Min uppfattning av inskrivningar i kyrkböcker är att begravningar och dop skedde på söndagar. Följande vardagar satte sig prästen/klockaren och skrev in uppgifterna. Kyrkböckerna är ju skrivna som dagböcker i kronologisk ordning. För att spara papper indelades sidan i kyrkboken i 3 spalter, en för födda, en för döda och en för vigda, den senare blev tom en större del av året. Beroende på vilken kyrklig aktivitet Födda/Döda som blev störst blev det ju en viss obalans i kyrkboken.
Av ordningen att döma av inskrivningarna tror jag inte att man väntat med inskrivningarna tills året var slut.
Lars-Åke J
Det varierade nog väldigt mycket. När händelse inte kommer i strikt tidsordning så beror det väl på att man har fört in dem så fort man har fått vetskap om dem, men det finns också ställen i böckerna där det ser ut som om många händelser har förts in i klump långt efteråt, kanske rentav ur minnet. Det förekommer att folk har fått fel namn och till och med att dödsfall som står i hfl inte finns i db.
Sekretess, som det frågades om var det nog inte så noga med. Den ganska strikta sekretess om personliga förhållanden som vi har nu är ett ganska sent påfund.