Titel: Erik Pedersson
Skrivet av: Annika Ericsson skrivet 2021-07-31, 16:15
I en del litteratur (och de otaliga webbsidor som bygger på denna litteratur) förekommer detaljer om Erik Pederssons aktiviteter vid Baltzarfejden (1611-1613) som inte stämmer.
Fångenskapen Den främsta källan för kunskap om detta är de inlagor till Bjelkekommisjonen 1632 som vi hittar i Danske Kanselli, Skapsaker: Skap 8, pakke 152A: Jens Bjelke og Pros Knudsens kommisjon av 1632 om landets tilstand, Lit: S (https://media.digitalarkivet.no/view/65921/93) där Peder Grumb 1612 redogjorde för förhållandena och Lit:T, med Eriks egen supplik (https://media.digitalarkivet.no/view/65921/95) (troligen inte länsmannens egen handstil).
Det framgår att dåvarande fogden Peder Grumb hade sänt Erik Pedersen till Sverige med danske kungens "patenter" två gånger innan Kalmarkriget bröt ut. Den sista gången Erik Pedersson gav sig in i Sverige var 14 dagar innan fejdebrevet blev publicerat i Jämtland, och då blev han tillfångatagen i Härnösand och förd till en annan stad, samt torterad. Han skriver över 20 år senare att han aldrig helt återhämtat sig.
Hans fångenskap inträffade alltså 1611, precis vid krigsutbrottet, inte 1612-1613 som det står på många håll. Om det har någon betydelse idag? Vet inte, men möjligheten att t ex hitta information om detta i fler källor ökar förstås om vi vet när det skedde!
Det står inte något om att Erik skulle ha bortförts till Ryssland, en uppgift som Janrik Bromé återger i band 2 av Jämtlands och Härjedalens historia (enligt uppgift, jag har inte kontrollerat det själv). Detta verkar alltså vara ett missförstånd.
Vid återkomsten till Jämtland var all Eriks egendom bortrövad och hans hälsa förstörd. Han fick så småningom viss kompensation. År 1623 hade länsherren (Tage Thott) beslutat att alla män i Jämtland skulle ge Erik Pedersson i Överbyn två skilling var för att han "bleff fangen och lidde stor elendighed i fegdenn". http://fornskrift.se/pdf/jlfs5.pdf (http://fornskrift.se/pdf/jlfs5.pdf) sidan 6
Gift när? Första uppgiften jag sett om att Erik Pedersson var gift, är från 1627, men namnet på hustrun framgår tyvärr inte. En granne i Överbyn, Jon Olsson, påstår att Erik har fuskat till sig gården i Överbyn, som han själv menar borde tillkomma hans egen son Olof. I målet framkommer att Jons dotter Meritte har kallat Eriks hustru "itt hynne och en theffue". http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs3.pdf (http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs3.pdf) sidorna 229 och 251
Eftersom Sigrid Eriksdotter, född 1627/8 förmodligen fått sitt namn efter sin mormor, herr Knut Pederssons hustru i Revsund, bör den hustru som förolämpats vara Elisabet Knutsdotter. Sigrid hade minst tre äldre systrar, Margareta, Elisabet och Anna. Om mitt antagande att dragonen Knut Drake är identisk med Knut Olofsson som en tid stod skriven för en "Drak-gård" i Optand, och att Knut Eriksson (Drake?) var son till Margareta Eriksdotter, vuxen 1645 och förmodligen det äldsta av barnen, borde även Margareta vara dotter till Elisabet Knutsdotter. Min hypotes är att Elisabet var Erik Pederssons enda hustru och att de gifte sig runt år 1620. (Denna hypotes vilar på svajig grund. Margareta skulle kunna ge en son namnet Knut som en hedersbetygelse till sin bror med detta namn ..., utan att själv vara ättling till herr Knut i Revsund.)
Om Optand Den gård i Optand, Brunflo, som jag nämnt flera gånger, köpte Erik 1633. Han fick fastebrev på densamma i mars 1636: http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs4.pdf (http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs4.pdf) sidan 77
Redan följande sommar ansökte han att med kronan skifta denna gård mot halvparten i Överbyn nr. 2, som vid denna tid var kronogods. Då gårdarna ansågs likvärdiga, gillades mageskiftet:
Citera
Hr. Oluf Parsberg fik Brev, Erik Pederssøn i Offerby, et Mageskifte anlangendes.
C. IV. V. s. G. t. Eftersom Erik Pederssøn i Offerby i Jæmteland underdanigst af os begjerer Halvparten af en heel Gaard i for:ne Offerby, som han paabor, til Mageskifte og derimod underdanigst erbyder en hans fri Odelsgaard, i Optand i for:ne Jæmteland liggendes, hvilke begge skal være lige gode paa Sæd og Afgift: da bede vi eder og ville, at I begge for:ne Gods's Leilighed forfarer, og dersom det Gods, han begjerer, for Beleilighed eller anden Herligheds Skyld kan mistes fra Kronen og det gaar lige op med det andet, I da paa vores naadigste Ratification med samme Mageskifte til Ende gjører. Cum claus. consv.
Kjøbenhavn 30 August 1636. T. VI. 199. Källa: Norske Rigs-Registranter VII s.236f
Jag (och mer erfarna forskare) tolkar det som att bytet innebar att Erik först ägde Optand och bygslade kronogården i Överbyn, och därefter ägde Överbyn och bygslade gården i Optand. I skattelängder står nämligen Erik Pederssons änka (alltså Elisabet Knutsdotter) för en gård i Optand fram till 1663. År 1676 är änkans andel i jordeboken om 3 1/6 tunnland i Optand övertagen av Knut Olofsson. (Åren däremellan har jag tyvärr inte koll på.)
För Överbyn stod Erik Pederssons änka för 4 tunnland i jordeboken 1663, men i specialjordeboken för samma år är hennes namn överstruket och ersatt av mågen Anders Andersson. Gissningsvis dog Elisabet Knutsdotter alltså runt år 1663.
En okänd syster För övrigt kom jag igår på att det, förutom länsmannen Erik, Samuel i Lund, herr Olof Drake, lagmanshustrun Berit(?), Ursula i Hudiksvall och Elisabet i Härnösand, bör ha funnits ytterligare ett dotter. Mer om det i nästa inlägg.
(Ändrade mig, den "okända systern" var en tankevurpa från min sida.)