NULL Skriv ut sidan - SV: auDNA-Finska frälsesläkter

Anbytarforum

Titel: SV: auDNA-Finska frälsesläkter
Skrivet av: Hans Olof Johansson skrivet 2017-09-01, 14:28
"Vi är alla smålänningar inför Vår Herre", hette det förr. Bland oss svenska DNA-släktforskare verkar det finnas anledning att istället säga "Vi är alla västerbottningar inför FamilyTreeDNA". Väldigt många av oss upptäcker i deras träfflistor att vi har en stor andel DNA-släktingar vilkas anor bott längs Norrlandskusten och i synnerhet i Västerbotten.

Till stor del beror fenomenet sannolikt på att de teoretiska miljonerna anor, vilkas spår tycks ha försvunnit ur våra gener, helt enkelt aldrig har existerat. De flesta av våra förfäder har i många generationer levt sina liv i isolerade lokala grupper med - som det heter - starkt begränsad genpool. Inflödet av nya gener var under många generationer obetydligt, vilket rimligen gynnade en tillväxt, eller i varje fall ett bevarande, av långa gemensamma gensegment istället för den snabba uppsplittringen av segment som kännetecknar invånarna i det moderna samhället med kraftigt förbättrade kommunikationer och växande migration.

Just storleken på gemensamma segment spelar nu en dominerande roll i FTDNA:s metodik och algoritmer för detektering av släktingar och uppskattningen av graden av släktskap. Deras metodik har självfallet baserats på förhållandena i USA, som är ett land där en mycket stor del av befolkningen härstammar från människor som invandrat från olika delar av världen under de senaste 200 åren. USA har förmodligen också under denna tid varit ledande när det gäller utvecklingen av kommunikationer.

Valet av längsta gemensamma gensegment som huvudkriterium för nära släktskap fungerar antagligen ganska bra på den amerikanska befolkningen som FTDNA:s algoritm baserats på, men för samhällen som det svenska fungerar det sannolikt bara för de allra närmaste släktingarna och för mycket stora segment. Bortom tre- eller fyrmänningar gissar jag att även ett ganska långt längsta segment nästan lika gärna kan vara knutet till en medeltida förfader som en från 1800-talet.

En illustration till FTDNA:s dåliga precision när det gäller att uppskatta släktskap är den sammanställning jag gjort över de 45 FamilyFinder-träffar som jag hittills identifierat som faktiska släktingar:

http://www.secutor.se/diverse/FTDNA_LinkedRelativesStats.pdf

Som synes är de som FTDNA bedömer vara mina närmaste träffar (2nd - 4th cousin) i verkligheten ganska jämnt fördelade över hela skalan från 4½-männing till 11-männing. Även de som bedöms vara mest avlägsna (5th - remote) är mycket jämnt fördelade över hela skalan. Att det förhåller sig så beror naturligtvis på att det är mindre chans att hitta kopplingen till de verkligt avlägsna släktingarna, som utan tvivel utgör majoriteten av personerna i min träfflista - även av dem som FTDNA bedömer som relativt nära.

Om man är intresserad av att hitta sina faktiska släktingar i träfflistan är det följaktligen inte någon god idé att förlita sig på FTDNA:s uppskattningar. För att DNA-tester ska kunna ge verkligt väsentliga bidrag till släktforskning krävs nya och bättre verktyg för analysen av autosomalt DNA. Eftersom våra behov som släktforskare knappast kommer att prioriteras av den akademiska genforskningen, finns det alltså plats för många amatörempiriker med idéer - och uthållighet.