Tack vare Magnus Lindskogs uppgift om en piga, Ingeborg Zelow, som 1696 12/2 anges ha blivit gravid med assessorn Georg Schildt och vid tillfället var långt gången i sin grossess, finns det anledning att åter skärskåda frågan om Charlotta Schildt. Berit Sjögren har, genom förbrytelser mot den s k ”Ockhams rakkniv”, med näbbar och klor velat förklara att Charlotta inte existerar. Hon utgår från att Charlotta inte kan ha existerat därför att hon inte är återfunnen i någon källa (underförstått, alla som existerat då återfinns i någon uppmärksammad källa från omkring år 1700?) och levererar därvid osynliga punkter efter en rak linje, nämligen uppgiften hos Johan Gabriel Hjertstedt (vilken haft levande syskon till sin farfar att förhöra sig med), att hans farfars mor skulle ha varit ”hoffröken” Charlotta Schildt – och som hos Nils Hjertstedt anges ha uppfostrats hos mostern Ebba Elisabet Zelow, gift med Benjamin Magnus Croneborg – och det faktum att Georg Benjamin och Carl Fredrik Hjertstedt föddes före deras faders äktenskap med Barbro Catharina Schildt.
Förutom att Berit Sjögren pådyvlar mig påståenden som jag inte har gjort så tillverkar hon alltså obestyrkta ”osynliga punkter” för att försöka utradera Charlotta Schildt från de dödas skara. Att den som oäkta bestyrkt födde Georg Benjamin skulle ha legaliserats av äktenskapet mellan Peter Hjertstedt och Barbro Catharina Schildt är bara en spekulation som direkt motsägs av att han uppges som oäkta född vid sin död. En annan vild spekulation är att Johan Gabriel Hjertstedt skulle ha fabricerat en historia för att ”dölja en familjehemlighet”. Något skäl för varför han skulle ha haft motiv för att göra det ges dock inte – särskilt som det inte fanns anledning att ange farfaderns moder som ”hoffröken” och det varit smartare att i så fall ange Barbro Catharina Schildt som modern. Sjögren verkar ha bestämt sig för att till varje pris försöka att radera bort Charlotta Schildt, med vilka märkliga förklaringar som helst, men fakta är, att den enda angivelse vi har om Carl Fredriks Hjertsteds moder är just Johan Gabriel Hjertstedts släktskrift. Den stöds dessutom av ett antal indicier, vilka inte är några vilda spekulationer, som Sjöstedts ”osynliga punkter” däremot är, vilka jag strax ska presentera. Det enda i det hon skriver som kan innehålla någon substans är tanken att Georg Schildt varit otrogen. Något som uppgiften från Magnus Lindskog tycks kunna bekräfta.
Jag tror att alla kan vara överens om att den Ingeborg Zelow som 1696 anges som gravid med assessor Schildts barn inte kan vara identisk med den Ingeborg Zelow som han var gift med. 1696 var denna 54 år gammal, med högsta sannolikhet bortom fertilitet och dessutom var hon absolut ingen piga. Men vem var den yngre Ingeborg Zelow barn till?
Skärskådar vi möjligheterna måste den yngre Ingeborg Zelow ha varit en oäkta dotter till Georg Zelow, något annat alternativ existerar helt enkelt inte, och den äldre Ingeborg var faster till sin yngre namne. Tydligen har den yngre Ingeborg tagits om hand av den äldre, vilket förklarar hur Georg Schildt kunde ”få omkull” henne.
I det här kan vi förmodligen se en parallell till Charlotta Schildt. Liksom Ingeborg Zelow d y, Georg Benjamin och Carl Fredrik Hjertstedt saknas hon i någon födelselängd. Liksom Ingeborg d y blir Charlotta omhändertagen av ett föräldrasyskon under sin uppväxt, vilket skulle kunna antyda att hon är född där – undandragandes de nyfiknaste blickarna. Att Georg Benjamin och Carl Fredrik som oäkta tas om hand av fadern är en indikation på att modern var högre stående. Trots allt var Peter Hjertstedt inspektor och en ”coming man”, och dessutom redan gift med Maria Berg, med vilken han hade sonen Carl Samuel. Varför skulle han inte låta modern ta hand om barnen om hon varit socialt lägre stående? Hade jag varit deckarförfattare hade jag använt detta som en intrig för hur Maria och sonen Carl Samuel röjs ur vägen för att bereda möjlighet för att, precis som Charlotta blivit legitimerad genom ett senare (ovilligt) äktenskap med fadern, legalisera barnen genom ett äktenskap med modern; Charlotta Schildt. Detta omintetgjordes dock av moderns död, sannolikt vid sonen Carl Fredriks födelse.
Men, nu handlar det inte om en deckare, nu handlar det om att faktiskt Ingeborg Zelow var ivrig att legalisera Peter Hjertstedts status och höll äktenskap för Charlottas till åren komna (34 år gammal) halvsyster Barbro Catharina Schildt på Totebo. Att hon gjorde det är verkligen märkligt om inte Georg Benjamin och Carl Fredrik är hennes bröstarvingar. Hennes f d make har förlupit henne och hon anger i sitt svar på svågern Adam Schildts av brodern 1696 3/8 skrivna krav på att arvsskiftet efter hennes far må rivas upp att hon vägrar, då hon inte hört av sin make på flera år och de lever åtskilda. Det talar starkt för, dels att äktenskapet i sig – som dessutom, märkligt nog, ingås i Vimmerby, inte på hustruns domäner, som annars var sed – varit en formalitet. Anledningen bör ha varit att legalisera den dotter som Ingeborg födde, som Georg var far till, något eller några år innan äktenskapet (jmf att modern till Georg Benjamin och Carl Fredrik hade väntat minst tre år på äktenskap).
Av detta kan vi sluta, att Ingeborg Zelow aldrig fungerat som någon styvmor till Barbro Catharina Schildt (särskilt som denna tycks ha tagits om hand av farbrodern Adam) och målet 1696 mot svågern Adam och hans sannolikt då redan insjuknade broder Georg borgar verkligen inte för att hon skulle känna sig skyldig att ta sig an den förlupne makens tidigare barn – speciellt inte som han förefaller ha förlupit henne med hennes (oäkta) brorsdotter. Man måste fråga sig om inte Georgs förskjutande av älskarinnan Ingeborg d y, och mutandet av en bonde att ta på sig barnet, hänger ihop med det mål han samma år förberedde mot den hustru som han förlupit. Äktenskapet mellan Peter Hjertstedt och Barbro Catharina Schildt måste alltså ha haft helt andra orsaker än Ingeborgs d ä ”Florence Nightingaleska” omsorger om en styvdotter. Men utgår vi från att det handlade om att stärka hennes bröstarvingars faders status – samtidigt som det kanske kunde ge legitimitet till den Schildtska ättens krav utifrån äktenskapet mellan Ingeborg och Georg – så har vi ett fullgott skäl till äktenskapet mellan Peter Hjertstedt och Charlotta Schildts halvsyster.
Det ovan anförda borde egentligen vara skäl nog till att inse, att Johan Gabriel Hjertstedts uppgift om sin farfars mor inte ska betvivlas. Men att förhållandena är som beskrivits stöds också indirekt av namngivningen på barnen.
Det är högst sannolikt att Peter Hjertstedts äktenskap med Maria Berg måste ha ingåtts något före sonen Georg Benjamins födelse (vilket alltså bör ligga före 1708). Sonen i detta äktenskap, Carl Samuel, var namngiven efter Peters äldste broder, kyrkoherden Samuel Håkansson. Namnet Carl kan ha varit tillagt efter konungen eller från Marias sida. Sonen Georg Benjamin bär däremot namn efter Charlottas fader, Georg (och morbroder Georg?) och hennes ”fosterfar”, Benjamin Croneborg. Det är uppenbart att namnen helt kommer från moderns sida, vilket ytterligare stärker intrycket att hon var socialt mer högtstående än Peter Hjertstedt själv. Andre sonens namn är svårare att avgöra. Carl visar att sonen Carl Samuel redan var död och Fredrik får vi nöja oss med att inse att vi inte vet var det kommer ifrån. Däremot förefaller det som om Peter haft inflytande på namnen (men då var ju modern redan avliden).
I andra äktenskapet kan vi också spåra moderns högre sociala ställning i det att de första kända barnen, Anna Barbro och Johan Henrik, bara har namn som kan hänföras till moderns släkt. Först Catharina Charlotta antyder namngivning från faderns sida, i och med att Peters mor bar namnet Catharina. Men det bar också hans hustru och namnet Charlotta anknyter också till hustrun – nämligen den avlidna halvsystern och modern till Georg Benjamin och Carl Fredrik. Av någon anledning har jag också antecknat en son, Otto Adam, med namn efter moderns släkt, född 1713, men jag kan inte finna ursprunget, så det måste refereras med stor osäkerhet. Skillnaden mellan mödrarna till Peter Hjertstedts senare barn och det med Maria Berg är slående. Endast i det första äktenskapet har han kunnat hävda sina egna släktnamn!
Slutsats: Det finns inga varken bärande eller av källor underbyggda skäl för att ifrågasätta att Charlotta Schildt varit mor till Georg Benjamin och Carl Fredrik Hjertstedt. För att göra det måste man dels förutsätta att 1) alla som då levde, ingick äktenskap och födde barn i dessa avseenden registrerats i uppmärksammade källor, 2) att alla källor fördes minutiöst åren runt 1700, 3) att inga barn av frälse eller andra kunde födas i lönndom och senare införas i ”folkbokföringen” (konstigt nog infördes min farmors far, född av högreståndsföräldrar, först två månader efter sin födelse i bokföringen, för att inte tala om att de tre första Peter Hjertstedska barnen inte något förekommer i födelselängder), 4) att alla de som meddelar icke bestyrkta fakta om släktförhållanden ”döljer en familjehemlighet” samt 6) att obestyrkta hypoteser är mer trovärdiga än relativt samtida källor och starka indicier.
Det finns faktiskt ingenting som motsäger att Charlotta Schildt var mor till Georg Benjamin och Carl Fredrik Hjertstedt annat än en inte ovanlig brist på källor – och vilda spekuleringar.
Georg Benjamin Hjertstedts äktenskap med en Hammarskjöld?
I tidigare trådar om detta med Hjertstedt-ursprunget kunde jag inte direkt finna vad jag baserade min hypotes, att Georg Benjamin Hjertstedt var gift med en dotter till Lars Hammarskjöld och Christina Elisabet Croneborg. Orsaken är emellertid, att Benjamin 1747 ägde Ramnebo 3 med Målbäcken om vilka i 1740-1753 års jordebok antecknas: ”Sahl. Fru Wendela Hammarschiöldz arfvingars frälse”. Lars Hammarskjöld fick det i testamente av faderns kusin Vendela Hammarskjöld och ett äktenskap mellan Benjamin Hjertstedt och en dotter till samme Lars Hammarskjöld skulle tillfredsställande förklara att gårdarna kommit i hans ägo. Dessutom har samme Benjamin tre döttrar, födda på Misterhult, som tillhört fru Wendela. Catharina Elisabet, född vid Östra Ramnebo och Målbäcken, Misterhult 1739 18/12 (med namn efter Lars Hammarskjölds hustru, oo 1764 15/1 skogvaktare Kastman) Anna, född på Misterhult, döpt 1742 22/8 (namn efter faderns sida, oo 1770 9/11 Nils Johansson, bonde å Släta) samt Hedvig Maria, född på Misterhult 1749 1/4 † 1786 6/6 Linköping 42 år (namn efter moderns sida, oo handelsman Peter Wistedt i Linköping).
Uppgifterna är från den Hiertstedska samlingen i Genealogiska föreningen, men de är i sanning intrikata. Förslagsvis har den eventuella hustrun burit namnet Hedvig Elisabet och varit född omkring 1718. Ett sådant äktenskap skulle ytterligare stärka Johan Gabriel Hjertstedts uppgift om att hans farfars mor var ”hoffröken” Charlotta Schildt. Hedvig Elisabet skulle då vara hans kusinbarn. Men, som sagt, detta är en hypotes, än så länge obestyrkt.