NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 04 juli, 2010

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 04 juli, 2010
Skrivet av: Michael Lundholm skrivet 2009-06-17, 10:47
Bägerfeldts (Blomqvists) avhandling har varit föremål för diskussion i den av  Sven Ove Hansson och Per Sandin redigerade volymen Högskolans lågvattenmärken, Natur och Kultur 2000. Där dokumenteras ett projekt finansierat av Rådet för forskning om universitet och högskolor. Projektet handlade om hur man säkrar vetenskaplig kvalitet och innehåller ett antal fallstudier där så inte skett.  Man har redovisat ett antal fall där universitets och högskolors resurser använts för för pseudovetenskaplig verksamhet. Kapitlen med fallstudier handlar om slagrutor, rätlinjefenom och parapsykologi. En diskussion av denna bok finns i artikeln Pseudo-arkeologi vid högskolorna av Jonathan Lindström  i Fornvännen 95, sid 255-258. Även tillgänglig här (Fö en träff när man googlar på Bägerfeldt+slagruta, men det beror här snarast på att dessa båda avhandlas i boken.)  
 
Ett avsnitt i Bägerfeldts (Blomqvists) avhandling avser 10 gånggrifter i Falköpingstrakten och deras inbördes lägen: Ligger de tex i likbenta trianglar? Bägerfeldt menar att Sannolikheten är försvinnande liten att gånggrifternas rumsliga placering är en slump (Bägerfeldt, Megalitgravarna i Sverige. Typ, tid, rum och social miljö, Theses and Papers in Archeology 1, Stockholms Universitet 1989, sid 141)
 
I kapitel 6 Kartan och den arkekologiska verkligheten i den av Hansson & Sandin utgivna boken diskuterar Hampus Rabow två avhandlingar om rätlinjefenomen varav Bägerfeldts (Blomqvists) är en och den andra är en licentiatsavhandling. Omdömet är dels positivt dels negativt: Avhandlingen har värde som inventering av megalitgravar. Sedan kommer slutsatser och tolkningar som den ovan citerade som bygger på statisiska resonemang. Rabows omdöme är där att den statistiska inferensen (dvs slutsatsen att den rumsliga lokaliseringen inte är en slump) inte håller måttet. Denna slutats bygger tydligen bla P. Persson, Likbenta trianglar i Falubygden? i H. Browall, P. Persson och K-G Sjögren (red) Västsvenska stenåldersstudier, Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet, 1991. Persson kommer enligt Rabow  efter datorssimuleringar fram till slutsatsen att frekvensen  likbenta trianglar i Falköpingsmaterialet är helt förenligt med slumpen.  
 
Rabow sammanfattar (sid 128):  
 
Eftersom resonemangen kring likbenta  intar en framträdande plats i avhandlingen som helhet, speciellt om man fokuserar de teoretiska aspekterna, och de i övriga teoretiska resonemangen också är undermåliga, väcks ett antal frågor om hur och varför avhandlingen kunde lotsas igenom alla kontrollinstanser fram t.o.m. disputationen. Även om kraven på vetenskaplighet formellt sett inte skiljer sig mellan en licentiatsavhandling och en doktorsavhandling måste det ändå anses som mer anmärkningsvärt att denna avhandling kunde godkännas. (Den sista meningen jämför alltså doktorsavhandlingen med den nämnda licentiatsavhandling ovan.)
 
Jag ställde en fråga om Lars Bägerfeldt på diskussionsforumet Vetenskap och folkbildning. En deltagare (som uppgav sig ha disputerat för samma professor som Bägerfeldt) gav där följande omdöme som på ett tillspetsat sätt sammanfattar det Rabow kom fram till: Tumregeln när det gäller Lars B/B verkar vara att om han säger att en stenyxa av en viss typ är hittad på en viss plats så talar han sanning, men när han yttrar sig om vad det betyder så är han ensam om att tro på sin tolkning.
 
Nu marknadsförs Bägerfeldt på http://fsffalbygden.se/forb_index.htm med bla följande ord: Vad kan vi, med utgångspunkt från dessa fasta fornminnen och de utgrävningar som gjorts, dra för slutsatser om våra förfäders liv och leverne? Är gånggrifternas folk våra direkta förfäder och anmödrar? Och det var just hans tolkningar vi enligt ovanstående borde vara vaksamma inför! Vidare: Lars berättar om sig själv att han i ungdomen hade ett brinnande intresse för släktforskning, vilket sedan övergick till en omfattande forntidsforskning med hittills 33 utgivna böcker.
 
Såvitt jag kan bedöma finns den en vetenskaplig produkt, och det är doktorsavhandlingen som är ifrågasatt, eftersom Bägerfeldt inte varit vetenskapligt verksam efter disputationen utan ägnat sig åt privat skriftställning. Att han figurerar i slagrutesammanhang (se tex http://vastergotland.vingar.se/ och http://slagruta.vingar.se/) inte att förglömma. Han kommer tex att tala på ett höstmöte i Hällekis, Kinnekulle 27-28 september, ett möte som marknadsförs på www.slagruta.com/hostmote.html. Temat för hans föredrag då är Megalitgravar och de forntida lärde. Vad är liv? En Kvantfysisk lösning som redan de forntida kände till. För den hågade finns det i det programmet mycket annat, tex besök på kraftplatser på Kinnekulle.
 
Min fråga till arrangörerna är därför fortfarande om det finns goda skäl att ha med Bägerfeldt som föredragshållare på Släktforskardagarna 2009? Är det desssutom förenligt med Sveriges Släktforskarförbunds ändamålspragraf (2, punkt 3): sprida kunskap om släktforskning och dess betydelse som kulturfaktor, ideell folkrörelse och vetenskap,. Vetenskap var ordet!