Titel: SV: Dädesjösläkten
Skrivet av: Christer Abrahamsson skrivet 2021-03-18, 15:13
Tacksam för synpunkter och kompletteringar beträffande nedanstående medlemmar av Dädesjösläkten (jfr GT 2014:1). Alla hänvisningar till domböcker avser de renoverade exemplaren. Kyrkoherden Nils Håkansson i Dädesjö var son till Elin, som hade arvejord i Badeboda i Åseda socken och släkt i Drev, Dädesjö, Lenhovda, Sjösås och Åseda socknar (Uppv. h:d 1613 20/10 och 1630 3/6). Han köpte 1625 Linnebjörke Söder- eller Grunnitsagård (1625 26/8). Det ser ut som om detta köp gick tillbaka men Herr Nils änka begärde 1636 en vittnesskrift för att vända sig till drottning Kristina med begäran om skattefrihet för en gård i Linnebjörke ”eller Wraneke” (1636 4/3 s. 3). Trots detta är det en Jon Pedersson, av allt att döma en son till den Per Månsson som var säljare 1625, som 1674 avstod Grunnisagård till Edvard Ehrensten mot tre års frihet för utlagorna (1674 15/6 och 1676 17/2). Herr Nils hade minst två söner samt döttrarna Elin och Malin. Modern Marit Pedersdotter, rimligen född på 1570-talet, var Nils Håkanssons enda kända hustru. Herr Nils anonyma söner, som flörtade med Peder Skalles dotter Karin (1632 16/11 s. 155) och dottern Elin, som var gift med kyrkoherden Andreas Petri i Stenbrohult är tidigare uppmärksammade (GT 2014:1 s. 18 och 34 f.). Malin Nilsdotter, var gift med Börje Mattisson i Bihult, Herråkra, ”som på Rytteri och annor lättfärdighet” blivit ruinerad. Han var död, eller möjligen utomlands, i maj 1631. Herr Nils i Dädesjö hade erbjudits att lösa skulderna för dottersonen Mats Börjessons räkning men avstått (1631 2/5 s. 132). Bihult var ursprungligen ett torp under Wraneke i Herråkra socken. Wraneke Södergård, hade av allt att döma ägts av Herr Nils eftersom hans änka nämner Wraneke som ett alternativ till Linnebjörke för skattefrihet. Dottern Elins barn var ägare i mitten av 1600-talet och Peder Schatelovius synes ha bott där 1657 (mantalslängd 1657, Uppv h:d 1674 12/1 bild 180). Schatelovius änka sålde 1714 25/10 en fjärdedel av Wraneke Södergård till Håkan Nilsson (Uppbud 1715 18/1). Hennes sondotters man, komministern i Ekeberga Håkan Neander sålde 1713 två tredjedelar av halva Norregård i Wraneke till Håkan Håkansson (1714 19/10 § 66). Johan Jacobsson, halvbror till Herr Nils hustru, var i livet 1600 (GT 2014:1 s. 19) men dog sannolikt kort därefter. Han var gift med Ingrid Bengtsdotter . Närmare upplysningar angående tidpunkten för hans död behövs för att avgöra om hans änka är mor till samtliga Sone Gudmundssons barn i Linnebjörke, Dädesjö. Ingrids son i första äktenskapet, Jacob Johansson, var gift med Elin – dotter till länsmannen och nämndemannen Peder Nilsson Skalle i Näsby, Dädesjö. Johan var anklagad för att ha gjort sin styvfars piga med barn. När han inte ville gifta sig med henne anklagade hon hans halvsyster (styvsyster?) Karin för att ha gjort sig av med fostret eller rent av dödat barnet, som hennes halvkusin Nils Jonsson var far till (1624 31/7 s. 25 och 6/12 s. 39). Jacob Johansson var en så nitisk fogdekarl att några missnöjda algutsbodabor planerade att mörda honom (1624 29/11). Jacobs syster som rymde till Danmark har tidigare uppmärksammats (Uppv. h:d 1658 25/10 och 1659 3/2). Jacobs son Daniel försökte efter faderns död reda ut affärerna (1672 5/11 s. 36 och 1673 26/2 s. 21), men gav upp och blev skomakare i Stockholm. När han lämnat sin hustru och återvänt till Näsby anklagade han sin morbror, skogvaktaren Sven Skalle, för incest med dottern Lisbeth (troligen död i Näsby 1711, 49 år gammal). Skogvaktaren frikändes, men i stället dömdes Daniel för faderskapet till hennes barn. Han var alltså gift och de var kusiner, men han tycks ändå bara ha dömts till böter (1682 25/5 § 11 och 14/9 § 14). Det framgår varken om Daniel hade barn i Stockholm eller om hans barn med Lisbeth överlevde. En syster Sara Jacobsdotter som måste ha bott i Näsby eller dess närområde, är omnämnd 1682.