NULL
Skriv ut sidan - SV: Deserterat - straffpåföljd
Anbytarforum
Titel: SV: Deserterat - straffpåföljd
Skrivet av: Christer Hedberg skrivet 2016-05-24, 17:17
Rymde på marschen – finns exempel på bestraffning eller behandling efteråt?
Ur Carl XI:s krigsartiklar från 1683, Tit VIII Om Marsch och Tågordning
Art 61 Ingen frisk och hälsosam Soldat, skall varken i tågande vara från dess Estandar eller Fana, eller då Lägret satt är låta sig finna ifrån Armeén utom vakterna, utan pass och riktigt besked av dess Överste eller andre Officerare, vid livsstraff tillgörandes.
Det innebar helt enkelt att ingen soldat fick lämna armen olovandes utan godkännande från högre befäl. Sådant brott skulle då straffas med livet. Frågan är då hur lagen kom att tillämpas i praktiken. Finns det exempel på bestraffning i liknande fall eller kunde det hända att man av olika omständigheter lät nåd gå före rätt?
Anledningen till frågan är att det finns en soldat åren 1763 – 1777 vid Västmanlands Regemente till fot och Väsby kompani, Möklinta socken och Forsbo rote nr 72 Lars Jansson Åshman f. 1738 7/6 (även 6/7 anges). Denne soldat är inte född i Möklinta. Inga påvisbara släktingar till Lars Åshman har kunnats återfinnas i Möklinta.
Ur år 1762 besiktnings och cassationsrulla för Väsby kompani Nr 72 Anders Olsson Åhsman död d 21 november 1761 i Pommern, d 25 december ersatt uti Pommern med drängen Lars Ersson. I efterföljande rulla för år 1763 är Lars patronymikon tydligt ändrat till Jansson genom en överstrykning.
Första frågan blir då hur drängen ska tolkas, har han tillhört kretsen av trossdrängar som befanns med regementet under det Pommerska kriget 1757 – 1762 eller hörde han till de drängar som tjänstgjorde hos officerarna i Pommern?
Vid en genomgång av rullorna för Västmanlands regemente till fot som befanns sig i Pommern under de aktuella åren och där angivna trossdrängar finns några exempel. I rullorna för 1757 omnämns där bara officersdrängarna och då till antal.
Vid avresan för Västmanlands regemente och de 6 kompanierna från Dalarö och rullan d 17 augusti 1757 finns för (Livkompaniet nämns inte uttryckligen) bland trossdrängarna Lars Johansson 19 år gl. Vid kapten Carl Pastelbergers kompani finns trossdrängarna Lars Stenqvist och Lars Gråås (senare kallad Carl). Vid de andra kompanierna finns ingen trossdräng med förnamnet Lars.
Ur följande rullor för regementet i Pommern återfinns för år 1759 och kapten Stiernroos kompani dels nr 72 61 Anders Olsson Åsman 34 år 13 tj år dels trossdrängen Lars Forsman 20 år 1 ½ tj år. För året 1759 och de övriga kompanierna har ingen annan trossdräng med namnet Lars återfunnits. Ur rullorna för året 1760 och kapten Geddas kompani (Stirenroos har kommenderats till Sverige) dels 72 61 Åsman Anders Olsson 35 år 14 tj år dels trossdrängen Forsman Lars 21 år närvarande. Även här har ingen trossdräng med namnet Lars återfunnits vid de övriga kompanierna.
Ur rullorna för regementet år 1761 den 16 november och kapten Kröningsvärds kompani (Gedda fått avsked) återfinns dels 72 61 Anders Olsson Åsman 36 år 15 tj år sjuk på lasarettet dels noteras för trossdrängen Forsman icke närvarande rymd under marschen från Nåjen- Branberg natten emellan d 25 och d 26 aug 1761.
Vid granskning av socknarna som ingick under Livkompaniet har återfunnits följande. Skultuna fhl 1752 – 1776 sid 25 Handberga ägor Gl soldaten Jan Forsman 1702 10/5 Västanfors H Margareta Andersdotter 1705 Gunillbo Sonen Lars f 1738 7/6 Skultuna trotsdräng 1757
Det går ju nöjaktig att påvisa att Lars Jansson Forsman f 1738 7/6 Skultuna sannolikt är den trossdräng som beskrivs ovan under Västmanlands regemente. Märkligt är också att soldaten nr 72 Lars Jansson Åhsman har identiskt födelsedatum 1738 7/6 och vistandes i Pommern då han blev soldat. Då är frågan, kan det röra sig om samma person? Är det en helt galen tanke att då tänka sig att man i praktiken har låtit nåd gå före rätt? Behövdes inte varenda man under striderna i Pommern? Är det någon som har erfarenheter av liknande situationer?