NULL
Skriv ut sidan - Personnamn i jordeböckerna relativt mantalslängderna
Anbytarforum
Titel: Personnamn i jordeböckerna relativt mantalslängderna
Skrivet av: Ola Karlsson skrivet 2020-11-10, 16:42
Hej!
Finns det någon som har kunskap om hur mantalslängderna respektive jordeböckerna upprättades (framför allt 1600-talet)? Var det personer på plats i respektive socken (ungefär som för ett husförhör) som nedtecknade i det material som finns arkiverat eller var det uppgifter som skickades in och skrevs ner mera centralt? Många mantalslängder är undertecknade med bomärken vilket skulle tyda på ett lokalt upprättat dokument men motsvarande sak finns inte bland jordeböckerna.
Anledningen är att jag ser personuppgifter som i vissa fall inte överensstämmer (kronologiskt) mellan det två serierna (och kyrkotionden också för den delen, vid 1600-talet början eller tidigare).
(Samtliga hänvisningar nedan görs till Riksarkivets källhänvisning (digitala forskarsalen).)
Jag har en exempelgrupp från Edsbro socken i Stockholms län. Två bitar består av mantal för 1650 (SE/RA/55203/55203.02/3 (1650)) samt 1653 (SE/RA/55203/55203.01/1 (1653)) och två bitar är från jordeböcker 1652 (SE/RA/55201/55201.01/7 (1652)) och 1653 (SE/RA/55201/55201.01/8 (1653)). Om samma namn finns 1650/1653 så skulle man förvänta sig att namnet även finns 1652/1653 och så är det för de flesta hemman men där det inte stämmer så tycks jordebokspersonen finnas i tidigare jordeböcker medan mantalspersonen finns i senare mantalslängder och ofta kan man misstänka ett byte från far till son. Den första känslan är således att något inte står rätt till med dateringen. Eller är det så att hemmanen har ”klumpats ihop” på olika sätt t.ex. att ett i mantalslängden uppdelat hemman (mellan två eller flera personer) i jordeboken fortfarande skrivs under den gamla bonden för enkelhets skull? Eller är det frågan om en eftersläpning av personuppgifter i jordeböckerna (det är inte lika viktigt vem som betalar skatt som att den betalas)? Eller är det så att ”ägare” inte behöver vara samma person som ”skatteinbetalare”?
Analysdel för den intresserade. ============================================= ÅRTALEN: Mantal 1650: Här finns årtalet angivet (Bildid:A0003511_00186). Det ser ut att vara skrivet med samma handstil som övrig text. Det finns en sammanräkning i slutet (Bildid:A0003511_00187) i annan handstill men summan och delsummorna kan återfinnas på femte raden (Bildid:A0003511_00007) i sammanställningen (med 32 öre på dalern) och med samma still ges ett årtal i sammanställningens början (Bildid:A0003511_00005). Vem skulle bemöda sig med att göra dessa sammanställningar om de inte gjordes vid den aktuella tiden så årtalet ser okej ut. Mantal 1653: Det finns inget årtal angivet vid socknen men för häradet (Bildid:A0005316_00224) med samma handstil. Registret (Bildid:A0005316_00006) har också samma årtal och sidhänvisningen (7:e raden i andra kolumnen) stämmer. Vem skulle sätta upp ett register avsevärt senare med den gamla typen av font så årtalet ser okej ut. Jordbok 1652: I registret (Bildid:A0055128_00005) som är årtalsgivet stämmer sidhänvisningen 836 (Bildid:A0055128_00007) med rätt sida (Bildid:A0055128_00422). Summan av räntan för de två häraderna som står på en sida med årtal angivet (Bildid:A0055128_00432) får jag att stämma inom en daler. Å andra sidan så är summan den samma för 1653 (Bildid:A0055129_00422). Jordbok 1653: För detta år finns det färre indikatorer. Summan för de två häraderna Närdingshundra och Frösåker (Bildid:A0055129_00422) har dock ett årtal och ser ut att ha samma handstil som det som är skrivet under Edsbro socken.
Slutsatsen blir att årtalen verkar stämma men personuppgifterna blir då i vissa fall ologiska.
Det kan finnas en viss fördröjning. Till exempel kan uppgifter vara insamlade under ett år men redovisas under följande år men hoppet mellan år 1650 och 1652/1653 kan inte förklaras på detta sätt.
PERSONER: I de flesta fallen så är det samma namn (person) som förekommer i alla fyra källor men under tidsperioden så finns det även flera hemman som byter huvudperson. Vissa av dessa är i lite större byar där det blir lite mer komplicerat att visa ”underligheterna” så jag ger bar några klarare exempel.
Exempel 1, Smara: Fram till den aktuella tiden så har byn bestått av två hemman om vardera 1 mantal. I det ena har namnet Lars Eriksson funnits i mer än 30 år (jordeböcker). Efter perioden finns Erik Larsson i ytterligare några mantalslängder. Det enklaste antagandet är att det rör sig om far och son. Lars Eriksson finns dock bara i jordeböckerna 1652/1653 (Bildid:A0055128_00422 och A0055129_00411, 1:a hemmanet) medan Erik Larsson finns i mantalslängderna 1650/1653 (Bildid:A0003511_00186 35:e personen och A0005316_00236 1:a personen), 1650 med hustru och 1653 utan. Det andra hemmanet har i tidigare jordeböcker registrerats under Hans Olofsson och även 1652/53 (Bildid:A0055128_00422 och A0055129_00411, 2:a hemmanet) men i mantalsländerna (Bildid:A0003511_00186 33:e och 34:e personerna och A0005316_00236 2:a och 3:e personerna) är hemmanet uppdelat i två om 1/2 mantal vardera. Det ena innehas av Hans Olofsson (utan hustru 1650 och endast en dräng och en piga 1653, utan Hans Olofsson) och det andra av Mathias Andersson med hustru (möjligen måg och dotter). Drängen och pigan kan vara en son till Hans Olofsson (Jacob Hansson) med hustru. I mantalslängden 1653 ges mantalet som 1 men två personer ges inom klammer.
Exempel 2, Långbro: Fram till den aktuella perioden är det bara ett hemman om 1 mantal. Namnet Olof Eriksson finns givet i jordeböckerna (Bildid:A0055128_00424 och A0055129_00413 nederst till vänster). I matalslängden för 1650 och 1653 (Bildid:A0003511_00186 personerna 4 och 5 samt Bildid:A0005316_00236 12:e hemmanet) finns en uppdelning mellan Tomas Mathiasson (1/2 mantal 1650) och hustru Anna (1/2 mantal 1650). Samma uppdelning finns i nästföljande mantalslängd sedan byts Anna ut mot Anders Olofsson medan namnet Tomas Mathiasson är kvar i mantalslängderna ytterligare ett par decennier. Anna är troligen Olof Erikssons hustru och Anders Olofsson deras son. Thomas Mathiasson skulle kunna vara en måg.
Exempel 3, Lund: Lund har två hemman på 1 mantal vardera. I det ena finns Nils Larsson i tidigare jordeböcker och även de två aktuella jordeböckerna (Bildid:A0055128_00423 näst längst ned till höger och Bildid:A0055129_00412 nere till höger). Hemmanet anges som skatte. Samma namn finns fortsättningsvis i mantalslängden 1653 (Bildid:A0005316_00237 5:e personen) och 1654 (Bildid:A0003513_00308 5:e namnet) tillsammans med Erik Nilsson men här anges hemmanet som frälse. I 1650 års mantalslängd finns bara Erik Nilsson (Bildid:A0003511_00186 23:e personen) men hemmanet anges även här som frälse (även om det är lite oklart eftersom uppgifterna avviker starkt från alla andra handlingar). I det andra hemmanet så finns Olof Persson i tidigare jordeböcker och de två aktuella (Bildid:A0055128_00427 3:e hemmanet uppe till höger och Bildid:A0055129_00416 5:e hemmanet uppe till höger). Hemmanet anges vara frälse. I mantalslängderna 1650 och 1653 finns namnet Per Mathiasson i stället (Bildid:A0003511_00186 22:a personen och Bildid:A0005316_00236 9:e hemmanet), utan hustru. För 1653 anges hemmanet vara skatte. Förutom att personerna tycks växla plats om den kronologiska ordningen stämmer så kan Per Mathiasson inte vara son till Olof Persson pga patronymikon. Han finns dock bara i dessa två mantalslängder (under Lund).
Det finns ytterligare några exempel inom socknen på systematiskt olika namn (i en lista på cirka 40 namn totalt) i jordeböckerna och mantalslängderna för samma hemman inom denna överlappande period så det är osannolikt att avvikelserna beror på slarvfel.