NULL
Skriv ut sidan - SV: Hälsinglands handlingar, SE/RA/5121/5121.12/1584: 3 (1584), bildid: A0044143_00019
Anbytarforum
Titel: SV: Hälsinglands handlingar, SE/RA/5121/5121.12/1584: 3 (1584), bildid: A0044143_00019
Skrivet av: KG Hammarlund skrivet 2020-05-06, 19:52
Nordlander nämner faktiskt Johan IIIs kronosåg på sid 78-79:
"Till åtlydnad av denna befallning byggas ock nu sågar i de olika landskapen: i Hälsingland en uti Iggesunds ström, där Iggesunds bruk nu är beläget; (---)"
Iggesund ligger ju i Njutånger socken, så det är nog en och samma såg.
Bottnebräder hittade jag bland annat omtalade i ett dokument publicerat på stockholmskallan.se:
På sid 8 (sid 785 enligt manuskriptets paginering) anges priser på olika brädor i Stockholm under tidigt 1500-tal. Helt klart är att bottnabrädor var dyra - 10 öre per tjog - vilket antyder att de var grova, breda, eller annars av speciell kvalitet.
I Henrik Schücks Stockholm vid 1400-talets slut, andra upplagan, omarbetad av Tord O:son Nordberg (tillgänglig via http://runeberg.org/stock14/ ) kan man läsa:
"Med de i räkenskaperna förekommande uttrycken »bottnebräder» eller »botnabräder» avses icke såsom ofta antagits golvbräder utan bräder inköpta från Öster- eller Västerbotten." (sid 131)
Detta motsägs dock av vad som skrivs i bokens "Noter och anmärkningar":
"Sid. 131. F. A. Dahlgren har i Glossarium över föråldrade eller ovanliga ord och talesätt i svenska språket, Lund 1914—16, tolkat bottnebräder som golvbräder. Till Dahlgrens tolkning ha Schück m. fl. anslutit sig." (sid 466)
Stycket om att bottnabrädor skulle komma från Väster- eller Österbotten verkar alltså vara en av Nordströms omarbetningar och stämmer ju inte om sådana sågades också i Hälsingland.
Jag har också hittat ett kapitel om Jakob De la Gardies gods Kolk i Estland, där det i not 55 sid 231 står: "Z.B. 1628 schickte man von Kolk 200 St. Bretter und 300 St. Bodenbretter (Bottnebräder) nach Hapsal: LUB, DlG, Top. Balt., Kapsel Nr. 6: Hapsala Slåtz Räckningen 1628–1629." ( https://www.academia.edu/35340263/M._Seppel._Jakob_De_la_Gardie_und_seine_neuartige_Gutswirtschaft_in_Estland_in_Nils_J%C3%B6rn_ed._Anpassung_Unterordnung_Widerstand_-_Das_Verh%C3%A4ltnis_zwischen_Ur-_und_Neuadel_im_schwedischen_Konglomeratstaat_Hamburg_Kova%C4%8D_2017_Schriftenreihe_der_David-Mevius-Gesellschaft_11_221_242 )
Att "Bodenbretter" och "bottnebräder" skulle vara detsamma verkar ju högst rimligt, men det kan naturligtvis lika gärna vara en felöversättning av författaren.
Iggån uppfattar jag som ett äldre namn på Iggesundsån. Nämns bland annat i Översiktsplan 2008, Hudiksvalls kommun (sid 22): https://www.hudiksvall.se/rest-api/graph-service/download?documentId=01BIVRHKCMHU4C6DU7MRDJGSHFQX63O2LA¤tPageId=4.5039e29815b61c258fd7e1c&name=%C3%96versiktsplan%202008.pdf