Titel: SV: Abraham Stålhammar?
Skrivet av: Gustav Stålhammar skrivet 2018-12-12, 20:52
Kopplingen mellan denne Abraham Abrahamsson och efternamnet Stålhammar är mycket intressant. Vill påpeka att en Anders Stålhammar återfinns i Haddebo, Svennevad (<2 mil från Djupsjön) vid samma tid. Han gifter sig med Catharina Danielsdotter i Svennevad kyrka 1730-12-27. Denne Anders flyttar sedan till C. Vingåker och därifrån till Småland där han bl.a. får en dotter i Ingatorp 1773 och till slut dör i Locknevi 1749. Jag har däremot inte lyckats koppla Anders Stålhammar i Svennevad till Värmlandssläkten Stålhammar. Den äldste kände Stålhammaren i Värmland är Jan Jonsson Stålhammar, som dyker upp i Niklasdamm, Varnum 1756. Jag, och flera andra, har nystat ganska mycket i honom utan att lyckas hitta varifrån han kommer. Klistrar här in vad jag hittills vet om "Svennevadsgrenen" av Stålhammar. Har fått god hjälp av Sven-Ove Brattström med detta. Hoppas det kommer till nytta. Om någon i sin tur kan lämna upplysningar som hjälper mig och andra att hitta Jon Jonsson Stålhammars ursprung vore jag evigt tacksam!
Anders Stålhammar 1730 är Anders lärdräng vid Haddebo bruk, Svennevad socken. Han vigs där 1730-12-27 med Catharina Danielsdotter1. Förutom vigselavgiften betalade de böter för “otidigt sängalag”. Hösten 1731 flytt till Bilsbro bruk i Västra Vingåker socken, Södermanland. Anders är anställd som smedsdräng. Döms där för snatteri November 1733 flytt till Bruzaholm, Ingatorp socken i Småland2. Begär redan 1734 att få flytta därifrån enl. Hammartingsprotokollen. Enligt Sven-Ove Brattström på Rötters Anbytarforum: ”Att Anders hamnade i Bruzaholm har med Mästersmeden Johan Birath att göra. Johan var född omkr 1678 och varit i Svennevad och Vingåker. Anders och hans "kompis" var drängar åt en mästersven i Vingåker som flyttade till Birath i Bruzaholm. Anders och den andre drängen flyttade då med. Väl där visade det sig att Birath var utfattig, bruket på randen till konkurs - det hade varit en brand som bränt ned stora delar av bruket, och även smedernas bostäder. Dessa hade då förlorat det mesta av deras tillhörigheter. Året efter spolade vårfloden dessutom bort ytterligare delar av bruket. Efter detta fortsatte Anders sin kamp. Han tycks inte ha varit mästersven då, men arbetade tidvis som det. Senare kan han ha löst ut sitt mästersvensbrev men jag har inte hittat någon uppgift om detta. Trots det arbetade han tidvis som hammarsmedsmästare, vilket han sannolikt inte hade formell rättighet till." 1736 lärdräng vid Hörle bruk, Värnamo socken. Skuldsatt. 1737-1744 Åryd järnbruk, Hemmesjö socken. Anders är nu befordrad till hammarsmed, men har samlat på sig en större skuld. I samma socken, på Åreda norregård (ca 18 km från Åryd), bor år 1753adelsfröken Sophia Cornelia Stålhammar, född 1727. Hon dör där 1784-08-28. Härifrån är det vidare endast 36 km landvägen till Änghults stålhammare i Nottebäcks socken, som ägdes av överstelöjtnant Jon Stålhammar3och är födelse- och boplats för flera andra ur den adliga grenen Stålhammar. 1744 Fängebro bruk, Locknevi socken. I denna socken, vid Spårbacka bruk (kallas även Sporrbacka), avled hammarsmedsmästaren Erik Stålhammar 17494. Erik var född ca 1704. Mellan Spårbacka bruk nära Toverum och Fängebo bruk är det ca 9 km landvägen.
Anders Stålhammar är far till (mor är Catharina Danielsdotter): Anna Maria Stålhammar, född mars 1731 i Svennevad5. Daniel Stålhammar, född 1733-05-20, Billsbro bruk, Västra Vingåker Per Andersson Stålhammar, född 1742 i Åryd, Hemmesjö socken. Klas Stålhammar, född 1744-12-09, Fängebo bruk, Locknevi socken Karl Fredrik Stålhammar, född 1746-10-19, Fängebo bruk, Locknevi socken.
Källor: 1. Svennevad C:4 (1720-1751) Bild 33 / sid 59 (AID: v53852.b33.s59, NAD: SE/ULA/11496) 2. Text i in- och utflyttningslängd V. Vingåker: ”År 1731 flyttade uti Vingåkers församling, Synnegrad (?) rota . Smedsdrängen vid Haddebo bruk Anders Stålhammar med sin hustru, flyttad till Billsbro hammar Vingåker rota… 1733 flyttat till Bruzaholms bruk i Småland.” 3. Bifogad bild 4. Erich Stålhammar. Död i blodsot 1749-11-17 i Locknevi socken, Sporrbacka Småland. Mästersmed. ”D: 17 November blef hammarsmeden Mäster Erich Stålhamar vid … Spårrbacka bruk död af blodsoten Lungsot …”. Enligt anarkiv.com var han född 1704. Om Sporrbacka bruk: Överstelöjtnat Stephan Klingspor ansökte om att få grunda bruket Sporrbacka 1735. Jon Stålhammar var gift med Sofia Drake som var dotter till Margareta Klingspor. Margareta föddes 1634 och var dotter till Staffan Klingspor. Staffan Klingspor föddes 1611 på Ekolsund. Stephan var barnbarn till Staffan. Med andra ord var Stephan Klingspor Sophia Drakes brorson. ”Sporrbacka. I södra Locknevi, just där vägen kröker mellan sjöarna Gerssjön och Kvarngöl, kan man vid bäcken mellen sjöarna en bit in i skogen hitta högar av skimrande blågrön sten. Det är ingen vanlig sten, utan slagg från masugnen som det nu bara finns en ruin efter. Så avslöjar sig Locknevis järnepok genom Sporrbacka masugn. Vid masugnen reducerades järnmalmen från sjöarna till tackjärn som användes som gjutjärn eller förädlades till smidesjärn. Att masugnen lokaliserades just vid Sporrbacka beror på att läget vid vattendraget var det bästa inom Toverums domän. Bruksägaren, Klingspor anlade därför masugnen där och gav den sitt namn. Det finns flera malmförande jöar i regionen. Sjöarna har oftast långsamt sluttande stränder med blockig och grusig botten. Malmen bildas på botten där det järnhaltiga grundvattnet sipprar fram. Det tar mellan 30-50 år för malm att bildas. Det var på vintern, när sjön var frusen som malmen togs upp av malmfiskare genom hål i isen. Malmen transporterades sedan till masugnen. Under 1700-1800-talet rådde livlig aktivitet vid Sporrbacka då masugnen utgjorde en viktig del inom Toverums järnepok. Idag syns inte mycket annat än ruiner och restprodukter i skogen. Rätt tolkade kan de ändå berätta mycket för oss om en förindustriell tid som är borta, men som starkt påverkat samhällsomvandlingen.” 5. Anna Maria Stålhammar, saxat från anbytarforum: ”Följer upp på Olle Elms inlägg om Anna Maria Stålhammar med det jag hittat om henne. Låt oss börja bakifrån. Jag har just hittat hennes dödsnotis i Marbäck C:4 p210. Hon dör 1814-08-30 troligen då bosatt hos sin dotter Stina Greta Hultenius i Marbäcks klockaregård. Hon uppges vara 90 år gammal och född 1724 i Svennevad i Örebro län. I dödsnotisen kallas hon Hultenius, i olika källor har jag sett Larsdotter (Hult C:2 p357) och Andersdotter (vigseln Eksjö CI:4 p725). Vigs i första äktenskapet någon gång före 1755 med Lars Persson Hultenius(prästsläkt), vilket blir barnens efternamn.” Barn: Juliana född 1755-09-22 i Bostorp under Lövshult, Hult (F) (Hult C:2 p280) (kanske: Catharina född 1758-12-28 i Ebbarp, Hult (F) (Hult C:2 p303), hon kanske är identisk med den Anna som återfinns i mantal 1767, Jönköpings läns. landskontor EIII:19 p381). Maria Elisabeth född 1763-09-16 i Bostorp (Hult C:2 p357). Jean Peter 1766-10-16 i Säldefall, Ingatorp (F), och död där 1767-02-26 (Ingatorp C:5 p286 resp p374). Stina Greta född 1773-06-28 i Dånhult u., Grimmestorp, Ingatorp (F) (Ingatorp C:5 p312).
Gift 2.a med Jonas Persson 1785-11-25 i Eksjö (F) (Eksjö CI:4 p725). Hon var då änka bosatt i Klockarp, Eksjö (F). Jonas Persson var änkling från sitt tidigare gifte med Hedvig Smedbom och bosatt i Karstorp, Askeryd (F). Jonas och Anna Maria bosatte sig i Karstorp, men 1797 flyttar hon till mågen (Magnus) Hultenius i Marbäcks klockaregård (Askeryd AI:7 p127). Hon återfinns i Marbäck AI:2 p140 och Marbäck AI:3 p44. “Herr Peder i Hult" är identisk med kyrkoherden Peter Andersson, stamfader till den kyrkoherdesläkt Hulthenius, som i över 150 år, i tre generationer, voro kyrkoherdar i Höreda. "Herr Peder" blev kyrkoherde redan 1543 och dog 1589. Han omtalas i Älvsborgs lösen.)