NULL Skriv ut sidan - SV: Anders Norberg & Catharina Orre i 1720-talets Luleå. Mycket är olöst.

Anbytarforum

Titel: SV: Anders Norberg & Catharina Orre i 1720-talets Luleå. Mycket är olöst.
Skrivet av: Karin Desirée Granqvist skrivet 2021-01-03, 12:16
[...]
1631:3 sida 41 (AID: v750803a.b390.s41). Korpral, lejd av Nils Larsson i Storbyn, Järna sn i Dalarna.

[...]
1657:4  sida 1246 (AID: v751374.b3070.s1246): Löjtnant. Mönstring i Göteborg 11/3 1657: "Leutnampt Erich Matzon i Torpa"


Jag uppfattar att Erik Mattsson var dalmas, och hans (senare?) maka Maria Kastling upplänning.

Utan att ha sett direkt i rullorna, vilket egentligen inte behövs, tror jag som du. Erik Mattsson var från Dalarna eftersom han blev värvad i en socken i Dalarna. Soldater värvades inom socknen oftast från samma by även om det hände att en annan by värvade en soldat till sitt rote. Det berodde på hur många värvbara män det fanns.

När man sedan var ute i fält eller stationerad permanent vid någon besättning t.ex. Pommern som var en känd besättning senare, så kunde man värvas till ett annat regemente utan att ha någon geografisk koppling dit alls. För när man var i fält slogs många regementen ihop, Västmanland var ofta ihopslaget med Västerbottens regemente. Saknas det någon på en officersplats, vare sig det under- eller överofficerare det gällde, togs en lämplig kandidat in oavsett vilket regemente denna tillhörde i förhållande till vilken plats som var vakant i ett regemente i behov. Västerbottens underofficerare fick ofta täcka platser i Finland, som Ijo regemente utan att bo där eller ha bott där. Det som styrde sådant var hur regementena var ordnade i fält och vid stationeringarna, inte geografin i sig som vem som bodde var.

Sedan kunde man naturligtvis byta regemente, men det skedde oftast på officersnivå vare sig det gällde under- eller överofficerare. Korpraler bytte sällan regemente eftersom deras lokalkännedom om socknarna de kom ifrån var betydande för att hålla deras korpralgrupper, de var ju grannarnas söner de hade under sig i sina "korporaliteter" som de hette. Men alla officerstjänster ovanför korpral innebar att man kunde förflyttas från ett regemente till ett annat.

Jag har forskat om officersförflyttningar vid det stora Västerbottens regemente, infanteriet, och jag kan inte tro att förhållanden var annorlunda vid andra regementen i Sverige, speciellt inte när du presenterat Erik Mattssons olika officerspositioner och byte av regement.