I huset bodde döttrarna Caroline Wilhelmine, Caroline Wilhelmnine Julie Louise och de två tjejerna från hans frun första giftelse Charlotte Friedrike Sophie och Julie von Hahn. Georg Christop von Röpert var befälhavare för ordföranden för Neubrandenburg-logen "Zum gekrönten Greif" och övermästare för lodgen "Adolph zum Ritterringe". Caroline Rudolphi (lärare i Röperts hus) undervisade döttrarna också den lilla Minna och den systrade systern Dorothea Siemerling, döttrar till Neubrandenburg-läkaren, apotekaren och rådgivaren Carl Christoph Robert Siemerling. Minnas och Dorotheas farbror, Dr. jur. Otto Siemerling hade en minnessten för Caroline Rudolphi placerad i Trollenhagen park 1901 när han ägde Trollenhagen.
Hennes första diktsamling publicerades två år innan hon lämnade Trollenhagen. En av folket i Mecklenburg-Strelitz som beställde boken innan den kom till tryck var Sophia von Röpert, som vid 13 års ålder drogs tillbaka från Caroline Rudolphis vård på grund av en sjukdom 1780 och gavs till vården av en extern läkare. Friederike Julie von Röpert, änkan Hahn, född Veltheim, som beställde en bok till sig själv, hennes koleriska man beställde också fyra böcker. Caroline Rudolphi beskrev Georg Christoph von Röpert som en inhemsk tyrann som regelbundet fysiskt misshandlade sin fru. Läsarna inkluderade också Dorothea Siemerling och den fysiskt handikappade Julie von Hahn, hans styvdotter, som dog mycket tidigt på grund av funktionshinder.
Caroline Rudolphis testamente visar att det fanns en fientlig ton i Georg Christoph von Röpert-huset och att familjemedlemmarna torterade varandra och gjorde livet helvete för sig själva. Av den anledningen ville Caroline Rudolphi ge upp sin position och lämna Trollenhagen. Efter att Georg Christoph von Röperts ilska över Caroline Rudolphis beslut hade avtagit bad föräldrarna (Georg och hans fru) guvernanten att fortsätta stå vid barnen och ta tjejerna med sig. Georg Christoph von Röpert lovade att betala för det.
Våren 1783 flyttade Caroline Rudolphi med alla flickorna till Trittau nära Hamburg. Hösten 1784, tillsammans med sin bror Ludwig, flyttade hon till Billwerder. Ludwig Rudolphi tog över uppfostran av den yngste sonen Adolph Friedrich von Röpert, som föddes den 8 juli 1780 i Neubrandenburg. Bror och syster lovades 1200 thalers per år för barnens uppfostran. Dessutom lovade Georg Christoph von Röpert dem en pension för livet. Men det ursprungligen givna löftet hölls inte av Trollenhagener-Gutsherre. Caroline Rudolphi tvingades utvidga sitt utbildningsinstitut för flickor, där 1786 de fyra flickorna från Hahn / Röpert-huset sköts, en femte flicka, Friederike Sprengel.
Medan vänner å ena sidan tog hand om eleverna, lämnade Charlotte Johanna och Caroline Wilhelmine, de två äldsta eleverna, institutet i april 1797. Samma år publicerades Caroline Rudolfis 2: e diktevolym. Under tiden var hon en erkänd pedagog i hela Tyskland. År 1796 publicerades hennes tredje volym poesi.
Från boken: "Tempel, Logen, verschworene Brüder: Freimaurergeschichte von Mecklenburg" av Helmut Borth.