Titel: Sparrsköld
Skrivet av: Markus Gunshaga skrivet 2016-07-09, 21:47
Tillfällighetsfynd ur Bihang till Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 39, 1809 27/9 (författaren är anonym, men i Lunds universitetsbiblioteks filmade version (som antagligen kommer från Kungliga Biblioteket) har någon med bestämd hand skrivit med blyerts »Esaias Tegnér» efter dikten):
»Till Fru Professorskan Sjöborg / i anledning af Hennes Brors Löjtnant Nils Sparrskölds Död Hwarför gråter du den döde? Föll han ej i wårens dar, innan lunden än stod öde, innan ängen härjad war? Förrn i kapp med tidens dårar han på ärans branter lopp: förrn han samlade med tårar höstens tomma kärfwar opp? Wäl dig, krigare af Norden! I den långa nattens köld ligger du i fosterjorden som Spartanen på sin sköld: der bredwid ditt stoft sig böjer suckande det wilda haf och den trötta Solen dröjer längre för att se din graf. O! hwem will icke segla öfwer Lethens wåg med dig, hwilken wille icke regla Tidens portar efter sig, då det onda intar werlden, då wi se, med slagen håg, icke folkens rätt, men swärden läggas i rättwisans wåg. Gläd dig, fallna kämpe, gästa gästa du i Odens sal: töm den skummande pokal än en gång för Nordens bästa, innan Sweriges gamla namn skymfas äfwen bland de döde, innan ryktet om wårt öde stiger ner i Walhalls famn. Du hwars systerliga tårar falla mot den kalla jord, Tro mig, lifwets glädje dårar, endast grafwen håller ord. Tro mig, när ur dwalan waknad lifwets pris man skatta lärt, mera än de ädles saknad blir det, blir det icke wärdt. Tro mig, mången Yngling ginge glad i dödens riken in blott han wißte att han finge på sitt stoft en tår som din.»