Titel: SV: Hageltorn
Skrivet av: Lars-Olov Eriksson skrivet 2019-08-11, 22:01
Förhastade uttalanden får man ångra under resten av sitt liv. För att förbättra renomméet för mitt författarskap kan jag nämna att jag har publicerat 39 artiklar. Jag ställer höga krav på kvalitet och vill inte bidra till mängden halvdana skrifter i ämnet eller behöva skämmas för felbedömningar. Det räcker med de fel som man inte själv gett upphov till (den uppmärksamme läsaren kan hitta några i min Hagetornsartikel). Faktum är att jag, därtill uppmuntrad av Karin Felderman och Stig Östenson, erbjöd Årsboken mitt dåvarande Hagetorsmanuskript 2008 och fick det refuserat utan kommentar, så det var väl inte intressant. I efterhand kan jag tycka att det var tur för jag kom snart att oroa mig för att min tänkte far till bröderna Johan och Israel i själva verket var två personer med samma namn (bröderna tog som första bärare namnet Hagentorn, så det är inte trivialt att söka bakåt). Jag fick erkänna att jag kört fast för att under de följande åren komma att helt oförhappandes stöta på uppgifter i helt oväntade sammanhang som gjort det möjligt att komma vidare (t ex stötte jag vid utforskandet av Ludwig Briants änkas arvskiftestvist på Israel Hagetorn d.ä. på besök i en Stockholmsdomstol – man undrar ibland om någon osynlig själ stöter på …).
Tidshorisonten är numera inte 1642 utan 1620 med en hypotes ner till 1500-talet, där jag i så fall blir släkt med min fru. Läskigt, va ?
Tråkigt nog har jag inte fått mycket saklig respons på mina skriverier (en del uppskattning medges, men det måste ju finnas oklarheter och möjliga kompletteringar hos några läsare också), men det kanske blir ändring på det nu när jag promotat en artikel ?
Vid min slutliga bortgång vill jag tro att saknaden inte så mycket kommer att gälla opublicerat, halvforskat genealogiskt stoff. Tråkigt vore det förstås om mina halvkvädna förespeglingar avhållit någon från att forska under alla år.
Att efter många år begåvas med helt nya anor är ju en dröm - grattis. När det gäller dina oäkta anled, måste du förstås kolla domböcker och domkapitelsprotokoll. Domkapitlet är en favorit, för prästerna hade en benägenhet att lägga sig i folks leverne och kunde anställa formliga förhör med misstänkta snedstigande personer.
Nu när du blivit ättling, kan du få en utmaning. Brita Åkermans ursprung känner ingen till. Av ovan nämnda skäl och med beaktande av det faktum att Gotland var danskt när det begav sig, så kan man stryka gotländskt ursprung. Det har påståtts att hon kom från en uppländsk släkt (utan någon hållbar förklaring). Hon kunde lika gärna ha kommit från Lappland. Jag har gjort några försök men gett upp t v.
Jag antar att du kollat överensstämmelsen mellan mina nu lämnade uppgifter och tidigare uppgifter, som du plockat fram.