NULL Skriv ut sidan - SV: Michot

Anbytarforum

Titel: SV: Michot
Skrivet av: Kjell Lindblom skrivet 2020-12-30, 22:17
En komplettering för släkten Michot Tabell 1 i Nordisk Vallongenealogi del II sid 115:

Basthien Michot, masmästare, finns i Sverige redan 1621 men har sin hustru Rachelle Vivienne kvar i Givonne i Sedan. Hon reser till sin man efter något år men avlider i Nyköping 1623. Detta år får nämligen Johan spiksmed vid Nyköpings mässingsbruk mottaga penningar för att täcka utgifterna vid Bastian masmästares hustrus begravning (K 50).
  Åren 1626-27 är Bastian verksam vid Åker, 1629 står han i Finspångs register och 1630-32 arbetar han vid Leufsta bruk. Någon gång mellan 1623-29 gifter han om sig och andra hustrun omtalas 5/8 1649 som änka enligt Leufsta kassabok.

  I ett franskt register över dem från Sedan som under åren 1612-14 avsvurit sig katolicismen och blivit protestanter (calvinister) återfinns "Bastian Michot natif de Cimay fondeur de fer dem(eurant) chez M(aistr)e Pultro a Lamécourt a abjuré la papauté". Hans hustru är troligen dotter till Jacquemin Vivien från Givonne och dennes hustru Marie Michel, vilka gifte sig 20/3 1575 i Sedan, och Rachel troligen född omkring 1580. Hon gifter sig med Raymond Boucher och får 11/5 1608 i Sedan sonen Jean med honom. Äktenskapet med Bastian Michot är därmed hennes andra efter makens död, oklart när. Observera att de nedan upptagna barnen Françoise och Catrine därför kan vara Basthiens styvbarn från Rachelles första gifte!

  Basthien skulle rentav kunna vara samme som den Johan Mesir, masmästare, vilken inkommer tillsammans med Wellam de Besche vid dennes värvningsresa 1608 (Strödda kamerala handlingar vol 41 på RA). Hans kontrakt upprättas omedelbart efter ankomsten:
  "Bestelningh för Johan Messijr Masmestare opå trij hundrade tolf daler åhrligen af Bergzöfwersten at bekomme af Stockholm dhen 23 Julij Åhr 1608
  Wij Karl göre witerligit at wij hafwe ahntaget och hijt ihn befalle lathet denne Brefwisere Johan Messijr uthi wår tiänst för en Masmestere. Så på thet at han sigh uthi sitt arbethe trogen och flitigh förholle skall, efter som han och sigh emot os förplichtadt hafwer. Derföre så hafwe wij tilsagdt honom till löhn och underhold åhrligen peninger Trijhundrade Tolf daler. Och skall han bekomme när han arbether en daler om dagen, och holle sigh sielf klädher, kost och Täringh. Och der han blifwer förordnadt at hafwe sitt wärkstädhe, dersammastädes skall honom sine dagzpeninger af wår Bergzöfwerste lefreret blifwe. Der wår Skattmästare, för:te Bergzöfwerste, Kammererere, Fougdher och alle andre weete sigh efterrätte. Actum ut supra"
  Samma meningh för Anthonio Påska och Hindrich Hake Smältare, "hwardera på så många peninger som för:tt är".

  Johan får efter ankomsten bl a arbeta vid Nyköping, Bränn-Ekeby och Åker.
  "Till Anthonium Swenson, at han lefrerer Johan Missier Masmestaren af den blå stellesteen der wanker i Närike, så mycket han behöfwer och weet tigh at beräte, och skall du förskaffe honom frij fordranskap derhedan till Nyköpingh. Aff Gripzholm dän 13 februarij Åhr 1609
  Till Oluff Christopherson, at han lather bryte af den stellesteen der i Karlskogh wanker, så mycket som Johan Missier weet berätte, Och sedan lathe före samme steen fort til Nyköpingh. Af Gripzholm den 13 februarij Åhr 1609".

  Stavningen Missier gör namnet misstänkt likt Michot. Michot stavas emellanåt Missiot med stumt t i uttalet. Michot saknar ursprungskontrakt i Leufstaarkivet. Kanske vi i Johan Mesir har den först inkomne ur denna släkt. Detta skulle också förklara en del frågetecken kring den äldsta generationen Michot. En hypotes blir då, att Basthien (Johan) återvänder till hemlandet efter sin tjänstgöring i Sverige 1608-09, konverterar till protestantismen och gifter sig. Han får underrättelser om Wellam de Besches samarbete med Louis De Geer 1616 och mot slutet av decenniet bestämmer han sig i likhet med många landsmän för arbete hos mäster Wellam. Han är dessutom väl bekant med staden Nyköping och flera av de sörmländska bruken. Hustrun väljer först att stanna hemma med sina barn, men efter några år återförenas de i Sverige.

Barn i 1. giftet:   Françoise   i Leufsta 1639-40 (L 1), möjl g m Michel Farke
   Catrine   i Leufsta 1639 (L 1), möjl g m Charle Bodechon

Barn i 2. giftet:   Jean   (tab 2)
   Sara   f c 1635 vid Julita bruk, g m Gillius Claesson Mathieu mot slutet av 1650-talet



Gott Nytt år