Titel: SV: Borg
Skrivet av: Markus Gunshaga skrivet 2016-07-09, 21:52
Tillfällighetsfynd ur Bihang till Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 25, 1809 21/6:
»Till Herr J. P. Borg, wid deß Frus död.
Ja, jag ser dig der, med långsam gång, skullran krökt och molnet på din tinning, kall för nejdens fröjd och nejdens sång, irrande i ensam djup besinning.
Lifwets glädje rymmer från din syn, o! så kort beskärd, så flygtigt njuten, som en wår-sol, stupande i skyn, och som bygdens lek, af åskan sluten.
Yngling! hoppets löften mer ej tro: stunders fröjd med dagars gråt försonas. Ephemeriskt kort är lifwets ro, så är kryckans öde, så en kronas.
Frisk, som liljan i en blomstergård, stod hon, några sol-hwarf, denna Maka. – Fåfäng war den trogne odlarns wård; wißnad sönk hon i sin jord tillbaka.
Men en bättre telning från deß rot hof sitt blida anlete mot dagen, och i arf tog stammens dygder mot, tog de flydda moderliga dragen.
Fostra ömt den nya jordens gäst. Mins, men utan knot, förflydda tider: tänk jemwäl, hwad helst som sker, är bäst; ingen dödlig utan afsigt lider.
Men jag kan ej, bör ej torka af tåren som ifrån ditt öga rägnar. Sorgen liknar lampan wid en graf: wandrarn ju deß låga heligt hägnar.»