Titel: SV: Tornerefelt
Skrivet av: Bo Persson skrivet 2019-04-18, 15:44
1. Handbörds härad, ST 1662 (Göta hovrätt. Advokatfiskalens arkiv, vol. E VII AAAE:23, häftet med 1662 års protokoll, s. 20-21):
”Samma dagh praesenterade Wälborne Fru Margreta Tornerefeldt i Åby Mathias Hanssons förlijkningzdomb aff Anno 1646. 15. Maij, gifwen, hwaruthinnan förmäles Åbyboarne såledess uthi Lagh Läsarens och 6 Nemdemänss närwaro förlijkte warda om en qwarn och mehra, att hwar skulle beholla, det han fånget hahr. Detta oachtandess beswärar hoon sigh att Joen i Byterum likawäl skulle qwällia samma qwarn som hennes Swåger Swen Swensson bygdt, med domb Wunnit, och hoon laghligen bekommet hadhe. Henne till Swars framstegh bemälte Joen i Bytterum, berettandess sigh aff samma domb tillföre- ne eij Wist hafwa. Och emedan Laga process eij tillåter att domb på wthi samma Saak gå på domb, Och denne Käre Laghlig bijlagdh ähr, kunde Rätten ny dom deruthi eij ad- mittera”
2. Handbörds härad, ST 1646 (Göta hovrätt. Advokatfiskalens arkiv, vol. E VII AAAE:5, häftet med 1646 års protokoll för Sevede, Aspelands och Handbörds härader, opag.):
”Dhenna dagen kommo för Rätten Joen Lar- son i Åby och Swen Swenson ibidem, Dispute- randes om en Sago- och Mjöölqwarn, som Swen Sernson wthi en Ström bygdt hade, och effter widlyfftigt Discurs, begjärde the och på bådhe sidor bewilljade Syn, att Lagläsaren och halfwa Nembden till dhen 19 Maij.
Dher effter anklagade ofwanbemälte Swen Swen- son i Åby, meerbemälte Joen Larson ibidem, att haf- wa kallat honom trij oqwädingzord, dhet Joen Larsson bekjänna moste, rättandes sin ord och badz före; Men Swen Protesterade, och begjerade att han dher före behörligen plichta skulle. Ty fan Rätten Skjäligt, att fälla Joen, och plichte effter Cap. 43 i Tingsmålabalken, för hwart oqwädingz ord _ 3 mark.”
Att Sven Svensson i Åby var svåger till Margareta Tornerefelt är ju klart nog. Carl Campbell innehade bl.a. Åby på Norrköpings besluts villkor, så att Svens hustru var dotter till honom är nog inte ett så långsökt antagande. Någon fullständig utredning av Carl Campbells familj har jag inte sett. I PHT 1908, s. 109-128, har G. Indebetou en uppsats om "De svenska grenarna af skottska ätterna Campbell", men när det gäller Carl Campbells barn har han endast utgått från att dennes änka i ett brev från 1633 talar om att kunna uppföda sina små piltebarn "in till de kunna blifua bequemlige at tiene Sueriges Crona" (s. 114).