Titel: Erik Eriksson Drake
Skrivet av: Annika Ericsson skrivet 2021-07-28, 16:43
Av länsmannen Erik Perssons barn är det endast sonen Erik som jag har sett med namnet Drake, men åtminstone två av Eriks systrar, Margareta och Sigrid, förde namnet Drake vidare till söner som var militärer.
Erik Eriksson Drake i Överbyn värvades till det militära 1672, och min bedömning (baserad på att han hade fått avsked av åldersskäl 1686) är att han då var drygt 25 år.
Året dessförinnan fick han plikta för ett oäkta barn som han fått tillsammans med konan Kerstin Jonsdotter (alltså inte att förväxla med hans blivande hustru Kerstin Persdotter). Tinget i Brunflo i november 1671:
Citera
Erik Eriksson i Överbyn bekänner sig hava haft lägersmål med konan Kerstin Jonsdr som tillförne lägrader är av Petter Trumpetare, och nu avlat tillhopa barn vilket föddes förleden våras, dy sakfälles Kerstin til 20 m:k S.m:t efter K(ung)l. hovrättens resolution, men som hon andra resan återkommer, dy fördubblas böterna til 40 m:k efter Högbe:te resolution och Erik allenast pliktar 3 m:k S.m:t efter sedvanan.
Eriks och Kerstin Jonsdotters barn, vars kön inte framkommer i målet, föddes alltså våren 1671. Det var en son som fick namnet Per och som år 1692 tog värvning som dragon Per Eriksson Drake, jämtlänning. Han gifte sig 1699 med Kerstin Isaksdotter från Söre, Lit och de fick barnen Kerstin och Isak. (Kanske fler, jag har inte följt denna familj). Vid årsskiftet 1718/1719 frös han ihjäl på fjället. Åtminstone efter Isak finns det ättlingar än idag.
Som framgår av målet var Kerstin J. "tillförne lägrader" av "Petter Trumpetare". I utredningen kring detta äldre barns födsel, får vi veta att Kerstin var från socknen "Norefva" i Hälsingland, vilket jag tolkar som Norrala. Barnet föddes den 24 november 1668, så hon blev gravid i början av 1668, och den ogifte trumpetaren Petter Olsson från Vänersborg erkände (efter viss tvekan) faderskapet.
Kerstin var tjänarinna hos ryttmästare Berfeldt, vilket hon bör ha varit åtminstone från vårvintern 1668, tills en tid innan barnet föddes, men i juni 1669 var hon inte längre kvar hos ryttmästaren, kanske på grund av barnet.
Kerstin och Petter tycks ha varit ett halvt om halvt etablerat par, men Petter misstänkte att Kerstin och den gifte löjtnant Lorentz Wandskier hade en affär. I rätten tog Petter tillbaka diverse beskyllningar mot löjtnanten, men sa att många män var intresserade av Kerstin. Löjtnant Lorentz erkände att han gett Kerstin ½ tunna korn och ett "5 m:k stycke" för "att sig och sin barn föda och uppehålla", vilket ger mig intryck av att Kerstin antingen var föremål för löjtnantens sympati eller åtrå. Enligt löjtnanten hade Kerstin fått dessa dusörer "uti Ryttmästarens närvaro, i Överbyn" och att inget otillbörligt skett, medan trumpetaren menade att "Löjtnanten Wanskier har skickat efter henne in i kammaren uti Överbyn, medan hon var i Ryttmästarens tjänst".
Oavsett hur relationen mellan trumpetaren Petter och tjänarinnan Kerstin hade varit tidigare, var deras relation helt förstörd efter de misstankar han hade framkastat om hennes affärer med andra karlar. (Senare fick han fler oäkta barn på kort tid och figurerar i många mål som ger intryck av en person med dålig impulskontroll. Brunfloborna bad att han skulle förflyttas från deras grannskap för att han var en sån skojare.)
Enligt lagen på 1600-talet skulle ett oäkta barn bo med mamman de första tre åren och därefter hos pappan i fyra år. (Kanske ansågs barn därefter som mer närande än tärande, så att det fortsatta ansvaret inte reglerades i lagen?) Kerstin Jonsdotters och Petter Trumpetares barn skulle alltså bli Petters ansvar mot slutet av år 1671, men vid det laget hade trumpetaren dött, mördad av en annan trumpetare. Den historien har ju mycket lite med Drakarna att göra, men är intressant. Vill ni veta mer, kan ni läsa här: https://www.facebook.com/annika.ericsson.33/posts/10155889843397849 (https://www.facebook.com/annika.ericsson.33/posts/10155889843397849)