Det innebär att 1713 hade de sex barn mellan 18 och 2 år.
Beträffande vem som är Märit Jonsdotters mor får man väl välja vad man vill tills någon t.ex. har hennes mitokondrie-DNA. Problemet med att tro att det finns en tidigare hustru till Jon Olofsson är att det finns inget bevis för att någon sådan funnits. Det är ett antagande som bygger på en enda uppgift, dotterns ålder som anges i Björna bb, dvs. hennes dödsdatum bör inte ifrågasättas, men födelseåret 1720 är bara ett uträknat år. Jag är övertygad om att man kan göra statistik på sådana fall, dvs. felaktiga födelseår som är uträknade av en felaktig ålder i bb, men tro mig, det är vanligt! Gunvor hittade en direkt, nämligen Märit Jonsdr:s man Per Jonsson Flink. Jag påstår att Märit är född 1722 och att föräldrarna är gifta just det året eller möjligen tidigare. Vigselåret bygger på att Jon Olofsson har en hustru i alla mantalslängder fr o m 1723. Annars skulle Jons hustru ha dött utan anteckning i bb och omgiftet ha skett samma år som hustrun dog. Erik Nylander har i sitt familjeregister som trycktes 1981 på Cewe-förlaget inte antecknat något vigselår, men jag tror Erik har utgått från att vigseln bör ha skett senast 1722 eftersom han också sett att Jon fanns som ägare på Komnäs 3 i 1723 års mtl och skattar då även för hustru. Märits födelseår bygger på att Jon skattar för en dotter i 1738 års mtl. Här handlar det alltså på lagstiftning, man ska skatta för barn äldre än 15 år. Riktigheten styrktes vid mantalsskrivningarna 1737 och 1738 där många grannar och präst samt Märit själv var närvarande som kunde opponera sig om Jon lurat mantalsskrivaren. Det fanns inget straff för en präst som skrev att Märit var 79 år när hon dog istället för 76 eller 77 år.