Titel: SV: Dahlroth
Skrivet av: Karl Hansson skrivet 2021-01-14, 21:03
Hej,
Jacob Jöransson är min fm ff ff ff f (och dessutom min fm ff mm ff). Jag tycker att hypotesen att han är son till Jöran Leipholtz/Leibholtz är väldigt spännande och har nu grävt en del för att se om det finns pappersspår som kan verifiera detta eller potential för DNA-bekräftelse.
Bifogar pdf med bilder och kortare texter som referens. En hel del nytt har jag hittat men når tyvärr inte ända fram! Nåväl, här kommer det:
Vi känner sedan tidigare till att Jöran Leipholtz uppges vara född cirka 1689 i Arensburg (sannolikt avses nuvarande Kuressaare på Ösel i Estland, dåvarande Svenska Livland). En teori är att han av någon anledning sedan flyttat till Viborg och där döpts som Hans Jürgen, son till Potmakare Liebelt 20 september 1692. Den teorin kan vi nu avskriva då det på samma sida i kyrkboken framgår att Potmakare Liebelts son Hans Jürgen begravdes redan 24 september samma år.
Därefter följer flera år utan ett spår av vår Leipholtz. Kyrkboken för Arensburg finns från 1698 men är mycket svårläst och jag har inte gett mig på den så där finns potential! (nås via https://www.ra.ee/dgs/explorer.php)
Vi hoppar framåt i tiden en bit. Stora nordiska kriget pågår sedan 1700. Karl XII led ett förgörande nederlag vid Poltava 1709 där stora delar av svenska armén stupade eller fängslades. Major Bengt Joel Gyllenström uppsatte 1711 en värvad infanteribataljon av rester av upplösta regementen i Östersjöprovinserna och Kexholm. I rullan från mönstring 1712-05-19 vid Kymmenä älv återfinns Jörgen Leibholz som nr 6 i Livkompaniet, med anteckning att han kommer från Överste Wilh. Beckers värvade infanteriregemente.
Det fanns ett värvat regemente under Johan Wilhelm von Beckern där jag inte hittat någon bevarad rulla. Detta uppsattes 1704 i Livland och låg i garnison i Pernau (Pärnu) 1705-1707, därefter i Riga till denna fästnings fall 1710. Von Beckern hamnade då i rysk fångenskap och regementet fängslades. När och var Leipholtz tog värvning vet vi inte säkert men baserat på senare angivna tjänstgöringsår bör det vara 1701, alltså innan von Beckerns regemente uppsattes. Gissningsvis kan han i dessa unga år varit volontär eller kanske trumslagare vid något värvat regemente i Livland, det fanns ett stort antal sådana vid den tidpunkten. Jag har skummat rullorna för ett par av dessa utan napp (Jürgen var ett mycket vanligt namn i Livland och Estland vid denna tid kan jag konstatera!).
Major Gyllenström stupade i strid vid Borgå 1713-07-04. Hans finska värvade infanteri deltog senare också vid slaget vid Pälkäne 1713-10-06. Under slaget vid Storkyro 19/2 1714 deltog den värvade infanteribataljonen (230 man), nu under Major Isak Wattrang, i Generalmajor Armfeldts armé. De svenska trupperna led ett svidande nederlag mot den ryska hären under Generallöjtnant Golitsyn. Wattrang stupade under slaget. Resterna av hans bataljon, nu reducerat till ett kompani (105 man), generalmönstrades av Armfelt 20/7 1714 i Brahestad dit armén retirerat. Där återfinns Jörgen Leipholtz som soldat nr 3, mycket svårläslig text där en del utrustning är förtecknad bl a musköt och bajonett.
Armfelt rekryterade duktigt under sommaren 1714 och hans armé uppgick nu till totalt 6000 man. Han fick order att marschera till Västerbotten vilket genomfördes i september samma år. Fotfolket inkvarterades i Kalixtrakten. Under 1715 och första halvan 1716 lite aktivitet. I juli 1716 flyttas Armfelts norrländska armé till Gävle. Ingen större aktivitet 1717. Augusti 1718 beordras marsch mot Trondheim som del av Karl XII:s anfall mot Norge. Armfelts dödsmarsch över fjällen är väl omskriven. Den värvade finska bataljonen, nu under Major v Wright, deltar med ca 140 man varav många dukar under eller skadas permanent under fälttåget, summerat vid mönstring mars 1719 i Sundsvall. Finska värvade bataljonen upplöses samma år.
Under sommaren 1719 avskräcker Armfelts norrländska armé den ryska skärgårdsflottan från att bränna ner Gävle stad. Nylands infanteriregemente mönstras i Gävle november 1719, där noteras att Jöran Leipholtz från finska värvade bataljonen antogs till rote nr 40 i Övlt kompani 16 juli samma år, och avancerade till korpral i Lojo kompani 1 september samma år. I samma rulla anges att han är Livländare och 30 år gammal.
Vid mönstring september 1720 i Gävle noteras han för 19 tjänstgöringsår och civilstatus gift vilket inte framkommit tidigare. Fjärde advent samma år föds sonen Carl i Segersta (Hälsingland, nära Mohed som är Hälsinge regementes samlingsplats). Moder ej namngiven.
Vid freden i Nyland 30 augusti 1721 fick Sverige avstå delar av Viborgs och Kexholms län samt hela Ingermanland, Estland och Livland till Ryssland. Oktober 1721 finns rulla över regementets officerare, regementet då på Rådmansö (Norrtälje). Delar av Armfelts armé skeppas över till Finland i oktober 1721, övriga marscherade den "långa vägen" runt Bottenviken.
Nu kan Jöran äntligen komma till sitt rotehemman i Kåskis!
Barnen Jacob, Gabriel och Erich föds 1723, 1726 respektive 1727. Gabriel dör tidigt. Inga spår av Jacob förrän han _möjligen_ dyker upp som Jacob Jöransson Rosendahl/Dalroth i Västerbottens regemente 1742. Det finns många församlingar i Nyland som inte har dopböcker för de aktuella åren så det går inte att vara säker på att det inte föddes någon annan Jacob Jöransson. Det finns en hel del husförhörslängder att gräva i om man har tid...
I närbelägna Ekenäs finns från 1750 en Eric Johan Leibholtz, skomakare. Han anges i Hfl vara född år 1726, och det verkar väl någorlunda troligt att detta är Jörans son. Han får inga söner som lever till vuxen ålder. Två döttrar ger totalt två barnbarn till vuxen ålder. Eric dör 1796. Så där finns inga Y-kromosomer att följa för att genetiskt fastslå släktskap med Jacob Jöransson.
Jöran får avsked från Nylands infanteriregemente december 1737. I Nummi husförhörslängd finns Jöran med hustru antecknade för 1737, 1738 och 1739. Dock fragmentarisk bok, där finns också en del potential för den som orkar läsa! Hfl för Nummi ligger för en del år på 1740-talet under Lohjo församling.
Så sammanfattningsvis några nyheter: 1. Jöran döptes ej i Visborg 1692. 2. Jöran var värvad soldat troligen först i okänt regemente fr 1701, sedan von Beckers värvade reg och möjligen garnison i Pernau 1705-1707, sannolikt med vid Rigas belägring och fall 1710. Därefter i Finska värvade bataljonen bl.a. vid slaget vid Storkyro 1714, Armfelts dödsmarsch över fjället 1718. Från juli 1719 indelt soldat vid Nylands Inf.reg., Corpral samma år. Kom till Kåskis troligen 1722. 3. Sonen Carl föds 1720 i Segersta! Moder ej angiven. Jag har inte hittat några andra spår av honom. 4. Jöran och hustru Lisabetta fanns troligen i Ikusti Nummi 1737-1739. 5. Sonen Eric har sannolikt inte lämnat några ättlingar i rak manslinje efter sig.
Det finns fortfarande en hel del lösa trådar att nysta i. Jag är tacksam för alla kommentarer och förslag.
Jag har även publicerat detta i FB-gruppen "Ättlingar till Jakob Jöransson Dahlroth".