NULL Skriv ut sidan - SV: auDNA-Finska frälsesläkter

Anbytarforum

Titel: SV: auDNA-Finska frälsesläkter
Skrivet av: Leif Tennare skrivet 2020-10-21, 16:21
En fråga som berörts ett antal gånger, är storleksordningen på antalet anor man har som funktion av antalet generationer bakåt i tiden.

Då fokus på den här tråden i grunden handlar om genealogisk släktforskning, så avses med anor, fysiska, genealogiska, anor – eller ’Olika personer’ som Bägerfeldt benämner det.

Värdet av en teoretisk modell avgörs helt av hur den stämmer med verkligheten. En bild av verkligheten i detta fall kan endast baseras på empiriska studier och statistiska metoder. För att uppnå en acceptabel statistisk signifikans så krävs en tillräckligt stor datamängd. Då jag själv inte har tillräckligt många dokumenterade genealogiska anor, och större delen av min databank omfattande ca 22 000 individer, huvudsakligen täcker tidsspannet från 1200-talet till 1700-talet, så har jag i stället valt tre probander i min databank,  C G Stålhandske (f.1829), Ture Bielke (f.1753) samt Beata Bock af Näs (f.1695) för kartläggning av antalet anor i sexton generationer. För dessa tre har jag identifierat 1957, 1387 respektive 828 anor fördelade på sexton generationer. Ett tillräckligt stort antal för ändamålet.

Metoden jag använt för beräkning av antalet genealogiska anor per generation är mycket enkel. I ett första steg så reducerar man antalet anor i varje generation med antalet dubbletter i respektive generation. Utgående från den första generation vilken innehåller ingiften, så multiplicerar man antalet justerade anor i föregående generation med faktorn 2, och sedan med faktorn (1- x), där x är andelen ingiften i den aktuella generationen. Detta utgör sedan basen i nästa steg, o.s.v...

Som synes är resultatet förbluffande - fördelningen av anorna för de tre probanderna är i princip identiska! För en empiriker utgör detta ett mycket starkt stöd för beräkningsmetodens relevans.

Resultatet ger dock endast en bild av maximala antalet anor - baserat på kända återingiften - då mörkertalet är mycket stort gällande det faktiska antalet ingiften mellan berörda släkter.

Bilden antyder också varför teoretiska genetiker, vilka kanske huvudsakligen fokuserar på de första tio generationerna, har en annan uppfattning om betydelsen av återingiften än vi som forskar i senmedeltida släkter…