NULL
Skriv ut sidan - SV: Släkten Drake - Jämtland
Anbytarforum
Titel: SV: Släkten Drake - Jämtland
Skrivet av: Annika Ericsson skrivet 2021-07-28, 19:54
Jag kan andas ut lite. Erik Eriksson Drakes styvson Per Persson tycks vara född ca 1678 (beräknat enligt ålder vid mönstring 1721), så notisen 1682 om Eriks son, det elvaåriga vittnet Per, kan inte gälla Eriks styvson med samma förnamn.
Kerstin Persdotter var alltså från Valne i Lockne och föddes runt år 1648 (78 år hösten 1726). En viktig källa till kunskap om Kerstins första äktenskap är ett domboksnotis från 1704: Jämtlands domsagas häradsrätt AI:25a (1704-1704) Bild 1980/sid 193 – Bild 2000/sid 195
Kerstin Persdotters två söner från ett tidigare äktenskap, Per och Nils Persson, kärar till sin faster Agnes Nilsdotter i Vålbacken och hennes barn, alltså Perssönernas kusiner, om arvet efter fadern (som inte namnges men bör ha hetat Per Nilsson).
Ungefär så här blir det (med viss anpassning till dagens språk): Per Persson i Överbyn och Nils Persson i Böle kärar till sin faster Agnis Nilsdotter i Vålbacken och hennes barn, om deras fädernehemman Vålbacken. De anser att de genom fadern har arvsrätt framför fastern, eftersom deras farfar lämnade Vålbackens besittningsrätt till honom. Fadern bodde där under farfaderns änkas livstid och därefter från 1670 till 1680 och utstod därför allehanda besvär under det svåra kriget.
Senare kom hustru Agnes med sin man Olof Persson av en god vilja in på halva hemmanet för att hjälpa deras moder hustru Kerstin, som blivit änka. Efter två år, när deras moder gift om sig med Erik Ersson Drake, som hade ett hemman i Överbyn, blev dock deras moder genom hustru Agnes stämplingar vräkt och utan laga dom driven från hemmanet. Därefter har Agnis ensam besuttit detta hemman och uteslutit sin svägerska Kerstin och brorsönerna.
Eftersom detta skedde medan de kärande ännu var omyndiga, så anhåller de nu om att få det de har rätt till, och vill kompensera fastern för hennes utgifter minus faderns anpart. De har betalt sin faster Märit Nilsdotter 24 silverdaler samt Nils Stark och hans syster 6 daler silvermynt vilket kvitterats den 28 februari och 25 dito.
Hustru Agnis Nilsdotter menar att hennes moder hade detta hemman till…(?) och att de kärandes moder blivit vräkt därifrån genom två gode män, Olof Jonsson i Bleka och Olof Jönsson i Rossbol. Agnis blev kvar vid hemmanet och har köpt ut släktingar som de andra inte "ville förnöja", nämligen Erik Ellersson och Olof Nilsson med 27(?) daler 16 silvermynt, och dessutom betalt Nils Nilsson i ...? och Olof Nilsson i Haga 11 daler 22 silvermynt och till Pär Dunder 2 daler – totalt 41 daler 14 silvermynt. Ifall någon fått betalt av Per Persson i Överbyn, så har det skett utan hustru Agnis kännedom. Detsamma gäller jordbytet mellan Per Persson och dennes farbror Jon Nilsson i Nordanberg. Agnes anhåller om besittningsrätt vid det hemmanet där hon bott under så lång tid.
Per Persson hänvisade till ett tingsprotokoll den 11 november 1696 där de klandrat detta, men ärendet hade då skjutits upp till dess att arvet /.../ likviderats i både Vålbacken och Nordanberg. Han hänvisade även till ett jordbyte mellan honom själv och hans farbror Jon Nilsson i Nordanberg från den 25 februari i år i vilket de bytte jord i äger i Vålbacken mot ägor i Nordanberg. Olof Jonsson i Bleka, som påstås ha vräkt den kärandes moder från Vålbacken, berättade att eftersom hustru Agnis make, som tillsammans med den kärandes moder satt på halva hemmanet, hade menat att detta hemman inte kunde försörja dem bägge, så hade rätten befallit (???) och Olof från Rossbol att inspektera Vålbacken, men de hade aldrig vräkt hustru Kerstin. Strax därefter, 1680 eller 1681, hade hon flyttar därifrån.
De kärandes moder sade att hon aldrig blivit vräkt utan snarare bortdriven av Agnis, och i oförstånd hade hon inte anmält detta.
Nämnden äldsta ledamöter vittnade om att de kärandes fader blev satt som bonde på gården av sina föräldrar. Han bodde sedan där livet ut, liksom hans änka efter honom. Därefter kom H. Agnis in på halva gården, bakgrunden kände de inte till, och när de suttit två år tillsammans hade hon ... Kerstin.
Agnis "stodo gården wäl(?) före", men hade aldrig köpt ut sina syskon eller fått lagfart på gården. Därför menade de kärande "tanquam in re integra" [i själva verket] att de som söner hade större rätt till gården än Agnis hade som syster.
Saken överlades av nämnden, som enhälligt instämde som följer /.../"
Personerna som nämns i detta mål, i den ordning de nämns. Det står om de inblandade är faster etc. Det angivna släktskapet gäller vilken relation personen har till Per och Nils Persson, de kärande: - Pär Pärsson i Överbyn (kärande) - Nils Pärsson i Böle (kärande) - Deras far (Per Nilsson, ej namngiven) - Farfadern (Nils [Svensson?] i Wårdbacken, ej namngiven) - Agnis Nilsdåtter i Wårdbacken (faster) - Agnis barn (kusiner) - Änkan efter Nils i Wårdbacken (farmor eller möjligen farfars hustru) - Olof Persson (Agnis frånlidne make) - Modern hustru Kerstin - Erik Ersson Drake i Överbyn (styvfar) - Märit Nilsdotter (faster) - Nils Stark (okänd relation, troligen Nils Olofsson Stark ca 1669–1726) - Nils Starks syster (okänd relation) - Olof Jonsson i Bleka (värderingsman) - Olof Jönsson i Rossbol (värderingsman) - Erick Ellersson (släkting) - Olof Nilsson (släkting) - Nils Nilsson i ??? (okänd relation) - Olof Nilsson i Haga (okänd relation, identisk med namnen ovan?) - Pär Dunder (okänd relation) - Jon Nilsson i Nordanberg (farbror)
Kerstin Persdotters förste svärfar var en Nils i Vålbacken. En sådan, Nils Svensson i Vålbacken, vittnar juni 1669 i ett mål om en död häst. Om detta är rätt Nils, så torde han avlidit strax därefter. "Fadern (Per Nilsson) bodde där under farfaderns (Nils) änkas livstid och därefter från 1670 till 1680 och utstod därför allehanda besvär under det svåra kriget."