Ska kanske förklara vad jag menade med "bra datastruktur" eftersom Anders A påpekat att det är "blobb-ar" i databasen och vi inte har en tillgänglig SQL-modell. Jag menade på konceptuell nivå, i indelningen i Källor, Referenser, Platser, Händelser osv. Just Källor och Referenser har varit bra för min forskning. Platser med deras hierarki och typning har gett mig bättre disciplin (jag har valt landskap, församling, stad, ort och gård som mina Plats-typer). Hanteringen av flera Namn är också bra.
Måste vara fråga dig om detta...
När man följer en person eller en familj genom tiden i husf. antecknar du ned alla husf. och gårdsbyten inom t.ex. en egendom? Hur gör du i sådanna fall det i Gramps? För nu blir det en drös med händelser "Bosatt" på varje förälder då de flyttar runt så mycket på samma ställe och inom samma församling. Räcker det kanske med att teckna ner de större flytten?
Samtidigt är det rätt spännande att följa en dräng och en piga, vars hemman är olika i samma län, men ändar upp på bruket och slår sig ned där och bygger en familj, för att sedan avsluta sina liv på det bruket. Men att anteckna vartenda husnummer är väl onödigt?
Mina källor brukar vara:
Arkiv: riksarkivet, AD, Skatteverket (när man initialt har ringt om levande personer). Källor: de olika kyrkoarkiven såsom Regna kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00302/A Sedan blir citering själva volymen 4I/42 (1886-1890) och antingen sidreferens eller löpnummer.
Jag saknar en nivå till, där jag vill ha nivåer som Riksarkivet--->kyrkoarkiven----> band (dvs just band A, B, C, D osv. ---> volym (årgången)---> sidref/löpref.