NULL Skriv ut sidan - SV: Vart tog Rufina vägen? Flicka från Argentina

Anbytarforum

Titel: SV: Vart tog Rufina vägen? Flicka från Argentina
Skrivet av: Anders Väppling skrivet 2020-04-14, 16:57
Rufinas öde var verkligen ett tragiskt men mycket intressant ämne!
Jag hade lite tid över och bestämde mig för att se vad jag kunde hitta och det blev en del i alla fall, förhoppningsvis någonting nytt som inte redan framkommit:
Sveriges generalkonsul i Montevideo (i dagens Uruguay), John Jacob Tarras, skriver själv om Rufina i Kungliga Vetenskapsakademins handlingar för år 1845. Här nedan följer ett par citat ur texten:
Citera
”Då i mitt fädernesland flere naturforskare sysselsätta sig med ethnografiska undersökningar och intresset för kännedomen om den nya verldens ur-invånare i samma mån stegras, som flere och flere spår efter desamma försvinna, så ansåg jag mig, i den mån tillfället medgaf, böra skaffa ett bidrag till historien om de otaliga stammarne af Amerikas ur-invånare.
År 1832 företog sig Presidenten Rosas ett urotningskrig emot de vilda stammarne i Plata-confederationens stater; männerna föllo för segervinnarnes vapen, qvinnor och barn togos till fånga och utlemnades till de christna invånarne att användas såsom tjenare. Jag uppdrog åt en Sjökapten som med sitt fartyg besökte de sydligaste hamnarne i unionen, att inlösa en gosse och en flicka för min räkning. Det lyckades honom endast att få en 12-årig flicka i staden Patagones, och äfven denna endast emot ett ganska högt pris [...]”
Citera
"Jag har sedan låtit föra denna flicka till Sverige, att för Kongl. Vetenskaps-Akademien uppvisas. Professor A. Retzius har besörjt en gipsafgjutning af hennes hufvud, och Kammarjunkaren von Wright har förfärdigat det porträtt af samma flicka, som bifogas denna uppsats. Då detta skrifves, i Juni 1843, är flickan, enligt uppgift, 13 år.”
Citera
”I Götheborg lemnade jag henne att uppfostras af min der boende syster. Hon visade i början intet spår till läraktighet, utan var fullkomligen liknöjd för alla tillfällen, som erbjödos att antaga ett civiliseradt skick, äfvensom att inhämta färdighet i fruntimmersslöjder. Länge var hon mycket lömsk och visade ej sällan håg att vildt öfverfalla den med hvilken hon var missbelåten, men vågade ej att skrida till utbrott, af fruktan för öfvermakten. Efter ihållande och sparad möda, antog hon dock ett mer och mer civiliseradt skick, lärde något svenska, äfvensom söm, och lärde småningom att fatta den undervisning i religionen som blef henne meddelad.”

Länk till fulltext: https://ia800303.us.archive.org/11/items/kunglsvenskavet05vetegoog/kunglsvenskavet05vetegoog.pdf (https://ia800303.us.archive.org/11/items/kunglsvenskavet05vetegoog/kunglsvenskavet05vetegoog.pdf)

Även i Tidningarna skrivs det även en del om detta. I Aftonbladet den 30:e Juni år 1843 står:
Citera
”En Pampas-indianska skall hafva i all tysthet aflagt besök hos vår svenska vetenskaps-akademi, och lemnat materie till en memoir om hennes race. Svenska Minerva berättar händelsen på följande sätt, alldeles som om indianskan varit en uppstoppad fågel:
"Vid Wetenskaps-Akademiens sednaste sammankomst förevisades en lefvande qvinna af Pampas-Indianernes stam. Hon var hitförskaffad ifrån Södra Amerika, på föranstaltande och bekostnad af General-Konsuln i Montevideo, Hr Tarras, och har redan återvändt till Götheborg. En utmärkt härvarande naturforskare lär vara sysselsatt med utarbetande af en memoire om denna menniskorace."”
Källa: Aftonbladet 1843-06-30

I tidningen Svenska Biet står bland annat följande om händelsen:
Citera
”Svenska Vetenskaps-akademiens sammankomst, den 14 Juni 1843.
Af de ärenden, som vid detta Akademiens sammansträde förekommo, må följande härstädes anföras:
GeneralKonsuln i Montevideo Hr John Tarras hade till Kongl. Akademien inlemnat en berättelse om Indianstammarne i Plata- och Oriental-republikerna, vhilken upplästes af Hr A. Retzius, och förevisades derjemte en omkring 12 år gammal Pampas-Indian-flicka af stammen Puelches, tagen jemte flera tusende andra fångar, under det krig som Presidenten Rosas förde år 1832 emot de vilda stammarne i Platarepubliken. Hr Retzius lemnade en kort öfversigt rörande Craniiformerna hos de olika folkstammarne i Södra Amerika, så vidt dessa voro närmare kände, visade öfverensstämmelsen emellan den ifrågavarande flickans cranium och Charruas samt Araucanernes.”
Källa: Svenska Biet 1843-07-06

Hittade även en intressant notis i Göteborgs Handels och Sjöfartstidning den 2:e augusti 1843. Under rubriken ”Anmäldte resande” står:
Citera
”Bloms Hotel:General-Consul John Tarras och Rufina Pampa”
Källa: Göteborgs Handels och Sjöfartstidning 1843-08-02
Då kan vi göra en ungefärlig kronologi över hennes liv såhär långt:
 
John Tarras hade enligt vad jag kunde se på nätet fyra systrar:
  (Källa: http://gamlagoteborg.se/Goteborgsfamiljer/languages/sv/persons/Person_6778955.html (http://gamlagoteborg.se/Goteborgsfamiljer/languages/sv/persons/Person_6778955.html))
Lyckades belägga att äldsta systern Christina Eleonora, gift med växelkontrollören Axel Adolf Smedberg, bor i staden. Hittade dem i Mantalslängderna 1843-1851, men där står ingen Rufina med. Det är i sig inte är så konstigt, med tanke på att hon var väldigt ung och förmodligen knappt räknades som människa i deras ögon. Men om man kunde hitta dem i någon husförhörslängd kanske det går att finna ett spår av henne? Någon som vet vilken församling det kan gälla?

Not:
1843 & 1844 bor de i 11:e roten, huset No. 55 (Se exempelvis: Göteborgs mantalskontor (O) FIaa:33 (1844) Bild 3890)
1845-1851 bor de i 11:e roten, huset No. 11-12 (Se exempelvis: Göteborgs mantalskontor (O) FIaa:39 (1850) Bild 4450).

Mvh,
Anders