Titel: SV: Furubom
Skrivet av: Constantinus Lindfors skrivet 2021-01-31, 08:45
Niklas: Stort tack för din klargörande utredning om Johan Erikssons första gifte, som uppenbarligen innehållit många felaktigheter. Jag blev nyfiken och letade mig till Kerstin Eriksdotters inlaga från maj 1668 om hennes framlidna svägerska Karin Eriksdotters bakgrund.
I inlagan framgår att Karin Eriksdotters fostermor var hennes egen faster. Av ett mål i Stockholms tänkebok från 9/5 1620 (sida 222-226 i stadsarkivets avskrift) får vi veta att rustkammarskrivaren Erik Nilssons hustru hette Elisabet Persdotter, och att hon hade tidigare varit gift två gånger. Först med uppsalaborgaren Pål Nilsson, som förslösat sin hustrus föräldraarv samt utomstående lån på dobbel och dryck, och därefter dragit iväg till Livland där han i största eländighet slutat sina levnadsdagar på bröderna Claes och Michael Wachtmeisters fädernegård i Laakt i Jürgens sn (dagens Jüri sn i Estland) antingen år 1596 eller 1597. Ungefär sex år senare trädde Elisabet Persdotter in i nytt gifte på orten med en Tönis jägare, och återflyttade till Sverige.
Not i avskriften: "SHR frikände i domar 4/ 1620 och 3016 1622 Erik Nilsson från hustruns förre mans skulder. SHRA vol. BIIa: 2, 161 och 175. Jfr Liber causarum, SHRA vol. E VI a 2 aa: 31: 6, där förhandlingarna i målet är inprotokollerade."
Länk till målet i hovrätten: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067950_00143 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067950_00143)
Konungens jägare Tönis Kaver (Cåueer) omnämns i Stockholms tänkebok 1/9 1606 då hans tjänare Matts Anderson från Smedby torp i Vassunda sn åtalades för stölder (sida 159 i avskriften). Med tanke på släktnamnet måhända Tönis hade en koppling till riksrådet sedan 1602, Lubert Didriksson Kaver till Barkesäter och Ökna, som dog 25/3 1608 i Örebro. Denne var sedan 1597 ingift i adliga ätten Rosenstråle nr 37.
Tönis jägares efterleverska på Östermalm påträffas i Älvsborgs lösen daterad 29/10 1613 (sida 351 i avskriften till tänkeböckerna för åren 1614-1615).
Av inlagan i första länken så lämnade Erik Nilssons änka, som bott vid gamla Ladugårdsbron, efter sig mycket gott både i löst och fast. Om möjligt så vore det förstås intressant att få veta mer om Karins far Erik Persson, endast känd vid namn.
Eftersom Karin Eriksdotter fått ärva även stadssekreteraren Lars Lybecker i Göteborg, så är frågan vad som är ytterligare känt om denne? Han påträffas icke i avskrifterna till Stockholm tänkeböcker t.o.m. 1635.
Ur Olga Dahls "Göteborgs tomtägare 1637–1807" rörande norra delen av femte roten, tomt 40 inom kvarteret Kommerserådet:
Den förste som omtalas som bosatt (5.40 A – B) i östra hörnet av nuvarande Södra och västra Hamngatorna var rotemästaren i första roten 1637–39 Nils Splitzvogt. Enligt Almquist (I:321) var han dansk till börden. Han var troligen skeppare och avlade borgared i Nylöse 9.6.1619. Han omtalas ofta i sammanhang med den bro över Stora hamnen, som gemenligen kallades bryggan vid Nils Splitzvogts hus (a.a. s. 321). Enligt Fröding (GÄH 99) avser det en brygga över Västra Hamnen, som enligt en på tyska författad uppgift på stadens extraordinarie utgifter åren 1624–35 i stadens akta i Riksarkivet byggdes 1628–32. Enligt Almquist avser beteckningen bron över Stora Hamnen (Kämpebron). Troligen har Fröding rätt. I en artikel 1903 ger Fröding Nils Splitzvogt följande betyg: ”en beskedlig man för övrigt, som inför rådhusrätten den 29 september 1635 lovat att antaga Lars Lybeckers oäkta barn som sitt eget och hålla det så, att han därföre kunde inför Gud ansvara, hvilket allt han med en handsträckning till ordförande presidenten, Herr Rudgier von Ackern, bekräftat”. Nils Splitzvogts änka Agnes bodde i rote 4 1641–42 med 1 mtl"