Titel: SV: Hök / Höök
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2019-09-06, 17:59
Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/133 (1651) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068052_00188 På denna sida nämns 30 juni 1651:
"Aldenstundh aff achtis befinnes att W:t Daniel Larsson, haffuer den tijdh han efter sin Hustru S Elin Andersdotter sine barn affuitradhe, för dess lagelighe tilförordnadhe förmyndare och godhe män huar iblandh war barnsens modersysters man Hans Larsson (Vendt/Wendt, Ingrid Andersdotter Hööks make, mitt tillägg) uplagt sine böker, der uthi hans infordrandhe och och skyldige giell anteknadhe wore,"
Daniel Larsson hade upplagt på sin egendom ett inventarium Anno 1643 som Dryselius inte klagat på sedan dess.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068052_00189 Dryselius har å sin hustrus och svägerskors vägnar äskat av deras styvfader Daniel Larsson angående deras Mödernearv inför Rätten den 25 Februari 1643.
1. Styvfadern Daniel Larsson till största förfång och emot lag handlat.
2. Sedan och att han den ene gården på Västermalm, som då behållig var, förutan den av gatujusteringen avgången, och i dess ställe en annan tomt bekommit i ställe, vilket tillhörde deras fädernearv och därför inte skulle belasta deras morsarv.
Dessutom nämns en Johan Mårtensson och en post om 540 Riksdaler. 80 Daler kopparmynt av wälb: Fru Carin Olivebladh(Oliwebladh). Lit: F såsom att Daniel Larsson skulle vara skyldig 490 Daler kopparmynt till Fredrich Wernich (Fredrik Vernich/Vernik), attesteras dock den 9 oktober 1642 vara betalt.
Daniel Larsson utgivit sin obligation till Claes Jacobssons Hållenderes(Holländares/Holländers) arvingar 500 Daler utan dato.
Ytterligare uppföres uti 1643 års insinuerade inventario under samma titel in Debito Capital med interesse 10602 Riksdaler på sin dotters Hustru Karin Nils Nilssons möderne som skulle restera, måtte Daniel Larsson med Inventario, efter hennes sal: Moder bevisa, och det edeligen erhålla sig det tillförne ej gäldat hava. … Erich Dryselius
Anno 1639 den 20 februari, Blev inventerat efter Salige Elof Andersson, Kronans fordom Ränteskrivare, och det som fanns, emellan hans efterleverska Elin Andersdotter (Höök), och hennes tre omyndige barn, Maria Elofsdotter, Sigrid Elofsdotter och Karin Elofsdotter, under delo Biskopen i Strängnäs Jacobi Johannis (Jakob Johansson/Johannisson Zebrozynthius) och barnens morbröder Anders Andersson och Lars Anderssons Höökar förmynderskap.
Inventarium
Två gårdar på Norrmalm emellan Salige Sven Jonssons fordom Rådmans och Nils Anderssons Skrivares gårdar, efter bägge köpebrevens innehåll värderade till i kopparmynt 700 Daler.
Lösöre 1 Guldsked 6 lod är 24 Dukater à 6 daler: 144 daler. (En guldsked nämns i rätten!) 1 Guldsked 10 lod är 40 Dukater à 6 daler: 240 daler. 3 88 lod silver à 6 marker: 582 daler. 16 lb 13½ marker koppar, malm och mässing som specialen i levereringen förmäler 130.10 daler 6 lb 12 marker tenn 84.16 daler 3 par tennljusstakar 16 daler 7 Räckebolster 120 daler 8 stycker örngott 57 daler 9 stycker huvudbolster 14 daler 2 stycker vargskinnsfällar 40 daler 1 rävskinnsfäll 20 daler 1 björnskinnsfäll 20 daler 5 stycker fårskinnsfällar 20 daler 3 stycker ryer 20 daler 6 stycker vepor 7.16 daler daler 3 stycker täcken 14.16 daler 6 stycker bänkkläder av tweest, flamisk(flamländskt) och annat 38.16 daler 6 stycker bänkdynor av flamisk(flamländskt), tweest, skinn och annat 55 daler 2 flamisk stolhyende och en dyna 12 daler 3 sparlakan av fyrtrå, burcaff och språnglist 23 daler. Summa lat. 2358, 10 daler.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068052_00193 Linnekläder 1 par Hollands lärftslakan 24 daler 1 par Hollands huslärftslakan 18 daler 1 par lärftslakan med knytning 18 daler 5 par örngottsvar 60 daler 3 par handkläder av dräll och lärft 24 daler 3 par borddukar av dräll och lärft 13.16 daler 8 par lärftslakan grova och granna 58.16 daler ---------------- 216 daler Gångkläder. 1 svart mannekappa(mansrock) N:o 1 50 daler 1 svart mannekläderkappa(mansrock) N:o 2 25 daler 3 mannetröjor(manströjor) av torsnell(tursnell), grovgryn/grovgrijn(grovgrön) och frinsel(fränsel) 65 daler ----------- 140 daler
Böcker.
1 Svensk Biblia in folio 30 daler 1 Harmonia Evangelistarium 8 daler 6 böcker in 4:to som specificeras i levereringen 6 daler ------------ 44 daler
Bohagspersedlar. 1 stor ekkista med dubbellås 50 daler 1 vit furukista med lås N:o 2 14 daler 1 vit furukista med lås N:o 3 6 daler 1 beslaget skrin 6 daler 1 flaskfoder 3 daler 1 grönt skåp med beslag och lås 8 daler ------------- 87 daler
Opkrävande gäld (Fordringar)
Lars Påvelsson Borgare på Norrmalm på Erik Andersson Enspännares vägnar 15 Tunnor råg à 7 daler = 105 daler penningar 2.4 daler ------------ 107.4 daler
Utav Faste Gårdarna en halv part efter Skattningen 350 daler 1 silverskål 2 kannor sammanlagt: 194 lod à 6 marker: 291 daler 1 sked mm. Summa första Lotten: 1122.22
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068052_00195 2 Lotten Barnssens Utav Faste Gårdarna en halv part efter Skattningen 350 daler 1 silverkanna, 1 skål 1 stop, 1 remmare sammanlagt: 194 lod à 6 marker: 291 daler 1 bälte, 5 skedar
TURSNELL l. TOURSNELL l. TURSENELL, n. Ordformer (tors- (th-, -ss-) 1667–1718. torse- (-ss-) 1637–1668. torsi- 1675. tosi- 1620. totzi- 1620–1622. tour- c. 1666. tours- c. 1666. toursch- 1671. toursk- 1671. turks- 1641. turs- (-ss-, -sz-) 1640–1706. tursch- 1650–1672. turse- (-ss-) 1637–1760. tursi- 1659. tursk- 1642. tursks- c. 1666. turtz- 1647–1652. turus- 1684. tuurs- 1687. -nell (-neell, -nel, -näl, -näll)) Etymologi [bildat till stadsnamnet TOURS med anslutning till TERTZNELL] (†) om ett slags (i staden Tours tillverkat, enfärgat) grövre sidentyg i ripsvävnad; jfr GRÅDETUR, TERTZNELL. KlädkamRSthm 1620 A, s. 44 b. Till H:K:M:tz Dråttningens wagn .. 15 al(na)r Swartt dubbelt Turtznell till Gardiner. KlädkamRSthm 1652 A, nr 60. Ett täcke af Tursnäll 3 1/2 aln långh och 3 alnar bredh. Roth Kägleh. 30 (i handl. fr. 1686). Stiernman Com. 6: 521 (1718; läst i orig.). — jfr SIDEN-TURSNELL. Ssgr (†): TURSNELLS-KJORTEL. jfr kjol 2. 1 purpurferga Turksnels kiortell. BoupptSthm 22 ⁄ 12 1641. BoupptSthm 1675, s. 1093 b, Bil. — -KLÄDNING. jfr klänning 1. KlädkamRSthm 1622 A, s. 34 b. Sahl. Konung Carl Gustafs kläder .. En Swartt Tursenellsklädning. KlädkamRSthm 1760, s. 102. Spalt T 3239 band 35, 2009 http://www.saob.se/artikel/?seek=tursnell -------------------------------------------------------------------------
STOLHYENDE. (stol- 1659—1948. stola- 1885—1935. stole- 1755. stols- 1637 osv.) (numera bl. om ä. förh. l. hemslöjd) för stol l. säte o. d., förr äv. för bänk avsett hyende; jfr -dyna. BtÅboH I. 9: 34 (1637).
Ssgr: stolshyend(e)- l. -hyend(e)s-foder. BoupptSthm 1675, s. 914 a. ---------------------------------------------------------------------------
GROSGRÄNG grogräŋ4 l. grå-, n.; best. -et; i fråga om äldre förh. vanl. GROVGRÖN grω3v~ grø2n, n.; best. -et; förr äv. (ss. substantiverat adj. i n. sg.) GROVGRÖNT. Ordformer (grosgrain 1815 osv. grofgrain 1669. groffgräijn 1680 (: groffgräijns Kiortel). grofgam 1660 (: grofgams kassiacka). grob- 1636. grof- 1589—1718. groff- 1591—1687. grof(f)t- 1633—1644 (: grofftgröns Kassiaka). gråff- 1638 (: gråffgröns klädningh)—1687. -grön 1591—1718. -grun 1637. -grijn 1646. -grön(d)t 1589—1668) Etymologi [av fr. grosgrain, av gros, stor, grov (se GROSCHEN o. GROSS, sbst.2), o. grain, korn (se GRAN, sbst.2), eg.: ngt grovkornigt (jfr eng. grogram, se GROGG). De äldre formerna komma, liksom d. grovgrøn, av (m)nt. grofgrön resp. ä. t. grobgrün (-grein). Ordet har i ä. tid anslutit sig till GRÖN, adj.; jfr det likartade förh. i mnt. o. ä. t.] 1) (förr) visst slags grovtrådigt tyg av ylle, siden l. hår. Stiernman Com. 1: 354 (1589). Turkiskt grofgrönt till uppslag (på kapporna) för sacellanis är nog. KyrkohÅ 1914, s. 202 (1643). Risingh Kiöph. 91 (1669). — jfr HALVSIDEN-, SIDEN-GROSGRÄNG. 2) garv. skinn med grovkornig schagrinering. Hirsch LbGarfv. 269 (1898). Ssgr (till 1, förr): A: GROSGRÄNG- l. GROVGRÖN-KJORTEL, se B. B: GROSGRÄNGS- l. GROVGRÖNS-BYXA. BoupptSthm 20/4 1650. Därs. 26/6 1678. — -FÖRKLÄDE~020 l. ~200. BoupptSthm 7/2 1668. — -KAPPA. 2Saml. 39: 58 (1644). — -KASACK. ”kasack” av grosgräng. BoupptSthm 10/6 1650. Därs. 1/10 1669. — -KJORTEL. (-grön- 1594. -gröns- 1668 osv.) BtSödKultH 12: 34 (1594). — -KLÄNNING. BtÅboH I. 13: 290 (1638). Spalt G 966 band 10, 1929