Titel: SV: Johan Bures släktbok
Skrivet av: Urban Sikeborg skrivet 2020-01-05, 16:57
Tack, Constantinus, för dessa kompletteringar. Stockholms rådhus och råd, d. 2 (1915), s. 25, uppger, som du säger, om borgmästaren i Stockholm Hans Gammal: "som Peder skrifvares barn uppgifvas 1563 10/5: H. G., Lasse G.<ammal> och Måns Jönsson, borgare i Öregrund. De tillhörde utan tvifvel Gefle-slägten Gammal." Jag har kollat ett par volymer i serien Stockholms stads tänkeböcker hemma och ser att uppgiften att Hans och Lasse Gammal skulle vara *barn* till Peder skrivare inte stöds av notisen i tänkeboken 1563. De anges i stället vara förmyndare för Peder skrivares barn.
Avsnittet i tänkeboken lyder nämligen: [s. 242:] "Om saliige Peder scriffuares barnepen(inga)ar och huilke thom vnder hender haffuer.
Anno D(omi)nj 1563 kom fór r(e)tta th(e)n 10 dagen vti maij månadt saliige Peder scriffuar(e)s barnes fórmÿndar(e), næmlige Hans [s. 243:] Ga(m)mall, Lasse Ga(m)mall och Monns Jónson, borgar(e) vdj Óregrund, och gåffue tilkenbne, atte hade såldt och vplatiid erliig wælbÿrdig man her Claes Christ(er)son, frijherre tiil Åmi(n)ne, salige Peder scriffuares stenhus och grund her j Stockholm fór adertonhundrade (mark) ort(uger). Och aff sza(m)me su(m)ma pen(inga)r haffu(er) Monns Jónson j Óregrund, som barnen tilkomb(er), 800 (mark), och Hans Ga(m)mall haffu(er) hoss siig, som och Peder scriffuar(e)s barn tilkomb(er), 400 (mark) ort(uger), men the andre 600 (mark) bettalad(es) saliige Peder scriffuar(e)s geell m(ed)." [Almquist, Johan Axel & Hildebrand, Hans (red.) (1939). Stockholms stadsböcker från äldre tid [Elektronisk resurs] Ser. 2, N.F.:3 Stockholms stads tänkeböcker 1553–1567. Stockholm. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/58885 (http://hdl.handle.net/2077/58885)]
(Den Peder skrivare som avses är väl den Peder skrivare/kornskrivare som nämns i tänkeboken 1551 då han kärar till borgaren Brynolf skräddare, som hade hand om Peder skrivares hustrus mödernearv. Peder skrivare själv – som i annat sammanhang sägs vara gift med en Margareta – anges vara måg till Willam Skotte, som då hade lämnat landet.) [Almquist, Johan Axel & Hildebrand, Hans (red.) (1937). Stockholms stadsböcker från äldre tid [Elektronisk resurs] Ser. 2, N.F.:2 Stockholms stads tänkeböcker 1549–1553. Stockholm. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/58666 (http://hdl.handle.net/2077/58666)]
Det var ju vanligt att man lät släktingar bli förmyndare för avlidna personers barn, så det är mycket möjligt att bröderna Gammal var besläktade med Peder skrivare. Men det återstår kanske att bevisa.
Jag hittar vid en snabb genombläddring i tänkeboksregistren inga noteringar om Hans Gammal och Lasse Gammal som ger en vink om deras ursprung. De handlade tydligen med gods från norra Sverige, bl.a., att döma av ett omnämnande den 25 april 1552 om "altt th(et) godz, som Hanns Ga(m)mall och hans brodher, Lasse Gammall, hade bekomit jfrå Norraboten". (Hans Hindriksson, som var gift med en syster till Lasse Gammal, hade spridit ryktet att Simon skrivare i egenskap av broskrivare förra året hade underlåtit att ta upp godset i sin redovisning.) [A. a., s. 168 f] Det säger inte så mycket.
Däremot så framgår en koppling så mycket mer i den artikel du länkar till av Per-Olof Snell, "Tvisten om ett laxfiske i Torne socken på 1500-talet: Henrik Larsson i Vojakkala mot Lasse Olssons i Pörtesnäs anförvanter". (Uppgift om publikation och publiceringsår saknas. Är artikeln nyskriven?) Enligt den ska lappfogden Jakob Andersson i Grubbe 1563 ha uppgett att hans hustru, Hans Gammal, Lasse Gammal och "Nindrek Skreddares" hustru var systerbarn (dvs. kusiner på mödernet) och arvingar till "tre bröders del i [laxvatten och äng i] Torne". [Snell, s. 9] Snell kommenterar: "Deras förfäder synes redan i början av 1400-talet ha varit ägare av laxkolken." [Snell, s. 19] Jag ser inga källhänvisningar alls till de olika skrivelser från 1563 det hänvisas till i artikeln, vilket är en ordentlig brist.
"Nindrek Skreddare" i Snells artikel låter som ett udda namn. Är det inte en felläsning av Hindrek, dvs. Hindrik/Henrik? 'N' och 'H' kan skrivas mycket snarlikt. Flera av de andra systerbarnen som nämns i tvisten om laxfisket i Torneå är verksamma i Stockholm. En Hindrik Skräddare omnämns 1550 i Stockholms stads tänkeböcker den 7 juni 1550 – han vistades just då i Lübeck – som son till framlidne borgaren gamle Hans Skräddare och dennes hustru Birgitta. [s. 65] Den 16 oktober samma år är Hindrik Skräddare vittne i rådstugan och kallas då "hans nådz kópman". [Stockholms stads tänkeböcker 1549–1553, s. 91] Om det rör sig om just den "Nindrek (?) Skreddare" som Jakob Andersson nämner 1563 skulle det vara dennes hustru som var en av de kusiner på mödernet som var arvfallna till laxfisket i Torneå.