer i vikingatida runinskrifter (Þegn, Þiagn, Nordiskt runnamnslexikon). I det vanliga ordförrådet är ordet känt från västra Norden: ’fri man, dugande man’ o dylikt. Konsonantföljderna (ungefär) kj respektive tj har sammanfallit i uttalet; jfr att vårt tjusa etymologiskt sett borde skrivas kjusa.
Beläggen är okända för oss. Tack, intressant! Namnet Thiæghn är inte helt ovanligt under medeltiden; alla belägg börjar på T (och möjligen D, om de beläggen är rätt sorterade). Från 1500-talet och Kammararkivet har vi en Erik Kengsson i Säby i Skå sn, Färentuna från 1541, en Keng i Rössle, Gladhammars sn, Tjust från 1561, en Per Tengson i Ukna sn, Tjust från 1563, en Käng i Stora Ved i Gärdserums sn, Tjust 1571, en Käng i Tingstad, Lofta sn, Tjust 1571. Som synes har ”Per Tengson” genomgått en annan ljudutveckling än övriga belägg. Modéer nämner ett par av de här beläggen, med en kort ljudhistorisk utläggning.