NULL Skriv ut sidan - SV: auDNA-Finska frälsesläkter

Anbytarforum

Titel: SV: auDNA-Finska frälsesläkter
Skrivet av: Leif Tennare skrivet 2017-07-25, 23:28
Kreativa alternativa förklaringsmodeller leder utvecklingen framåt, de tvingar forskare att testa hållbarheten i sina egna hypoteser – eller i detta fall, sina hugskott… ;)

 Ett första steg blir att förtydliga mitt antagande, att ” Prästsläkter i Norrland utgör sannolikt en väsentlig del av de släkter som spred sig söderut!”. Vad jag avsåg var att de söner till välbeställda släkter i Västerbotten , som sökte sig söderut för utbildning till präster efter reformationen, kunde avla ett stort antal barn legitimt… De fåtal präster som möjligen sökte / kommenderades till tjänst norrut på senmedeltiden kunde knappast få dispens av Påven för mer än enstaka oäkta söner!

För att kasta tillbaka bollen – var finns det belägg för att upplänningar befolkade Västerbotten?

Om jag förstått rätt, så sågs under hela senmedeltiden Västerbotten, Ångermanland och Jämtland som Hälsinglands utmarker, varifrån koloniseringen norrut längs kusten skedde från 1300-talet och framåt. Mellan Hälsingland och Uppland ligger Gästrikland, vars innevånare var lika motsträviga som hälsingarna mot att likställa accepteans av beskattning, med acceptans av en nationstillhörighet - ett begrepp som inte existerade på den tiden!

Halsen i timglasbilden ovan återfinns sannolikt, ur kronologisk synpunkt, på 1600-talet. De gemensamma anorna till kluster av äkta kusiner med markant koppling till Västernorrland, levde med relativt stor sannolikhet på sent 1500-tal eller på 1600-talet…

Jag har nu hittat ytterligare ett kluster på kromsom 20, omfattande 19 DNA-kusiner med gemensam ana, kopplad till Västerbotten - bl.a. en Laestander , och  till Finland och till Uppland.

Min spontana / intuitiva slutsats av detta blir, att var och en av oss är genetiska ättlingar till ett  fåtal individer på medeltiden, varför en del av oss till största delen får matchningar med Skelleftesläkter, andra åter med släkter i USA. Därmed ökar också sannolikheten att man kan idetifiera till vilken släkt / region dessa kommer ifrån.

Jag vädjar återigen för ett större engagemang i att dela med sig av den information man har. Att lyckas med att släktforska med DNA  är att samverka med faktiska resultat! Teoretiska modeller leder ingen vart utan empirisk feed-back!

En teori som inte förmår förklara faktiska data är inte värd särskilt mycket...